annons
annons
Hypertoni – primär (essentiell)
Författare Professor Ove K. Andersson, Medicinkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2013-11-23
Specialitet Hypertoni
Skriv ut
Patientbroschyr
Blodtryck




BAKGRUND/DEFINITION
 

Hypertoni eller högt blodtryck förekommer hos 10-25% av den vuxna befolkningen och innebär en ökad risk för ateroskleros och hjärt-kärlkomplikationer i senare delen av livet.

Ofta föreligger flera riskfaktorer hos hypertonipatienten:

  • Lipidrubbningar
  • Nedsatt insulinkänslighet
  • Rökning
  • Övervikt

Dessa riskfaktorer, tillsammans med organskada och diabetes, samverkar till en total riskprofil för kardiovaskulär sjukdom. Ju fler riskfaktorer, desto större risk.
Individuell riskbedömning är nu möjlig enligt det svenska SCORE-diagrammet (1).

Komplikationsrisken vid hypertoni ökar med stigande blodtryck, förekomst av andra riskfaktorer och ärftlighet samt vid tecken på befintlig målorganskada, t ex vänsterkammar-hypertrofi (EKG), proteinuri (urinsticka) eller ögonbottenförändringar (2,3).

 

Högt blodtryck definieras som blodtrycksnivåer efter upprepade undersökningar:

Definitioner:
 

  • Blodtryck >140/90 mm Hg (sittande/5 min vila/manschettbredd korrekt)
     
  • Vid diabetes >130/80 mmHg
     
  • Isolerad systolisk hypertoni: Systoliskt BT >160 mm Hg och
    diastoliskt BT < 90 mm Hg


HANDLÄGGNING

Vid mild hypertoni (140-159/90-99 mm Hg) rekommenderas initialt (1-3 mån) livsstilsintervention snarare än farmakologisk terapi. Patienter erbjuds dock behandling vid förekomst av flera riskfaktorer efter skattning av total risk (se SCORE-diagrammet). Behandling är oftast indikerad vid etablerad aterosklerotisk sjukdom eller målorganskada (vänsterkammar-hypertrofi, proteinuri).

Patienter med blodtryck >160/100 mm Hg skall, efter försök med livsstilsförändring, erbjudas blodtryckssänkande läkemedel. Livsstilsförändringar som rökstopp, motion och kalorirestriktion pågår kontinuerligt. Läkemedelsbehandling på dessa patienter bör sättas in även om risken enligt SCORE-diagrammet indikerar lägre 10-årsrisk för kardiovaskulär mortalitet än 5%. Särskilt bland yngre personer (< 50) underskattas den totala kardiovaskulära risken i SCORE-diagrammet. Vid multipel riskprofil och/eller metaboliskt syndrom bör totalrisken för patienten beräknas som om hon vore 10 år äldre. Vid samtidig diabetes skall den beräknade risken dubbleras för män och tredubblas för kvinnor.

Vid blodtryck >180/110 mmHg skall patienten omedelbart erhålla farmakologisk behandling. Vid sammanlagd total kardiovaskulär risk indikerande 5% mortalitet över tio år enligt SCORE-instrumentet, är intervention avseende samtliga riskfaktorer nödvändig. Kontinuerlig uppföljning är viktig (3, 4).
 

Visa Score program



 

ORSAKER
 

Etiologin till högt blodtryck anses multifaktoriell med stark hereditär bakgrund. Kända exogena faktorer är övervikt och hög konsumtion av koksalt. Psyko-social stress samverkar.



SYMTOM
 

  • Oftast helt asymtomatiskt tillstånd.
  • Ibland kan patienten besväras av trötthet, huvudvärk eller andra ospecifika symtom.
  • Hypertoni upptäcks vanligen vid hälsoundersökning eller vid fysikalisk undersökning för andra åkommor.
  • Sömnapnésyndromet är vanligt vid samtidig obesitas.


KLINISKA FYND
 

  1. Bland yngre patienter med måttlig blodtrycksförhöjning ringa statusfynd. Observera dock att patienter med hypertoni ofta är överviktiga med ökad central fetma, har förhöjda blodfetter och ofta försämrad glukosmetabolism (metabola syndromet).
     
  2. Vid svårare former olika tecken till ateroskleros och organpåverkan:

    • Hjärta: arytmier, angina pectoris, hjärtsvikt (LVH på EKG).
    • Kärl: bortfall av pulsar. Claudicatio, perifer kärlinsufficiens
    • Ögonbottnar: breddökad reflexstrimma (FH1), korsningsfenomen (FH2), blödning, exsudat och papillödem (FH3-4; jfr malign hypertoni)
    • Bukauskultation: blåsljud vid njurartärstenos (jfr sekundär hypertoni)
Visa behandlingsöversikt: Hypertoni - malign


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Sekundära hypertoniformer.
  • Oro, excitation vid undersökningstillfället. Sjukhus-/ läkarskräck.
  • Smärttillstånd.
  • Abstinens.
Visa behandlingsöversikt: Hypertoni - sekundär

OBS. Blodtrycksförhöjning är mycket vanligt i samband med läkarundersökning, oavsett om hypertoni föreligger eller ej. Omkontroll av blodtrycket ofta nödvändig.


 

UTREDNING/PROVTAGNING
 

  1. Längd, vikt, Midja-stussmått
  2. Rökanamnes
  3. Blodprover: S-kalium, S-kreatinin, B-glukos, kolesterol, triglycerider
  4. Urinprover: stick-test för proteinuri, glukosuri och hematuri
  5. EKG för bedömning av arytmier och vänsterkammarhypertrofi (LVH)
  6. Hemblodtryck eller ambulatorisk blodtrycksmätning är av nytta särskilt
    vid s k "vitrockshypertoni"


BEHANDLING
 

Kreatininclearance-kalkylator

Patientens hela riskfaktorprofil skall värderas enligt SCORE och behandlingen prioriteras enligt den totala kardiovaskulära riskprofilen (1).
Icke-farmakologisk behandling bör alltid ingå som en del i behandlingen och syftar främst till kalorireduktion för viktkontroll och dietråd för kolesterol- och triglyceridsänkning (ssk LDL-kolesterol< 3 mmol/L).

Saltrestriktion ger blodtryckssänkning om intaget av koksalt reduceras avsevärt (< 70 mmol/dygn).

Livsstilsråd bedrivs under hela den ofta livslånga interventionen. Ofta kan det vara klokt att påbörja farmakologisk behandling tidigt och ställa i utsikt sänkt dos eller avbrytande av läkemedel vid lyckade resultat av livsstilsförändring.

 

Behandlingsmål

Blodtrycket bör nå normala/normotensiva nivåer. En avvägning mellan farmakologisk behandlingsintensitet, uppnått målblodtryck och eventuella bieffekter sker dock alltid. Särskilt systolisk hypertoni är ofta terapiresistent. Behandlingsmål för äldre, dvs patienter >80 år, rekommenderas något högre särskilt vid anamnestiska misstankar om ortostatism (5).
 

  • Diastoliskt BT < 90 mm Hg för nästan alla patienter
  • Systoliskt BT < 140 mm Hg särskilt hos yngre patienter
  • Vid diabetes < 130-140/80-85 mmHg
  • Vid nefropati < 130/80 mmHg


Läkemedelsbehandling
 

Huvudregel vid läkemedelsval är att varje patient är unik och behandlingen skall individualiseras och optimeras med avseende på blodtryckseffekt, tolerans (och pris).

De olika läkemedelsgrupperna tiazid-diuretika, beta-blockerare, ACE-hämmare, kalciumantagonister (dihydropyridiner eller diltiazem) och angiotensinreceptorantagonister (AT1-receptorblockerare) har alla påvisad primärpreventiv effekt och kan användas som förstahandspreparat (2, 3). Beta-receptorblockerare som förstahandsmedel rekommenderas vid samtidig angina pectoris och tackyarytmier.

 

  • Förstahandsmedel särskilt vid övervikt, nedsatt glukostolerans, eller typ-2-diabetes, är ACE-hämmare och/eller amlodipin. AT-antagonister används vid ACE-biverkningar. AT-antagonister förekommer ofta i kombinationspreparat med diuretika som bra terapi bland både yngre och äldra patienter.
     
  • Lågdos av tiazid-diuretikum som har synnerligen god dokumentation rekommenderas särskilt bland äldre (5). Vid behandling med tiazider är det viktigt att monitorera S-kalium. Välj kombinationspreparat med amilorid eller AT-antagonister.
     
  • Vid kombinationsbehandling för optimering av blodtrycket rekommenderas ACE-blockad med amlodipin eller lågdos tiazid eller annat diuretikum. Till calciumantagonister adderas ACE-hämmare eller beta-blockad.
     
  • Ännu en annan effektiv kombination är beta-blockad med tillägg av calciumantagonist och ev tiazid eller ACE-hämmare.


Kombinationsbehandling ger oftast bättre effekt med lägre doser av två medel än maximerade doser av enstaka läkemedel.

Effektivaste och bäst tolererade kombinationsbehandlingar är:
 

  • Diuretika + ACE-hämmare eller AT1-antagonist.
     
  • Bta-blockad + kalciumantagonist (ssk dihydropyridiner, t ex amlodipin eller felodipin).
     
  • Även andra läkemedelskombinationer kan vara lämpliga,
    t ex ACE-hämmare + kalciumantagonist.
     
  • Efter dostitrering finner man ofta motsvarande fast kombination som ökar patientens compliance och reducerar kostnader.


Några huvudregler grundade på vetenskapligt dokumenterad nytta för vissa subgrupper av patienter:
 

  • Patienter med ischemisk hjärtsjukdom skall alltid ha beta-receptorblockad, t ex metoprolol (50-100 mg x1 p.o.), som basbehandling. Även ACE-blockerare har dokumenterad positiv prognostisk effekt. Tilläggsbehandling kan utgöras av diuretika och/eller kärlselektiva Ca-antagonister.
     
  • Patienter med diabetes och diabetesnefropati skall behandlas med ACE-hämmare eller AT1- antagonister, oftast i kombination med loop-diuretika för bästa effekt. För optimal behandling av diabetes krävs ofta kombinationer av 2-4 medel.
     
  • Patienter med nedsatt njurfunktion (S-Kreatinin >120 mikromol/l) bör ha diuretika och loop-diuretika blir aktuellt vid ytterligare nedsatt njurfunktion. Tillägg av RAAS-blockad skyddar mot njurskada.
     
  • De flesta patienter med primär hypertoni har även andra riskfaktorer som kräver handläggning.

Kreatininclearance-kalkylator


 

UPPFÖLJNING
 

  • Hypertonipatienter sköts vanligen i primärvården.
  • Läkar- och sjuksköterskekontinuitet är viktig.
  • Standardisering av blodtrycksmätningen ombesörjs bäst av specialinriktad sköterska som är välbekant för patienten.
  • Kalibrera mätutrustningen kontinuerligt!



ICD-10

Essentiell hypertoni I10.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
I10 Essentiell hypertoni (högt blodtryck utan känd orsak)

Referenser
 

1. Wilhelmsen L, Wedel H, Conroy C, Fitzgerald T.: Det svenska SCORE-diagrammet för kardiovaskulär risk. Läkartidningen 2004;20:1798-1801.

2. Practice guidelines for primary care physicians:2003 ESH/ESC hypertension guidelines. J. Hypertens. 2003; 21: 1779-1786.

3. The Task Force for the Management of Arterial Hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of Cardiology guidelinas for the management of hypertension. J Hypertens 2007; 25:1105-1187.

4. Mancia G, Laurent S, Agabiti-Rosei E, Ambrosioni E, Burnier M, Caulfield MJ et al.: Reapprasial of European guidelinrs on hypertension management: A European Society of Hypertension Task Force document. J Hypertens 2009;27:2121-2158.

5. Bejan-Angoulvant T, Saadatian-Elahi M, Wright JM, Schron EB, Lindholm LH,Fagard R et al.: Treatment of hypertension in 80 years and older: the lower the better? A meta-analysis of randomized controlled trials. J Hypertens 2010;28:1366-1372.

 

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 127

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hypertoni – primär (essentiell)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






LÄKARE

Legitimerad underläkare
NU-sjukvården, Område Medicin och Akut, Neuro- och rehabiliteringskliniken


Överläkare/ Specialistläkare inom Medicinsk Rehabilitering
Område Medicin och Akut, Neuro- och rehabiliteringskliniken, Uddevalla


Överläkare/ Specialistläkare
ortopedkliniken, Värnamo sjukhus


Enhetschef
heldygnsvårdsavdelningar inom Område Psykos i Malmö



Specialistläkare i allmänmedicin
Närhälsan, Kungshöjd vårdcentral, Göteborg


Överläkare(LUS)
Beroendecentrum i Malmö


Specialist i allmänmedicin
Roslagshälsans Husläkarmottagning


Läkare till olika uppdrag
Adecco, hela landet


Överläkare/ Specialistläkare
till VO Ortopedi i Helsingborg


Verksamhetschef
Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare
kirurgkliniken, öron- näs- och halsmottagningen, Värnamo sjukhus
SJUKSKÖTERSKOR

Verksamhetschef
Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
ÖVRIGT

Verksamhetschef
Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
annons
annons