Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Rinit, allergisk och dess inverkan på Astma (ARIA)
Författare Med dr , Öron-näsa-halskliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2016-12-17
Specialitet Allergologi, Lungmedicin, ÖNH
Skriv ut
annons


Baserad på workshopen Allergic Rhinitis and its Impact on Astma, 2001. Utarbetad i samarbete med WHO. Översatt till svenska av docent Jan-Åke Wihl.

En uppdatering finns numera tillgänglig, se referens i slutet av detta PM.


 

BAKGRUND
 

  • Allergisk rinit definieras kliniskt som en sjukdom med symtom i näsan, utlöst av en IgE-medierad inflammation i näsans slemhinnor efter kontakt med allergen.
     
  • Allergisk rinit är ett globalt hälsoproblem. Det är en vanlig sjukdom, som världen över drabbar minst 10-25 % av befolkningen. Prevalensen är stigande. Sjukdomen är inte allvarlig, men påverkar livskvalitet och medför betydande kostnader för samhället.
     
  • Astma och rinit uppträder ofta samtidigt - ”En luftväg – en sjukdom”.
     
  • Nya kunskaper om mekanismen bakom allergisk inflammation i luftvägarna har medfört bättre behandlingsstrategier.
     
  • Initiativet Allergisk rinit och dess inverkan på Astma (ARIA) är utarbetat i samarbete med WHO.


Rekommendationer
 

1. Klassificering av allergisk rinit som en allvarlig kronisk luftvägssjukdom beror på dess:

  • Prevalens
  • Påverkan av livskvaliteten
  • Påverkan av skol-/arbetsprestationer och produktivitet
  • Ekonomiska kostnader för samhället
  • Samband med astma
  • Samband med sinuit och andra samtidigt uppträdande sjukdomar, såsom konjunktivit
2. Tillsammans med andra kända riskfaktorer bör allergisk rinit uppfattas som en riskfaktor för astma.

3. En ny indelning av allergisk rinit föreslås:
  • Intermittent
  • Persisterande
4. Svårighetsgraden av allergisk rinit klassificeras som ”lindrig” eller ”måttlig-svår” beroende på graden av symtom och påverkan av patientens livskvalitet.

5. Beroende på indelning och svårighetsgrad av en allergiska riniten, föreslås ett stegvis insättande av behandlingen.

6. Behandling av allergisk rinit bör kombinera:
  • Allergen-sanering (när det är möjligt)
  • Farmakoterapi
  • Immunterapi
7. Miljö- och sociala faktorer bör optimeras för att patienten skall kunna föra ett normalt liv.

8. Patienter med persisterande allergisk rinit bör utredas rörande förekomst av astma med sjukhistoria, klinisk undersökning av lungorna och (om det är möjligt) med undersökning av luftvägsobstruktion före och efter inhalation av en bronkdilatator.

9. Patienter med astma bör grundligt utredas (sjukhistoria och klinisk undersökning) med sikte på rinit.

10. En kombinerad behandlingsstrategi avseende effekt och säkerhet är bästa sättet att behandla samtidigt uppträdande övre och nedre luftvägssjukdom.



 

KLASSIFICERING
 

  • Symtom vid allergisk rinit omfattar:
    - Rinnsnuva
    - Nästäppa
    - Klåda i näsan
    - Nysningar
    Symtomen är reversibla, antingen spontant eller efter behandling.

  • Beroende på den tidpunkt på året när patienten hade symtom, indelades allergisk rinit tidigare i säsongs-, perenn- eller yrkesbetingad rinit. Denna indelning har vissa brister.

  • Den nya klassificeringen av allergisk rinit:
    - Använder symtom och livskvalitetsparametrar
    - Baseras på durationen och indelas i ”intermittent” eller ”persisterande” sjukdom
    - Baseras på svårighetsgraden och indelas i ”lindrig” eller ”måttlig-svår” beroende på symtom och livskvalitet.

Flödesschema_1b.gif



 

ORSAKER och SAMSJUKLIGHET
 

Utlösande faktorer vid allergisk rinit
 

Allergen

  • Luftburna allergen framkallar ofta allergisk rinit.

    - Ökningen av inomhusallergen är delvis orsaken till ökningen av rinit, astma och allergi.

    - Allergen i hemmiljön kommer huvudsakligen från kvalster, husdjur, insekter och växter.

    - Vanliga utomhusallergen är pollen och mögel.

    - Yrkesbetingad rinit är mindre väldokumenterad än yrkesbetingad astma, men både näs- och lungsymtom förekommer ofta hos samma patient.

    - Latex-allergi har blivit ett ökande problem för patienter och sjukvårdspersonal. Sjukvårdspersonal bör uppmärksamma detta och utveckla strategier för behandling och prevention.

Föroreningar
  • Epidemiologiska undersökningar tyder på att föroreningar förvärrar rinit.

    - Luftföroreningar inomhus är av stor betydelse, då individer i industrialiserade länder tillbringar mer än 80 % av sin tid inomhus. Föroreningar inomhus består av allergen och luftföroreningar (gaser), bland vilka tobaksrök är den viktigaste.

    - I många länder kommer tätorts-föroreningarna huvudsakligen från bilar. De viktigaste atmosfäriska föroreningarna är ozon samt kväve- och svaveloxider. Dessa ämnen kan bidraga till en förvärring av nässymtomen hos patienter med såväl allergisk som icke-allergisk rinit.

    - Dieselavgaser kan öka bildningen av IgE och allergisk inflammation.

Acetylsalicylsyra
  • Acetylsalicylsyra och andra NSAID utlöser ofta rinit och astma.


Mekanismer vid allergisk rinit
 

  • Traditionellt betraktas allergi som ett resultat av en IgE-medierad reaktion förenad med nasal inflammation.
     
  • Allergisk rinit karaktäriseras av ett inflammatoriskt infiltrat bestående av olika celler. Den cellulära reaktionen omfattar:
    - Kemotaxis, selektiv rekrytering och transendotelial migration av celler
    - Frisättning av cytokiner och kemokiner
    - Aktivering och differentiering av olikas celltyper, omfattande eosinofila celler, T-celler, mastceller och epitelceller
    - Förlängd cellöverlevnad
    - Frisättning av mediatorer från dessa aktiverade celler, av vilka histamin och cysteinyl-leukotriener (CystLT) är de viktigaste
    - Kommunikation mellan immunsystemet och benmärgen
     
  • Ospecifik nasal hyperreaktivitet är ett centralt symtom vid allergisk rinit. Definieras som en ökad nasal reaktion på normala stimuli, medförande nysningar, nästäppa och/eller sekretion.
     
  • Intermittent rinit kan framkallas vid nasal provokation med pollenallergen och man har visat att ett inflammatoriskt svar uppträder under senreaktionen.
     
  • Vid persisterande allergisk rinit samverkar allergiska utlösande faktorer med en pågående inflammatorisk reaktion. Symtomen orsakas av denna komplexa interaktion.
     
  • 'Minimal persisterande inflammation' är ett nytt viktigt koncept. Hos patienter med persisterande allergisk rinit varierar exponeringen för allergen under året och det förekommer perioder med låg exponering. Även om dessa patienter är symtomfria, kan man påvisa en inflammation i näsan.
     
  • Förståelsen av mekanismerna bakom sjukdomsutvecklingen utgör grund för en rationell behandling av sjukdomen baserad på de komplexa inflammatoriska reaktionerna och inte enbart på symtomen.

Samtidigt uppträdande sjukdomar
 

Allergiska inflammationer är inte begränsade till den nasala luftvägen. Flera samtidigt uppträdande sjukdomar är associerade med rinit.



Allergisk astma

  • Slemhinnorna i näsan och bronkerna har många likheter.

  • Epidemiologiska undersökningar har konsekvent visat att astma och rinit ofta uppträder samtidigt hos samma patient.
    - De flesta patienter med allergisk och icke-allergisk astma har rinit
    - Många patienter med rinit har astma
    - Allergisk rinit är associerad med och utgör också en riskfaktor för astma
    - Många patienter som lider av allergisk rinit har en ospecifik bronkiell hyperreaktivitet

  • Patofysiologiska undersökningar tyder på ett starkt samband mellan rinit och astma. Trots olikheten mellan rinit och astma anser man att de övre och nedre luftvägarna påverkas av samma inflammatoriska process, som sannolikt utvecklas konstant och hålls vid liv och förstärks av samverkande mekanismer.

  • Allergiska sjukdomar kan vara systemiska. Bronkiell provokation leder till nasal inflammation och nasal provokation leder till bronkiell inflammation.

  • Vid diagnostik av rinit eller astma bör en värdering av både de övre och nedre luftvägarna utföras.

Andra samtidigt uppträdande sjukdomar
  • Dessa omfattar sinuit och konjunktivit.

  • Sambanden mellan allergisk rinit, näspolypos och otitis media är mindre väl utredda.


 

SYMTOM
 

  • Den kliniska sjukhistorien är viktig vid diagnostik av rinit, utvärdering av dess svårighetsgrad och svaret på behandling.
     
  • Hos patienter med lindrig intermittent allergisk rinit är en enklare undersökning av näsan lämplig. För alla patienter med persisterande allergisk rinit krävs rinoskopi. Främre rinoskopi med hjälp av spekulum och spegel ger endast begränsad information. Nasal endoskopi med optik, som vanligtvis utförs av specialist, är mer effektiv.

Flödesschema_2_kopiera.gif


Författarens anmärkning: Patienter med idiopatisk (vasomotorisk) rinit klassificeras ofta efter huvudsymtomet:

  • "Blockers" - patient med nästäppa
  • "Runners" - rinnare
  • "Sneezers" - nysare
Indelningen underlättar behandlingen, som skiljer sig beroende på huvudsymtomets karaktär.


 

DIAGNOSTIK
 

Diagnosen allergisk rinit baseras på:

  • En typisk allergisk sjukhistoria

  • Allergiska symtom är de som förekommer hos ´sneezers och runners´. Dessa är dock inte nödvändigtvis av allergisk orsak.

  • Diagnostiska test

    - In vivo och in vitro test, som används för diagnostik av allergiska sjukdomar, är avsedda att påvisa fritt eller cellbundet IgE. Diagnostiken av allergi har förbättrats genom allergenstandardisering. Detta har möjliggjort framtagandet av tillförlitliga diagnostiska allergenextrakt för de flesta inhalationsallergenen.

    - Hudtest för påvisande av snabbreaktioner används i stor utsträckning för att påvisa en IgE-medierad allergisk reaktion. De utgör ett viktigt diagnostiskt redskap inom allergologin. Korrekt utförda ger de viktiga bekräftande bevis för en specifik allergi. Utförandet och tolkningen av testerna är komplicerat, varför det rekommenderas att de utförs av speciellt utbildad sjukvårdspersonal.

    - Bestämning av allergen-specifikt IgE i serum är viktigt och har samma värde som hudtest.

    - Nasalt provokationstest med allergen används i forskningen och (i mindre grad) i klinisk praxis. Dessa test är av värde, speciellt vid diagnostik av yrkesbetingad rinit.

  • Bilddiagnostik (t ex röntgen) är i allmänhet inte nödvändig.

Diagnostik av astma:
  • På grund av sjukdomens varierande natur och reversibiliteten av luftvägsobstruktionen (spontant eller i samband med behandling), kan diagnostik av samtidigt uppträdande astma vara svår.

  • En vägledning för hur man påvisar och diagnostiserar astma har utgivits av "the Global Initiative for Astma" (GINA). Denna rekommenderas av ARIA.

  • Bestämning av lungfunktionen och påvisande av luftvägsobstruktionens reversibilitet är viktiga steg vid diagnostik av astma.


 

HANDLÄGGNING och BEHANDLING
 

Slemhinnan i näsan och bronkerna har många likheter. Handläggning av allergisk rinit omfattar:

  • Allergensanering

    - Flertalet allergensaneringsstudier är riktade mot astmasymtom, mycket få har studerat rinitsymtom. En enstaka åtgärd kan vara otillräcklig för att avhjälpa symtom på rinit eller astma.

    - Allergensanering, inkluderande husdammskvalster, skall vara en väsentlig del av behandlingsstrategin.

    - Mer fakta krävs för att helt kunna bedöma värdet av allergensanering.

  • Läkemedel (farmakologisk behandling)

  • Specifik immunterapi

  • Utbildning

  • Kirurgi kan komma till användning som tilläggsbehandling i ett fåtal utvalda fall.

Dessa rekommendationer står för en strategi som kombinerar behandling av både övre och nedre luftvägarna avseende såväl effekt som säkerhet. Det är nödvändigt att följa upp patienter med persisterande rinit och svår intermittent rinit.


 

Flödesschema_3.gif



Rekommendationerna är evidensbaserade
 

  • Rekommendationerna baseras på randomiserade, kontrollerade studier (RCT) utförda med den tidigare klassifikationen av rinit: säsongs- (SAR) och helårs (PAR) allergisk rinit.

  • Styrkan av rekommendationerna är:

    A: rekommendation baserad på RCT eller metaanalys
    B: rekommendation baserad på RCT eller metaanalys.

ÅtgärdSäsong (vuxna)Säsong (barn)Helårs (vuxna)Helårs (barn)Persisterande rinit #
Orala H1-antihistaminer AAAAA
Intranasala H1-antihistaminerAAAAB*
Intranasala kortikosteroiderAAAAB*
Anti-leukotrienerAABB**
Anti-IgE mabAAAAB*
Intranasala kromonerA***A***A***A***
B* genom extension av studier hos patienter med perenn-allergisk rinit 4 veckor eller längre men studier som använder den nya klassifikationen måste utföras för att påvisa effekt vid denna indikation.
B** genom extension av studier vid säsongsallergi i 4 veckor
A*** de flesta studier har ett litet antal patienter
# Mogen ungdom och vuxna
1 Bousquet J et al, Pharmacologic and anti-IgE treatment of allergic rhinitis. ARIA-update. Allergy 2006;61:1086-96.



Val av läkemedel
 

  • Läkemedel har ingen långtidseffekt efter utsättandet. Därför krävs underhållsbehandling vid persisterande sjukdom.
     
  • Det förekommer i allmänhet inte takyfylaxi vid långvarig behandling
     
  • Läkemedel för behandling av rinit ges i de flesta fall intranasalt eller oralt.
     
  • I en rad studier har den relativa effekten av dessa läkemedel jämförts, varvid intranasala kortikosteroider har varit de mest effektiva. Valet av behandling beror också på många andra kriterier.
     
  • Bruket av alternativa behandlingsformer vid rinit (t ex homeopati, naturmedicin och akupunktur) ökar. Det finns ett uttalat behov av stora randomiserade och kontrollerade studier av dessa alternativa behandlingsformer vid allergiska sjukdomar och rinit. Vetenskaplig och klinisk dokumentation saknas för dessa behandlingsformer.
     
  • Intramuskulär injektion av glukokortikosteroider rekommenderas normalt inte p g a risk för systemiska biverkningar.
     
  • Intranasal injektion av glukokortikosteroider rekommenderas normalt inte p g a risk för svåra biverkningar.

Farmakologisk behandling av allergisk rinit
 

Effekt vid behandling av rinitsymtom:

NysningarRinnsnuvaNästäppaNäsklådaÖgonsyntom
H1-antihistaminer
- oralt
- intranasalt
- intraokulärt

++
++
0

++
++
0

+
+
0

+++
++
0

++
0
+++
Kortikosteroider
- intranasalt

+++

+++

+++

++

++
Anti-leukotriener++++++++++
Kromoner
- intranasalt
- intraokulärt

+
0

+
0

+
0

+
0

0
++
Avsvällande medel
- intranasala
- orala

0
0

0
0

++++
+

0
0

0
0
Antikolinergika0++000


Baserad på:
van Cauwenberge, P. et al. Consensus statement on the treatment of allergic rhinitis. European Academy of Allergology and Clinical Immunology. Allergy, 2000; 55(2): 116-34.
1 Bousquet J et al. Pharmacologic and anti-IgE treatment of allergic rhinitis: ARIA update. Allergy 2006;61:1086-96.



Förteckning av läkemedel mot rinit

GruppbenämningGeneriskt namnKommentarer
Orala H1-antihistaminerAndra generationen
Cetirizin
Ebastin
Fexofenadin
Loratadin
Mizolastin
Akrivastin
Azelastin
Desloratadin

Nya produkter
Rupatadin
Levocetirizin

Första generationen
Klorfeniramin
Klemastin
Hydroxizin
Ketotifen
Mequitazin
Oxatomid

Kardiotoxiska
Astemizol
Terfenadin
Den andra generationens orala H1-antihistaminer är att föredra p g a dess goda effekt/säkerhetskvot och farmakokinetik
Verkar snabbt (< 1 timma) på näs- och ögonsymtom
Föga effekt på nästäppa
Kardiotoxiska läkemedel bör undvikas
Lokala H1-antihistaminer (intranasala, intraokulära)Azelastin
Levokabastin
Emedastin
Ketotifenvätefumarat
Snabb effekt (< 30 min) på näs- och ögonsymtom
Intranasala kortikosteroiderBeklometason
Budesonid
Flunisolid
Flutikason
Mometason
Triamcinolon
Den mest effektiva behandlingen av allergisk rinit
Effektiv mot nästäppa
Effektiv vid nedsatt luktförmåga
Effekt visad 6-12 timmar, men maximal effekt uppnås efter ett par dagar
Orala/intramuskulära kortikosteroiderDexametason
Hydrokortison
Metylprednisolon
Prednisolon
Prednison
Triamcinolon
Betametason
Deflazakort
När så är möjligt bör intranasala kortikosteroider ersätta orala eller intramuskulära
En kort kur av orala kortikosteroider kan krävas för behandling av svåra symtom
Lokala kromoner (intranasla, intraokulära)Natriumkromoglikat
Nedokromil
Intraokulära kromoner är mycket effektiva
Intranasala kromoner är mindre effektiva och effekten är kortvarig
Totalt sett mycket stor säkerhet
Orala avsvällande medelEfedrin
Nafazolin
Oxymetazolin
Fenylefrin
Xylometazolin
Använd orala avsvällande medel med försiktighet till patienter med hjärtsjukdom
Kombinationspreparat: oralt H1-antihistamin och adrenergt avsvällande medel kan vara mer effektiva i kombination än var för sig,
men biverkningarna kombineras också
Intranasala avsvällande medelEpinefrin
Nafazolin
Oxymetazolin
Fenylefrin
Xylometazolin
Verkar snabbare och effektivare än orala avsvällande medel
Behandlingen skall begränsas till mindre än 10 dagar för att undvika rhinitis medicamentosa
Intranasala
antikolinergika
IpratropiumEffektiva hos allergiska och icke-allergiska patienter med rinnsnuva
Anti-leukotrienerMontelukast
Pranlukast
Zafirlukast
Lovande läkemedel för användning ensamt eller i kombination med orala H1-antihistaminer,
men mer data krävs för deras placering i terapistegen


Författarens egna kommentarer:

Dymista är sedan april 2013 en ny nässpray med indikation måttlig - svår allergisk rinit. Den bör användas där tidigare behandling med nasal steroid och antihistamin/ögondroppar ej har haft tillräcklig effekt. Preparatet finns nu med på flera REK-listor som andrahandsmedel. Vid terapisvikt och vid svåra besvär bör det utgöra ett förstahandsmedel.

Dymista, som innehåller en blandning av Flutid nasal, en välkänd glukokortikoid för näsan, och Lastin, ett lokalverkande antihistamin, har snabbt insättande effekt och är mer effektivt än varje beståndsdel för sig. Studier har bekräftat dess goda effekt på både nässymtom och ögonsymtom vid i första hand intermittent (t ex pollenutlöst) allergisk rinit men preparatet kan även provas vid persisterande (allergi året runt) allergisk rinit. Vid den sistnämnda indikationen har (på grund av antihistaminets snabba tillslag) dosering vid behov föreslagits men studier med en sådan dosering saknas. Biverkningar är ringa och i första hand lokala som vid andra nässprayer. Dymista är rabatterat.

 

Överväg immunterapi
 

  • Specifik immunterapi är effektiv när behandlingen används optimalt.
     
  • Standardiserade terapeutiska vacciner har företräde, när sådana finns.
     
  • Subkutan immunterapi ger upphov till motstridiga frågor om effekt och säkerhet. Sålunda rekommenderas att använda optimala vaccindoser, vilka är graderade antingen i biologiska enheter eller mängden ”major” allergen. Den optimala dosen för flertalet allergenvacciner är 5-20 µg av major allergenet.
     
  • Subkutan immunterapi ändrar det naturliga förloppet av den allergiska sjukdomen.
     
  • Subkutan immunterapi skall utföras av utbildad personal och patienten skall övervakas i 20-30 minuter efter injektionen.


Subkutan specifik immunterapi är indicerad
 

  • Till patienter med otillräcklig effekt av konventionell farmakoterapi
     
  • Till patienter där orala H1-antihistaminer och intranasal farmakoterapi är otillräcklig
     
  • Till patienter som inte önskar farmakoterapi
     
  • Till patienter där där farmakoterapi ger oönskade biverkningar


Högdos nasal och sublingual specifik immunterapi
 

  • Kan användas med doser som är minst 50-100 gånger större än de som används vid subkutan immunterapi
     
  • Till patienter med biverkningar av eller som inte vill ha subkutan immunterapi
     
  • Indikationerna är desamma som vid subkutan immunterapi

Specifik immunterapi är effektiv till barn. Man rekommenderar dock inte att starta behandling till barn under 5 års ålder.

 

Stegvis behandling (ungdomar och vuxna)


Intermittenta symtom
 

Flödesschema_4a_kopiera.gif



Persisterande symtom
 

Flödesschema_4b_kopiera.gif



Vid konjunktivit lägg till:

  • Oral H1-blockerare
  • Eller intraokulär H1-blockerare
  • Eller intraokulär kromon
  • (eller saltvatten)

Överväg specifik immunterapi

 

Behandling av samtidigt uppträdande rinit och astma
 

  • Behandling av astma skall följa GINA-riktlinjerna
     
  • Vissa läkemedel är effektiva vid behandling av både rinit och astma (t ex glukokortikosteroider och antileukotriener)
     
  • Andra är endast effektiva vid behandling av antingen rinit eller astma (t ex alfa- respektitve beta-adrenerga agonister)
     
  • Vissa läkemedel är mer effektiva vid behandling av rinit än vid behandling av astma (t ex H1-antagonister)
     
  • Optimal behandling av rinit kan förbättra samtidigt uppträdande astma
     
  • Oralt tillförda läkemedel kan påverka både nasala och bronkiella symtom
     
  • De intranasala glukokortikosteroidernas goda säkerhetsprofil är välkänd. Dock kan stora doser av inhalerade steroider medföra biverkningar. Ett av problemen vid samtidig behandling av rinit och astma är att riskerna för biverkningar adderas.
     
  • Prevention eller tidig behandling av allergisk astma antas kunna förebygga astma eller reducera svårighetsgraden av bronkiella symtom, men här behövs ytterligare dokumentation.


Pediatriska aspekter
 

  • Allergisk rinit är en del av den ”allergiska marschen” genom barnaåren. Intermittent allergisk rinit är sällsynt före två års ålder. Allergisk rinit har sin högsta prevalens i skolåldern.
     
  • Allergitester kan utföras i alla åldrar och kan ge viktiga upplysningar.
     
  • Behandlingsprinciperna för barn är desamma som för vuxna, men särskild hänsyn ska tas för att undvika biverkningar som är typiska i denna åldersgrupp.
     
  • Dosering av läkemedel ska anpassas och särskild hänsyn tas. Endast ett fåtal läkemedel har testats på barn under 2 år.
     
  • Hos barn kan symtom på allergisk rinit hämma kognitiva processer och vålla problem i skolarbetet. Detta kan ytterligare förvärras om sederande H1-antihistaminer används.
     
  • Orala och intramuskulära glukokortikosteroider skall undvikas vid behandling av rinit hos små barn.
     
  • Intranasala glukokortikosteroider är effektiva vid behandling av allergisk rinit. En risk för påverkan av längdtillväxten föreligger hos vissa, men inte alla, glukokortikosteroider. Det är visat, att rekommenderade doser av intranasalt mometason och fluticason inte påverkar längdtillväxten hos barn med allergisk rinokonjunktivit.
     
  • Kromoner används ofta i behandlingen av allergisk rinokonjunktivit hos barn p g a dess frånvaro av biverkningar.


Särskilda överväganden
 

Graviditet
 

  • Rinit är ofta ett problem under graviditet, eftersom nästäppa kan förvärras av själva graviditeten.
     
  • All medicinering under graviditet måste ske med försiktighet, eftersom flertalet läkemedel passerar placenta.
     
  • För de flesta läkemedel finns endast begränsad dokumentation under graviditet och endast på små patientgrupper och utan långtidsuppföljning.

Författarens anmärkning (ref: ” janusinfo.org”):

Lokal näsbehandling vid graviditet och amning:
Koksaltsköljning (1/2 l ljummet vatten + 1 struken tsk salt) vid behov

ELLER

natriumkromoglikat (Lomudal N, Lecrolyn) kontinuerligt

ELLER

Lokal steroid (Flutide Nasal, Nasonex, Rhinocort) dagligen, vid nästäppa (ev i kombination med avsvällande näsdroppsspray 15 minuter före t ex Nezeril, Otrivin, Nasofermobs! max 10 dagar i sträck för näsdroppar).

Antihistaminer vid graviditet och amning:
Alla antihistaminer som nu är tillgängliga i Sverige kan användas i normal dos under graviditet och amning utan ökad risk för skador på fostret.

Kortikosteroider i systemform (tablett eller injektion) bör alltid ges i lägsta acceptabla dosering speciellt sent under graviditeten, då det föreligger en viss risk för att förorsaka övergående binjurebarksinsufficiens hos fostret.

 


Åldrande
 

  • Hos äldre sker olika fysiologiska förändringar i näsans bindväv och kärl, vilket kan predisponera för eller bidra till kronisk rinit.
     
  • Allergi är en mindre vanlig orsak till persisterande rinit hos personer över 65 år. Atrofisk rinit är vanlig och svår att kontrollera. Rinnsnuva kan kontrolleras med antikolinergika.
     
  • Vissa läkemedel kan orsaka specifika biverkningar hos äldre patienter. Avsvällande medel och preparat med antikolinerg effekt kan leda till urinretention hos patienter med prostatahypertrofi. Sederande läkemedel kan ge starkare biverkningar.

ICD-10

Allergisk rinit, ospecificerad J30.4
Annan allergisk rinit J30.3
Allergisk rinit orsakad av pollen J30.1
Annan säsongbunden allergisk rinit J30.2

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J30 Vasomotorisk och allergisk rinit (snuva)

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Referenser

Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma (ARIA) guidelines: 2010 Revision
Brozek JL, Bousquet J et al. Allergy Clin Immunol 2010; 126: 466-76 .

Uppdateringen är formulerad av en internationell panel i enlighet med ett transparant sk GRADE system (Guyatt et al. GRADE: an emerging consensus on rating quality of evidence and strength of recommendations. BMJ 2008). Och formulerad som en rad rekommendationer.

Följande rubriker ingår:

1. Prevention av allergi
2. Behandling av allergisk rinit – sanering
3. Farmakologisk behandling av allergisk rinit
4. Allergenspecifik immunterapi vid allergisk rinit
5. Tilläggsbehandling och alternativ behandling av allergisk rinit
6. Behandling av allergisk rinit och astma hos samma patient


För ytterligare information hänvisas till originalartikeln

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1383

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Rinit, allergisk och dess inverkan på Astma (ARIA)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna

annons
annons