Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Testikelcancer
Författare Docent, överläkare , Enheten för urologisk onkologi/Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset
Granskare Professor Roger Henriksson, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland/Karolinska Universitetssjukhuset/Solna
Uppdaterad 2017-09-27
Specialitet Onkologi, Urologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Testikelcancer är idag en av få solida tumörsjukdomar med mycket stor möjlighet till bot. Sedan slutet av sjuttiotalet har det skett en dramatisk förbättring av överlevnaden från 10 % till idag drygt 95 %. Detta har skett framför allt tack vare kombinationskemoterapi med cis-platinum, men också tack vare förbättringar inom kirurgi och diagnostik (datortomografi samt tumörmarkörer).

För handläggning vid akut debut av smärtor från skrotum, var god se:
 

Akut skrotum


Epidemiologi
 

Testikelcancer är en relativt ovanlig tumörform och utgör mindre än 1 % av alla cancerfall. Testikelcancer är emellertid den vanligast förekommande cancern bland unga män i åldrarna 15-35 år och den näst vanligaste i åldersgruppen 35-39 år. 75 % av patienterna är mellan 29 och 43 år. I Sverige rapporteras ca 340 fall av testikelcancer årligen. Den åldersstandardiserade incidensen är i ökande: 1987 var denna ca 4,5/100 000 män och 2014 ca 8/100 000 män.

Förekomsten av testikelcancer är högre i Danmark och Norge, och lägre i Finland.

 

Etiologi
 

Den specifika orsaken till testikelcancer är okänd, men ett flertal faktorer har associerats med en riskökning:

  • Cancer in situ anses vara ett förstadium till testikelcancer och återfinns hos 95 % av patienterna med testikelcancer, och hos 1 % av befolkningen.
     
  • Östrogenbalansen under fosterstadiet anses också vara av betydelse för uppkomsten av testikelcancer.
     
  • Omkring 10 % av patienterna har opererats för kryptorchism (till pungen icke-normalt nedvandrad testikel). Man har nyligen påvisat en genetisk förändring på X-kromosomen som associerats till kryptorchism.
     
  • Även andra genetiska förändringar har identifierats vid testikelcancer. En ärftlig benägenhet påvisas för ca 1-3 % av patienterna; riskökningen anses störst om en broder tidigare drabbats. Ökad benägenhet för testikelcancer har också påvisats för individer med kromosomala rubbningar.
Ca 3-5 % av patienterna med testikelcancer får en andra testikelcancer.



SYMTOM och KLINISKA FYND
 

  • Det vanligaste symtomet vid testikelcancer är en palpabel resistens i testikeln.
     
  • Andra vanliga symtom är:
    – Tyngdkänsla
    – Ömhet
    – Värk
    – Diffus obehagskänsla från testikeln.
     
  • Gynekomasti kan vara ett symtom på testikelcancer.


UTREDNING och DIAGNOSTIK
 

Vid utredning av misstänkt testikelcancer görs:

  • Kroppsundersökning
     
  • Akut ultraljudsundersökning av testiklarna. Då det inte alltid är lätt att med palpation differentiera mellan epididymit och testikelcancer ska man vara generös med denna undersökning även om misstanken på testikelcancer ej är så uttalad.

Vid palpabel tumör i testikeln bör patienten utan dröjsmål skickas till närmaste urologklinik för utredning och omhändertagande. Telefonkontakt rekommenderas. Vid misstänkt tumör opereras patienten med borttagande av testikeln via ett snitt i ljumsken (se "Behandling" nedan). Vidare utredning och åtgärder i samband med detta innefattar:

  • Biopsi från kontralaterala testikeln för att utesluta cancer in situ.
     
  • Markörprover i form av beta-hCG (humant choriongonadotropin), S-AFP (alfafetoprotein) samt LD (laktatdehydrogenas) och, om möjligt, S-PlAP (placentärt alkaliskt fosfatas) tas före och efter operationen. Det är också tillrådligt att ta S-testosteron, LH, FSH samt S-HBG.
     
  • Datortomografi av thorax och buk/bäcken i nära anslutning till operationen.
     
  • Beroende på klassificering och fynd vid primärutredningen görs förnyad stadieindelning efter sex veckor.
     
  • Vid konstaterad metastasering skall dock onkolog kontaktas omgående. Ingen förnyad stadieindelning behövs i detta fall.
     
  • Patienterna skall erbjudas spermiefrysning, helst före operationen.
     
  • Patienterna skall tillfrågas om de vill ha en testikelprotes inopererad

Klassificering

Tumörer i testiklarna utgörs till 95 % av så kallade germinalcellstumörer, urspringande ur samma modercell. Dessa klassificeras väsentligen i två typer med biologiskt och kliniskt skilda karaktäristika:
 

  • Seminom
    Seminom utgör 60 % av germinalcellstumörerna. Av dessa patienter har 85 % sjukdom begränsad till testikeln.
     
  • Non-seminom (blandtumörer)
    Non-seminom utgör ca 40-45 % av germinalcellstumörerna. Inom denna grupp har 40 % av patienterna spridd sjukdom redan vid diagnos.


BEHANDLING
 

Sedan 1981 finns för patienter med testikelcancer gemensamma behandlingsprogram och fortlöpande studier, de så kallade SWENOTECA-programmen (Swedish Norweigan Testicular Cancer Project). Alla patienter med testikelcancer skall anmälas till SWENOTECA; från 1 januari 2012 till respektive Regionalt Cancercentrum och den nationella monitoreringen sköts från Regionalt Cancercentrum Syd i Lund. Särskilda blanketter finns för detta och registreras i INCA-plattformen (se "Referenser" nedan för kontaktinformation). Seminomregistret och non-seminomregistret har numer status som kvalitetsregister, Svenska testikelcancerregistret.

Med SWENOTECA-programmen tillses att män med testikelcancer behandlas lika och enligt "golden standard" i hela Sverige och Norge. Tack vare dessa har man uppnått populationsbaserade överlevnadssiffror bland världens bästa för denna patientkategori.

Samtliga patienter med testikelcancer genomgår orkidektomi (borttagande av testikel). I övrigt skiljer sig behandlingen vid olika sjukdomstyper enligt nedan.

 

Seminom
 

För patienter med seminom i stadium I, d v s utan tecken till metastaser, finns idag tre behandlingsalternativ:
 

  • Ett behandlingsalternativ vid förekomst av riskfaktorer är en adjuvant cytostatikakur med Carboplatin AUC x 7. Det pågår binationellt sedan 2015 en randomiserad studie (ABC-studien) där Carboplatin x 1 jämförs med BEP x 1.
     
  • Det andra behandlingsalternativet är täta kontroller. Ca 15-20 % av patienterna som går på kontroller kommer att utveckla metastaser, vanligast i retroperitoneala lymfkörtlar. I dessa fall ges behandling med cytostatika (tre-fyra kurer) eller i form av strålning med dosen 2,0 Gy x15 till 30 Gy eller.
     
  • Adjuvant radioterapi mot paraaortala lymfkörtlar kan ges till en dos av 20 Gy. Behandlingen ges under 10 vardagar. Detta är ett alternativ som endast rekommenderas under särskilda omständigheter, men som är lika effektivt som adjuvant cytostatika.

Överlevnaden för dessa 3 behandlingsalternativ är lika god, d v s ca 98-99 %.

Till patienter med seminom och metastaser ges i allmänhet 3 cykler med BEP (se nedan). Beroende på tumörbördan och om patienten kan förväntas inte tåla bleomycin kan 4 cykler med etoposid (Vepesid) och cisplatin (Cisplatin) vara ett alternativ. Mer omfattande behandling kan vara aktuellt för de med mer utbredd sjukdom. Patienter med seminom genomgår vanligtvis inte retroperitoneal lymfkörtelutrymning, eftersom det mycket sällan föreligger kvarvarande viabel cancer i dessa metastaser. På grund av bindvävsomvandling har det också visat sig att operationskomplikationerna kan bli oacceptabelt höga för denna patientgrupp. Undersökning med FDG-PET kan vara av värde vid seminom för att bedöma resttumörer.

 

Non-seminom
 

Farmakologisk behandling i form av cytostatika ges till:

  1. Patienter med tecken till spridd sjukdom, d v s kvarstående markörförhöjning efter orkidektomi, utan röntgenologiskt påvisade metastaser.
     
  2. Patienter med påvisad spridd sjukdom.
     
  3. Patienter med känd riskfaktor för spridning av sjukdom (mikroskopisk kärlinväxt hos patienter med icke-seminom).

Cytostatikabehandlingen ges i form av kombinationer av 2-4 olika typer av cytostatika. Basbehandlingen innefattar bleomycin, etoposid (Vepesid) och cisplatin (Cisplatin), så kallad BEP-kur (se "Cytostatikabehandling" nedan). Denna klassiska cytostatikakombination ligger bakom att överlevnaden i början på 1980-talet dramatiskt förbättrades. Även bättre diagnostik och kirurgi har bidragit till de goda behandlingsresultaten.

Antalet kurer styrs, beroende på respons, enligt mycket klara behandlingsprotokoll. Majoriteten av patienterna behöver åtminstone 3 cykler. Responsutvärderingen baseras på adekvat minskning av tumörmarkörnivåer samt röntgenologisk regress. Vid utebliven eller otillräcklig effekt intensifieras behandlingen med tillägg av ytterligare cytostatika, vanligen ifosfamid (Holoxan) alternativt paklitaxel (Paclitaxel). Även högdoskemoterapi föregånget av stamcellsskörd kan komma ifråga för selekterade patienter enligt föreliggande behandlingsrekommendationer i SWENOTECA. För patienter med recidiv eller terapisvikt har också behandling med paklitaxel, oxaliplatin och gemcitabin (Gemzar) provats med påvisad effekt på sjukdomen.

Generellt gäller att vid förekomst av resttumörer efter avslutad cytostatikabehandling skall dessa opereras bort.

Om det föreligger retroperitoneala lymfkörtelmetastaser som ej försvinner efter behandling, genomgår patienter med non-seminom retroperitoneal lymkörtelutrymning efter avslutad cytostatikabehandling. Om den histologiska undersökningen från denna operation visar förekomst av kvarvarande viabel cancer, behandlas patienterna ofta med ytterligare 2 cytostatikakurer.

 

Cytostatikabehandling

BEP-kuren ges som intravenös behandling dag 1-5 med patienten på onkologisk klinik, under noggrann kontroll av vätskebalans och med regelbunden medicinering mot illamående. Bleomycin ges företrädelsevis intramuskulärt men kan även ges intravenöst.

Dag 15 ges bleomycin i samband med ett polikliniskt läkarbesök.

Dag 22 påbörjas kur nummer två. Markörnivåer kontrolleras fortlöpande enligt schema, och röntgenologisk kontroll sker efter 2, 3 och/eller 4 kurer.

Biverkningar
 

  • Cytostatikan orsakar reversibelt håravfall.
     
  • Påverkan på blodbilden med låga vita blodkroppsnivåer, med risk för infektioner och förlängning av kurintervall, gör att behandling med tillväxtfaktorer i form av granulocytstimulerare ibland behöver ges, t ex pegfilgrastim, filgrastim, eller lenograstim subkutant.
     
  • Cisplatin är ett cytostatikum som ger uttalat illamående. Detta kuperas väl med moderna antiemetika såsom ondansetron (Zofran), granisetron (Kytril) m fl så kallade 5-HT3-blockerare.
     
  • Spermiogenesen påverkas och därför erbjuds alla patienter spermiefrysning före behandlingsstart. Hos ca 80 % av patienterna restitueras spermiogenesen inom 2-3 år. För de som inte återfår sin spermieproduktion och har barnönskan, erbjuds olika former av assisterad befruktning.
     
  • Neurogena biverkningar förekommer i form av neuropatier och tinnitus. Raynauds fenomen och mikroalbuminuri är andra relativt vanliga biverkningar. Dessa är främst orsakade av cisplatin och bleomycin och är i viss mån reversibla.
     
  • Bleomycin kan ge pneumonit och lungfibros, särskilt om dosen 300 000 E överskrids. Risken för dessa ibland mycket allvarliga biverkningar är större för äldre personer samt för de med nedsatt njurfunktion. Bleomycin kan också ge hudbiverkningar, vanligast i form av brun pigmentering.


UPPFÖLJNING
 

Patienterna följs efter avslutad behandling med täta kontroller (blodprover, radiologi och läkarbesök); de första åren var tredje till sjätte månad, därefter lite glesare.

Majoriteten av återfallen, ca 85 %, inträffar inom de 2 första åren, men senare recidiv förekommer.

Patienterna följs i fem-tio år efter avslutad behandling, beroende på stadium och tumörtyp. Vårdprogramsblanketter/Kvalitetsregisterblanketter ifylles vid varje besök och inskickas från 1:a januari 2012 till regionala cancercentra eller direktregistreras in i INCA-plattformen via webben. All aktuell information finns på SWENOTECAS hemsida.


 

ICD-10

Malign tumör i icke nedstigen testikel C62.0
Malign tumör i nedstigen testikel C62.1
Testikelcancer, seminom C62.9A
Testikelcancer, annan än seminom C62.9B

 

Referenser
 

Nu gällande vårdprogram som kan hämtas via SWENOTECAs hemsida

RCC SYD
Scheelevägen 8
223 81 Lund
Epost: rccsyd@skane.se

SWENOTECA VIII – A revised continuation of SWENOTECA IV and VI
A cancer care program
Non-Seminomatous Germ Cell Tumours (NSGCT)
(including testicular, retroperitoneal and mediastinal tumours)

SWENOTECA IX – Revised continuation of SWENOTECA VII,
A cancer care program for Seminomatous Germ Cell Tumours
(including testicular, retroperitoneal and mediastinal tumours)

All information om SWENOTECA finns på www.swenoteca.org

Information finns även på www.cancercentrum.se
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1296

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Testikelcancer

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center

annons
annons
annons