Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Antibiotika barn, lathund
Författare Med dr, överläkare , /Astrid Lindgrens barnsjukhus
Granskare Professor Jovanna Dahlgren, Barnkliniken/Drottning Silvias Barnsjukhus Göteborg
Uppdaterad 2016-01-29
Specialitet Infektion, Pediatrik
Skriv ut
annons




 

Nedanstående rekommendationer gäller vid samhällsförvärvade infektioner hos barn över 3 månaders ålder utan uppenbar sepsismisstanke och utan allvarliga riskfaktorer (t ex svår kronisk lungsjukdom, missbildningar, immunsuppression).

Amoxicillin (Amimox) har vissa farmakokinetiska fördelar jämfört med fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) (högre serumkoncentration, lägre proteinbindningsgrad, längre halveringstid). Mixturberedningar av amoxicillin är också lättare att svälja för många barn.

Pneumokockvaccinationen har lett till att den relativa betydelsen av Staphylococcus aureus ökat. Betalaktamasproducerande bakterier av betydelse är dock fortfarande ovanliga i luftvägarna hos för övrigt friska barn, varför kombination med klavulansyra sällan behövs vid behandling av luftvägsinfektioner i öppen vård.

För vissa perorala cefalosporiner (cefadroxil och ceftibuten (Cedax)) rekommenderas ibland en dos per dygn. Förhållandena mellan MIC-värden, serumkoncentrationer och halveringstider gör emellertid att minst två doser per dygn bör övervägas vid behandling av potentiellt allvarlig sjukdom.

Gles dosering är bekvämt för patienten men kan innebära koncentrationer strax över MIC under lång tid vilket gynnar resistensutveckling. Såväl makrolider (klaritromycin (Klacid) och azitromycin (Azitromax)) som perorala cefalosporiner anses behäftade med denna risk.

Om du vill veta mer om effekt, serumkoncentration, proteinbindningsgrad, halveringstid etc. anbefalles "Referensgruppen för antibiotikafrågor", RAF´s hemsida
 

Länk till behandlingsöveriskt: Antibiotikaval, lathund, vuxna



URINVÄGSINFEKTION
 

Pyelonefrit

Innan terapi insättes skall urinodling tas. Hos spädbarn odlas helst urin från kateterprov eller blåspunktion, vilket i allmänhet kräver remiss till barnklinik. Om detta inte lyckas kan odling från två påsurinprover underlätta tolkningen av resultatet. Vid signifikant bakterieuri växer samma species med identiskt resistensmönster i båda.
 


Nedre urinvägsinfektion
 

Innan terapi skall urinodling tas på barn. Se pyelonefrit ovan. Dysuri hos småflickor är ofta ospecifik.
 

Asymtomatisk bakteriuri
 

  • Om det ej förelegat feberepisod eller SR/CRP-stegring föregående veckor ges ingen behandling.


PNEUMONI
 

NPH-odling ger en uppfattning om kolonisering, men visar inte vilken bakterie som är orsaken till pneumonin.

  • Majoriteten av pneumonier hos barn orsakas av virus, t ex influensa-, parainfluensa-, och RS-virus.

  • Blandad viral/bakteriell genes är troligen vanlig, men det kan vara svårt att avgöra när den bakteriella komponenten är så viktig att antibiotika bör ges.

  • Mykoplasma är ovanligt före skolåldern, men därefter finns ofta anledning att täcka för denna genes.

  • Anaeroba infektioner och Legionella förekommer i praktiken inte hos barn i öppenvård.

  • Antibiotikabehandling ges vid misstanke om bakteriell genes av betydelse.

 

Pneumokocker och Grupp A-streptokocker
 

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) orsakar ca 30 % av pneumonierna. Kan ge lobär pneumoni (ofta skolbarn) med snabbt insjuknande. Andelen har minskat efter införandet av allmän vaccination mot pneumokocker.

Streptococcus pyogenes (streptokocker grupp A) är ovanlig men kan ge ett fulminant förlopp med sepsis, chock och empyem.

Staphylococcus aureus är sällsynt men enstaka, oftast svåra fall förekommer.
 

Mykoplasma
 

Drabbar oftast barn som är äldre än fem år. Mykoplasma misstänks vid successivt insjuknande, torrhosta, huvudvärk och där likartade fall finns i omgivningen eller då penicillin ej haft effekt. Ofta ”spretig” bild med ringa allmänpåverkan, infiltrat, hypoxi. Köldagglutininer och serologi är såväl okänsliga som ospecifika och bör inte användas för diagnostik. PCR från svalg eller nasofarynx är bättre.

 

  • Förstahandspreparat: erytromycin (Ery-Max, Abboticin). Buksmärta är vanlig biverkan som motverkas genom att dela upp dygnsdosen på tre eller fyra dostillfällen. Barn över 7 år kan få doxycyklin (Doxyferm).
     
  • Behandlingstid: 10 dagar.

Kvarstående infiltrat/pleuravätska: tänk på tuberkulos

Hos barn från utvecklingsländer bör tuberkulos has i åtanke. Barn med tbc är ofta paradoxalt opåverkade, men pleuritsmärta förekommer (skylls ofta på idrottstrauma el. dyl.). Lungtuberkulos av vuxentyp, ibland med kavern, ses framför allt hos tonåringar från Afrika (söder om Sahara) eller Asien (Afghanistan och österut).


 

KIKHOSTA
 

  • Vaccination har inte eliminerat förekomsten av pertussis. Ofullständigt vaccinerade spädbarn smittas av ungdomar eller vuxna vars immunitet klingat av. Vid klinisk misstanke utförs provtagning (odling alt PCR-prov från NPH-sekret) och barn under 1 år behandlas med erytromycin (Ery-Max, Abboticin) samtidigt som smittskyddsåtgärder genomförs.
     
  • Behandlingstid: 2 veckor.


STREPTOKOCKTONSILLIT
 

OTITIS MEDIA
 

  • Förstahandspreparat: Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin), fungerar mot känsliga pneumokocker förutsatt att barnet får i sig tillräcklig dos (75 mg/kg/dygn uppdelat på tre dostillfällen i fem dagar), men är ineffektivt mot H. influenzae och pneumokocker med nedsatt känslighet. Amoxicillin (Amimox) (60 mg/kg/d uppdelat på tre dostillfällen i tio dagar) väljs vid terapisvikt.
     
  • Vid typ 1-allergi mot penicillin används erytromycin (Ery-Max, Abboticin).
     
  • Barn 1-12 år med okomplicerad otit antibiotikabehandlas ej primärt om möjlighet till snabbt återbesök finns.


HUD- OCH MJUKDELSINFEKTIONER
 

Erysipelas
 

Abscess, sårinfektion, impetigo
 

Erytema migrans
 

Pasteurella multocida
 

GASTROENTERIT
 

  • Antibiotika är sällan indicerat. CRP kan vara förvånansvärt högt (> 100) vid virusorsakad diarré.


BAKTERIELLA DIARRÉSJUKDOMAR
 

Salmonella / Shigella
 

  • Symtomatisk behandling. Antibiotika ska normalt ej ges mot Salmonella.
     
  • Hög feber, hög CRP samt allmänpåverkan talar för behov av antibiotikabehandling. Ciprofloxacin (Ciproxin) eller trimetoprim/sulfametoxazol (Bactrim) efter blod- och faecesodling.
     
  • Shigella skall i regel antibiotikabehandlas. Risk för sekundärfall speciellt kring blöjbarn.

Campylobacter
 

Yersinia
 

LÄNKAR
 

Pneumoni hos barn

RS-virusinfektion hos barn

Otit - akut

Urinvägsinfektion hos barn

Tonsillit hos barn

Antibiotikaval, lathund, vuxna

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1352

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Antibiotika barn, lathund

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna

annons
annons