Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
annons
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Författare Lektor , M46 /Karolinska Universitetssjukhuset
Leg läk , Psykiatri /Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra
Granskare Professor emeritus Lil Träskman-Bendz, Avdelning Psykiatri, Institutionen för Kliniska vetenskaper i Lund/Lunds Universitet
Uppdaterad 2017-05-31
Specialitet Psykiatri
Skriv ut
Patientbroschyr
Klicka här för att visa



BAKGRUND
 

Generaliserat ångestsyndrom innebär en ständig ångest och oro för allehanda problem som kan uppstå i livet (sjukdom, inbrott, trafikolyckor, ekonomi). Generaliserat ångestsyndrom förkortas, både utomlands och i Sverige, ofta till GAD (Generalized Anxiety Disorder).

Detta PM behandlar GAD hos vuxna. Sjukdomen förkommer även hos barn.

 

Epidemiologi
 

Livstidsrisken för GAD är ca 5 %. Sjukdomen är dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män och debuterar i allmänhet i vuxen ålder.


 

DIAGNOS
 

Personer med GAD söker ofta för de kroppsliga besvären sjukdomen medför (irritabel tarm spänningskänsla, sömnbrist), sekundär depression eller problem relaterat till självmedicinering med alkohol.

I de diagnostiska kriterierna enligt DSM 5 är grunden för diagnos en överdriven rädsla och oro inför ett antal olika händelser eller aktiviteter flertalet dagar under minst sex månader och svårigheter att kontrollera sin oro.

Minst tre av följande sex delsymtom skall finnas:
 

  • Vara rastlös, uppskruvad och på helspänn
  • Blir lätt uttröttad
  • Koncentrationssvårigheter eller att bli tom i huvudet
  • Irritabilitet
  • Muskelspändhet
  • Sömnstörning (svårt att somna, täta uppvaknanden eller orolig och otillfredställande sömn)

Symtomen ska orsaka signifikant lidande eller försämrad funktionsnivå. De ska inte vara orsakade av droger eller av någon somatisk sjukdom, till exempel hypertyreos. Ingen annan psykiatrisk diagnos (t ex paniksyndrom, tvångssyndrom, separationsångest, PTSD, vikträdsla vid anorexi, sjukdomsångest eller rädsla för innehåll i vanföreställningar) får bättre förklara symtomen.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Panikattacker/Paniksyndrom

Vid panikattacker kommer symtomen plötsligt, stegras snabbt och når sin kulmen inom några minuter. Vid paniksyndrom finns en stark rädsla för nya attacker och en beteendeförändring för att undvika attackerna.

Vid GAD är ångestsymtomen mer "pyrande", långvariga och till synes diffusa till sin karaktär.


Social fobi

Den som lider av social fobi är rädd för att göra bort sig, att skämmas, att bli betraktad eller uppmärksammad särskilt i sociala granskningssituationer som att tala inför grupper. GAD är inte avgränsat bara till detta tema.


Depressionssyndrom

Oro kan ingå som delsymtom i ett depressionstillstånd. Det är viktigt att utöver ångestsymtomen även bedöma om eventuella depressionssymtom föreligger, som nedstämdhet, frånvaro av glädje och lust, initiativförlust m m. Tidsförloppet brukar vara vägledande för att särskilja depression och GAD. Om GAD-symtomen bara finns under den depressiva episoden är de troligen depressionssymtom snarare än GAD.


Andra psykiatriska diagnoser

Förklarar diagnosen hela symtombilden och hela funktionsnedsättningen? Om inte, ompröva diagnosen och/eller fundera på samsjuklighet. GAD är mer knutet till depression än till andra ångestsyndrom. Självmedicinering med alkohol, sömnmedel och lugnande medel förekommer.

Tänk också på autismspektrumtillstånd och ADHD, där många patienter har långvariga ångestproblem. Personer med emotionell instabil personlighetsstörning har ofta svår och långvarig ångest. Hos äldre bör man också komma ihåg ångest vid demenssjukdomar.


Somatiska differentialdiagnoser

Det är viktigt med noggrann anamnes och rutinstatus vid första besöket när en patient söker för symtom som kan vara tecken på GAD. Viktigaste differentialdiagnosen är hypertyreos. Vid ångest- och depressionssyndrom bör man vara frikostig med provtagning för tyreoideastatus. Somatiska symtom liknande de vid GAD men utan samtidig ängslan av GAD-typ eller ångest som vid paniksyndrom och social fobi eller depression bör skärpa uppmärksamheten på somatogen ångest. Tänk också på överdriven konsumtion av koffein.


Läkemedelsreaktioner

Läkemedelsreaktioner kan likna GAD-symtom, t ex sympatikuspåslag vid beta-adrenerga stimulerare, lätt akatisi av neuroleptika och initial symtomförstärkning i samband med initiering av behandling med SSRI-medel, eller för snabb nedtrappning av SSRI. Även kortikosteroider och tyreoideahormoner kan ge ångest som biverkan.


 

annons


BEHANDLING
 

Läkemedelsbehandling
 

GAD är en diagnos med långvarigt förlopp, och behandling måste ofta pågå i flera år. Därför är det av vikt att hitta en behandling med biverkningar som patienten och vårdgivaren kan acceptera, och där effekten inte avtar.

SSRI- och SNRI- preparat
 

SSRI och SNRI-preparaten venlafaxin och duloxetin är återupptagshämmare för serotonin respektive serotonin/noradrenalin. De har den gemensamma fördelen att de kan användas för långtidsbehandling. Det finns ingen beroendepotential. Preparaten ovan har gott vetenskapligt stöd, men även andra SSRI har visat effekt i placebokontrollerade studier. Samma doser av SSRI-medel används vid ångestsyndrom som vid depressionsbehandling, men med tanke på risken för initial ångestförstärkning bör start ske med låg dos. Dosen titreras därefter sakta upp till behandlingsdos under 2-4 veckor. Effekten kan ibland ses redan efter 2-4 veckor, full effekt ska ses efter tre månader, och det finns tecken på att effekten kan fortsätta öka över längre tid.

SSRI och SNRI är förstahandsbehandling vid GAD.

 

Bensodiazepiner
 

Alprazolam, lorazepam och diazepam har visat effekt vid GAD men toleransutveckling, beroende, fallrisk och kognitiv påverkan är bieffekter som gör att bensodiazepiner inte rekommenderas alls för GAD.

 

Buspiron och Hydroxizin

Buspiron (som binder till serotonin 1 A-receptorer, men som inte har en helt klarlagd verkningsmekanism) lanserades som ett läkemedel vid generaliserad ångest. Hydroxizin är en antihistamin.

Fördelen med dessa läkemedel är att de saknar beroendepotential, men de har oftast otillräcklig effekt vid GAD. Hydroxizin kan användas som tillägg vid uppstart av SSRI/SNRI-behandling, för att dämpa ångestpåslaget vid behandlingsstart.

 

Pregabalin

Pregabalin är ett antiepileptika med indikationen GAD. Pregabalin är ett relativt nytt preparat, och efterhand har det framkommit att substansen har missbrukspotential. Sedan 2012 subventioneras pregabalin bara om patienten inte nått behandlingsmålet med SSRI/SNRI, eller dessa läkemedel inte är lämpliga av medicinska skäl. Yrsel och somnolens är vanliga biverkningar och preparatet bör sättas ut långsamt om behandlingen ska avbrytas. Pregabalin bör endast förskrivas i undantagsfall.

 

Icke läkemedelsinriktade behandlingsformer

Enligt socialstyrelsens riktlinjer har psykodynamisk korttidspsykoterapi ingen vetenskapligt säkerställd effekt vid generaliserad ångest.

KBT är bättre studerat och det finns evidens för effekten vid GAD. Riktlinjerna anger att det finns ett visst stöd för råd kring fysisk aktivitet (till exempel fysisk aktivitet på recept).

 

Förr användes vissa neuroleptika i låga doser vid behandlingen av olika ångestsyndrom. Idag råder det enighet om att neuroleptika inte skall användas vid behandling av patienter med ångestsyndrom, såvida det inte är frågan om tillägg till SSRI-medel vid svåra tvångssyndrom.

 

ICD-10

Generaliserat ångestsyndrom F41.1

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
F41 Andra ångestsyndrom

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Nationella riktlinjer
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (under bearbetning för ny version)


Referenser
 

Läkemedelsboken 2016

Psykiatri Jan-Otto Ottosson 8:e upplagan, Stockholm 2015.

Mini-D 5 diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm 2014

Information från Läkemedelsverket ÅRGÅNG 17 • NUMMER 4 • OKTOBER 2006 Farmakoterapi vid ångest – behandlingsrekommendation
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 – stöd för styrning och ledning

Psykiatri Jörgen Herlofson (red.) 1 uppl. Lund, 2010

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1344

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

 
 
 
   



annons
Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY

annons
annons