annons
Lumbago
Författare Överläkare Specialist i ortopedi Anders Stålman, Ortopedi/Sabbatsbergs sjukhus, Stockholm
Överläkare Specialist i ortopedi Per Lindblom, Ortopedi/Södertälje sjukhus
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedkliniken/Huddinge Universitetssjukhus
Uppdaterad 2014-02-11
Specialitet Ortopedi, Smärta
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Ländryggsmärta (lumbago) är ett mycket vanligt sjukdomstillstånd. Man har beräknat att upp mot 80% av en normalbefolkning drabbas någon gång i livet. Vart femte läkarbesök kan relateras till smärttillstånd i ryggen och de totala samhällskostnaderna för ryggsmärtor uppskattades 1995 uppgå till närmare 30 miljarder kronor.

Akut lumbago har god prognos med över 60% besvärsfria inom 2 veckor och 80-90% inom 3 månader. Ryggsmärtor som varar mer än 3 månader har däremot en sämre långtidsprognos med stor risk för att bli kroniska. Chansen att kunna rehabiliteras tillbaks till arbetslivet efter sjukskrivning mer än 6 månader på grund av ryggsmärtor har visat sig vara låg. Man kan grovt dela in ländryggsmärta i 2 grupper; ländryggsmärta utan bensmärta (lumbago, rygginsufficiens) och ländryggsmärta med bensmärta (ischialgi, lumbago-ischias).

 

Orsaker
 

Orsaken till ländryggsmärta i det enskilda fallet förblir ofta okänd. Ett antal riskfaktorer för kronisk ländryggsmärta har identifierats, däribland hög ålder, tidigare ryggproblem, depression, ångest och missnöjdhet med arbetet. I en undersökning av en grupp primärvårdspatienter med rygg-/bensmärta kunde man efter 4 veckor finna en förklarande diagnos hos endast ca 13%. Det viktiga blir istället att i det enskilda fallet utesluta behandlingsbara allvarliga orsaker till besvären, ff a gäller detta patienter i åldersgrupperna < 20 och > 50. Viktiga differentialdiagnoser är:
 

SYMTOM
 

Rygginsufficiens
 

  • Trötthetskänsla mer än smärta i ryggen
  • Upplevd svaghet och/eller stelhet

Lumbago
 

  • Många gånger hastigt insättande smärta och stelhet i ryggslutet t ex efter lyft. Inte helt ovanligt med debut på morgonen i samband med uppvaknandet. Ofta kraftig rörelsebetingad smärta där det dock går att hitta en väsentligen smärtfri ställning. Den akuta smärtan kan vara svår men brukar klinga av efter ett par dygn.
     
  • Utstrålning till ljumskar och skinkor kan förekomma men den typiska bensmärtan vid ischialgin saknas. Ofta är smärtan lokaliserad till ena sidan och benämns då höger- eller vänstersidig lumbago.
     
  • Vid kroniska besvär är värken mer relaterat till vissa rörelser t ex lyft.

Ischias
 

  • Smärtutstrålning ner i ett eller båda benen.
     
  • En smärtutstrålning inom ett specifikt dermatom, t ex motsvarande L5 eller S1 kallas ofta rizopati.
     
  • Neurologisk påverkan i form av domning, svaghet och nedsatta reflexer kan förekomma och stödjer då misstanke om rizopati.

Lumbago-ischias
 

  • Blandform med både rygg- och bensmärta


KLINISKA FYND VID OKOMPLICERAD LUMBAGO
 

  1. Ofta uppvisar patienten en smärtskolios beroende på muskelkramp där ryggen lutar över åt den onda sidan (smärtskolios).
     
  2. Flexionsförmågan i rygg är nästan alltid påverkad, även sidoflexion och rotation kan vara försämrad. Neurologiska bortfall saknas och Lasègues test är negativ.
     
  3. Palpationsömhet är oftast lokaliserad till ena sidan i nedre delen av ländryggen.
     
  4. Neurologiska bortfall saknas.

Differentialdiagnostiska fynd


Diskbråck: Ger nervrotsmärta ner i ett ben och i typiska fall även domningar och reflexbortfall inom nervrotens utbredningsområde. Vanligaste nivåerna är L4-L5 med påverkan av L5-roten, samt L5-S1 med påverkan av S1-roten.

Cauda equina-syndromet: Tryck mot de centrala delarna av nervflätan i ländryggen ger ridbyxanestesi, svårigheter att känna blåsfyllnad och försämrad kontroll över analsfinktern, ofta med samtidig svår värk ner i ett eller båda benen. Vid misstanke skall patienten remitteras akut för ortopedbedömning.

Diskdegeneration: I synnerhet uttalad och multipel sådan orsakar smärta och stelhet i ländryggen med palpationsömhet. Smärta vid flexion i ländryggen. Kroniskt förlopp. Skelettröntgen ger diagnosen.

Spondylolistes >grad 1 (glidning av ländkota i sagittalplanet): Förekommer hos yngre, inte helt ovanligt hos gymnaster, men också i den äldre populationen och har då en degenerativ bakgrund.

Inflammatoriska ryggsjukdomar: Orsakar ofta en diffus, dov, molande smärta med dygnsvariation (ökande nattetid). Smärtan förbättras ej vid avlastning. Stelhet och palpationsömhet intraspinalt och över SI-leder förekommer. Ex Bechterews sjukdom.

Osteoporos med kotkompression: Ofta ringa trauma, vanligast i nedre bröstryggen. Lokal palpationsömhet. Slätröntgen ger diagnos. I princip alltid konservativ behandling, även vid kraftig kompression. Cementeringsteknik för ostoeporotiska kotkompressioner finns men det vetenskapliga underlaget för detta är svagt och tekniken används inte allmänt. Ger sällan eller aldrig neurologisk påverkan. Stabiliserande tygkorsett kan ge smärtlindring.

Tumör: Tänk på metastaserande malignitet, t ex bröst- och prostatacancer metastaserar med hög frekvens till ryggraden. Överväg prostata- och bröstpalpation vid misstanke. Ger dov, molande värk som ofta inte är rörelse- eller lägesbetingad och som stegras över tid. Vanligt med nattlig värk. Var uppmärksam på nattliga svettningar, viktnedgång, aptitlöshet samt oförklarlig feber. Kan ge uttalade neurologiska bortfall. Var frikostig med slätröntgen om misstanke föreligger.

Spondylit/Diskit: Ovanlig diagnos men förekommer i ökad incidens hos immmunosupprimerade patienter samt hos intravenösa missbrukare. Patienter med känd HIV eller tuberkulos skall särskilt beaktas. Dov, ihållande värk kombinerad med höga infektionsparametrar och feber. Neurologiska bortfall förekommer. Akut remissfall.

Spinal stenos: Förträngning i spinalkanalen oftast på degenerativ bas, vanligast i ländryggsnivå. Ger smärtor i rygg och på lårens fram- eller baksidor. Kallas ibland för pseudoclaudicatio då symptomen liknar claudicatio intermittens med ansträngningskorrelerad värk ner i benen som viker i vila. Oftast besvärsfri i sittande ställning då utrymmet för ryggmärgen är som störst. MR ger diagnos.

UVI/pyelonefrit: Kan ge besvärlig ryggvärk, ofta dunkömhet över njurlogerna. Diagnosen dock enkel med urinprov och infektionsparametrar.

Även t ex hjärtinfarkt och aortadissektion kan ge värk som förläggs till ryggen.


 

UTREDNING
 

  1. Utförlig anamnes inkluderande tidigare besvär, smärtdebut, duration, trauma, arbetsrelaterade besvär. Andra sjukdomar. Smärtteckning på vilken patienten själv i lugn och ro fyller i och beskriver utbredning av smärtan. Labutredning med SR, CRP och LPK, samt urinsticka och temp bör som regel tas.
     
  2. Patienten skall undersökas avklädd. Notera deformitet, palpatorisk ömhet, rörelseinskränkning, gångmönster. Neurologiska bortfall.
     
  3. Skelettröntgen bör övervägas hos yngre och äldre patienter utan tidigare anamnes på kroniska ryggbesvär. I akut skede är dock röntgen endast indicerad vid trauma eller om anamnesen ger stor misstanke om tumör eller infektion. Unga patienter som har ont i ryggen i en till två månader bör röntgas för att utesluta spondylolistes, tumör eller infektion. Hos äldre med samma smärtduration bör röntgen utföras för att utesluta primär tumör, metastas eller kotkompression till följd av osteoporos. Alla patienter med ryggbesvär som kvarstår efter 2-3 månader bör röntgenundersökas (80-90% av alla patienter med ryggont blir spontant symtomfria efter 2-3 månader).
     
  4. Skintigrafi kan ofta tidigare än skelettröntgen fastställa förekomst av tumör eller infektion och är en bra screeningmetod för att bedöma metastasförekomst.
     
  5. Datortomografi (CT) kan vara av värde för att bedöma frakturer.
     
  6. Magnetresonanstomografi (MRI) är framförallt indicerad vid neurologiska bortfallssymtom och för utredning av tumör/metastas/infektion.


BEHANDLING

(av lumbago)
 

  • Adekvat omhändertagande är viktigt. Patienten skall känna sig professionellt bemött för att öka tilliten till undersökaren och dennes behandlingsförslag. Ge en realistisk prognos.
     
  • Vid svår akut lumbago kan sängläge ibland ej undvikas. Patienten skall dock så snart som möjligt försöka aktivera sig och i möjligaste mån leva som vanligt. Det finns inga belägg för att sängläge alls har positiv effekt vid lumbago.
     
  • Råd om rörelser och avlastning innefattar: stå/ligga är bättre än sitta. Gå upp av och till. Undvik framåtböjda positioner. Lyft nära kroppen. Undvik vridna och tunga lyft. Vila emellanåt i liggande med 90º flexion i höfter och knän med stöd under benen (psoasställning).
     
  • Distinkta och tidsbegränsade ordinationer av analgetika där grunden är paracetamol och NSAID, ev med tilllägg av svag opioid vid svår akut smärta. Beakta biverkningsrisken!
     
  • Aktiv sjukskrivning, d v s ev partiell sjukskrivning och kontakt med arbetsplatsen (att vara på jobbet). Patienten skall rekommenderas att tidigt vara så aktiv som möjligt, vilket inkluderar återgång till arbetet trots kvarvarande besvär. Lång sjukskrivning minskar chansen till arbetsåtergång.
     
  • Sjukgymnastik efter 6 veckor. McKenzie-övningar. Det finns ej vetenskapliga bevis för att TNS, ultraljud, akupunktur, värme eller laserterapi har effekt.
     
  • Manuell terapi (manipulation, mobilisering, naprapat, kiropraktor, massage) har visats kunna ha en smärtlindrande effekt vid akuta ryggbesvär. Ingen manuell terapi har visat sig vara överlägsen någon annan.
     
  • Återbesök inom 2-3 veckor. Ny anamnes och klinisk undersökning. Akuttid vid progress eller nytillkomna symptom.
     
  • Nytt återbesök efter ytterligare 4 veckor. Om neurologisk påverkan (svår ischias med neurologiska bortfall) föreligger bör man överväga utredning med MR och därefter remiss till ortoped.


LÄNKAR
 

Diskbråck - ländrygg

Segmentell rörelsesmärta (SRS)

Spinal stenos - ländrygg

Bechterews sjukdom (pelvospondylit, ankyloserande spondylit)

Spondylit

Kotkompressionsfraktur, lågenergetisk

Skelettmetastaser

Osteoporos



ICD-10

Lumbago M54.5

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M54 Ryggvärk

Referenser
 

Indikationer för behandling inom ortopedi. Nationellt Kompetenscentrum för Ortopedi (NKO)/2005
 

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 137

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Lumbago

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






LÄKARE

Specialistläkare/ Överläkare
Rehabcentrum Gotland


Överläkare/ Specialistläkare
Kvinnokliniken Höglandssjukhuset Eksjö


Läkare, Vårdhygien
NU-sjukvården, Område Medicin och Akut, Infektionskliniken, Trollhättan


Strokeläkare
Kungälvs Sjukhus, Geriatrik- och rehabiliteringskliniken


Specialistläkare
Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Lerum, Södra Älvsborgs Sjukhus


Legitimerad läkare
Flyktingmedicinskt centrum


Specialistläkare/ Legitimerad läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, GLA, Palliativa sektionen


ST-läkare
Strokeenheten, Oskarshamns sjukhus
ÖVRIGT

Klinikchef
Folktandvården, Specialkliniken för sjukhustandvård/oral medicin Göteborg
annons