annons
Abstinens vid narkotikamissbruk – handläggning
Författare Med dr , Läkarhuset/Göteborg
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2016-11-10
Specialitet Intoxikation, Psykiatri
Skriv ut
annons



Inledande information
 

Narkotikamissbruk är mindre genetiskt betingat jämfört med alkoholism. Även miljöfaktorer har betydelse!

De flesta narkomaner har börjat med tobaksrökning. Sambandet mellan alkohol/narkotika är ej lika starkt som sambandet mellan tobak/narkomani.

 

Principbehandling av narkomaner
 

  • Narkomaner är en svårbehandlad patientgrupp och kan uppträda på ett manipulativt sätt i sin strävan efter att erhålla beroendeframkallande läkemedel.
  • Bemöt vänligt men bestämt. Lyssna! Skriv inte ut bensodiazepiner!
  • De flesta söker frivilligt och vill bli kvitt sitt missbruk.
  • Det är lätt att avgifta narkomaner. Svårigheten är att förhindra narkomaner att återfalla i sitt missbruk.


Indelning av narkotika (enligt WHO)
 

  • Morfin-typ
  • Barbiturat-typ
  • Amfetamin-typ
  • Kokain-typ
  • Cannabis-typ
  • LSD-typ



MORFIN-TYP

(heroin, morfin, kodein, dextropropoxifen, opium)
 

  • Centralt dämpande effekt
  • Opiater ger en lugn och mild eufori
  • Ger inga organskador


Heroin introducerades i Sverige 1974. Man beräknar att det finns cirka 6000 heroinmissbrukare i vårt land.
Heroin ger upphov till en kraftig toleransutveckling. Letal dos för icke-heroinberoende: 50 mg. Heroinmissbrukare använder cirka 1 g dagligen!
 


Abstinenssymtom
 

  • Mycket obehagliga vegetativa abstinenssymtom. Ökad locus coeruleus (LC)-aktivitet, medför ökad frisättning av noradrenalin (NA) och ökat sympatikuspåslag.
  • Influensaliknande symtom, ”cold turkey”
  • Förhöjt blodtryck och puls
  • Mydriasis


Abstinensbehandling
 

  1. Subutex (buprenorfin)
    Buprenorfin binder till µ - κ - opioidreceptorer i hjärnan.
    OBS! Buprenorfin bör inte administreras innan tydliga abstinenssymtom uppkommit! Om Subutex ges tidigare finns risk att man framkallar abstinenssymtom hos patienten.
    Buprenorfin (Subutex) är kontraindicerat hos alkoholpåverkade patienter p g a risken för andningsdepression. Man bör även vara observant på interaktion med benzodiazepiner, andra opioidinnehållande läkemedel (värktabletter och vissa hostmediciner), antidepressiva läkemedel, sederande histaminpreparat samt klonidin.
    Initialt ges Subutex resoribletter i dosen 0,8-4 mg. Därefter uttitreras lämplig dos beroende på behandlingssvaret. Dygnsdosen av Subutex bör ej överskrida 24 mg. Under behandling med Subutex upplever missbrukaren ingen "kick" vid intag av opiater.
     
  2. Metadon
    Syntetisk opiat. Långsam effekt, d v s ingen ”kick”. Dextropropoxifenliknande. Metadon ges framför allt till svårt nedgångna patienter och vid kraftiga kräkningar. Metadon ges även till gravida opiatmissbrukare.

     
  3. Diazepam
    Diazepam (Stesolid) kan också användas. Lämpligen 5 mg, 3 tabletter dagligen initial, vilket trappas ut under 7-10 dagar.


Överdoser av heroin innebär stora risker för heroinmissbrukare, 2 % av heroinisterna dör p g a överdoser. 40 % avlider på sikt i andra komplikationer sekundärt till sitt missbruk.

 

Intoxikation
 

Opiatintoxikationer är lätta att känna igen! Mios. Sänkt andningsfrekvens 3-4/min. Stickmärken i armbågsvecken.

Antidot: naloxon (Narcanti) injektionsvätska (0,4 mg/ml) 1 ml = 0,4 mg i.v. Patienten vaknar inom 1 minut och känner sig abstinent. Behandlingen kan upprepas efter 2-3 minuter om ingen effekt erhålles.

OBS! Naloxon har kort halveringstid och slutar att verka efter en halvtimme. Släpp ej patienten! Om patienten vägrar stanna på vårdavdelning > 4 timmar efter första injektionen – överväg tvångsvård (LVM).

 


AMFETAMIN-TYP

(amfetamin (”speed”), metamfetamin, metylendioxymetamfetamin (”Ecstasy”))

  • Centralstimulerande - ökar frisättningen av katekolaminer (dopamin och noradrenalin)
  • Ger ökad motorik och vakenhet
  • Amfetamin ger på sikt strukturella hjärnskador

Amfetaminmissbrukare har i regel inte ätit på flera veckor. Dåligt tandstatus p g a sänkt salivproduktion. På grund av sömnbrist är hjärnan hyperexciterad. Amfetaminmissbruk kan leda till drogutlösta psykotiska tillstånd, ”Tjack-nojor” (vanföreställningar om förföljelse). Patienten är rädd och paranoid.

 

Abstinenssymtom
 

  • Hyperirritabilitet och ofta aggressivitet
  • Ökad aptit, särskilt kraftigt kolhydratsug
  • Sömnbrist


Abstinensbehandling
 

  • Vila och mat.
  • Oftast räcker det med nattmedicinering, nitrazepam (Mogadon) 5-10 mg till natten. Patienten sover ofta flera dygn.
  • Eventuellt kan man ge diazepam (Stesolid) 5 mg x 3 som dagsedativum under några dygn.

”Tjack-nojorna” ger oftast vika, men kan ibland kvarstå flera veckor. Drogutlöst psykos med schizofreniliknande, positiva psykotiska sjukdomssymtom förekommer. Dessa behandlas med neuroleptika (”hispatjack”) och går vanligtvis helt tillbaka. Om ej regress av psykotiska symtom inom en månad - misstänk schizofreni eller fortsatt missbruk.

 

Intoxikation
 

  • Riskabelt att ge neuroleptika p g a risk för blodtrycksfall
  • Öka utsöndringen av amfetamin genom att surgöra urinen med ammoniumklorid p.o. 1 g /timme i fyra timmar, därefter 1 g x 4
  • Ge bensodiazepiner



KOKAIN-TYP
 

  • Centralstimulerande. Hämmar det neuronala återupptaget av dopamin, noradrenalin och serotonin. Även receptoragonist
  • "Lyxdrog" - dyr!
  • Mycket kort halveringstid - Kokain ger effekt under cirka 15 minuter

”Crack” (”fattigmanskokain”)
Rent kokain; instabilt och måste säljas och brukas snabbt. Rökes. Hög halt kokain. Många dödsfall p g a hjärtarytmier och stroke i samband med Crack-intoxikationer.

 

Abstinenssymtom
 

Jämför amfetamin, men ökad risk för cirkulationsstörningar vid kokainabstinens!

 

Abstinensbehandling
 

Som vid amfetamin (OBS! Ge ej neuroleptika)

 


CANNABIS-TYP
 

(hasch – kåda från indisk hampa, marijuana – blomma från indisk hampa)

  • Cannabisrökning ger upphov till en mild eufori
  • Drömliknande tillstånd
  • Hos predisponerade personer kan cannabis framkalla panikattacker och även psykoser

Symtom vid cannabisrökning: Ptos, kärlinjicerade konjunctivae

 

Abstinenssymtom
 

  • Abstinensen kommer sent p g a cannabinolernas hög fettlöslighet. Halveringstiden för tetrahydrocannabinol är cirka en vecka. Det är ovanligt att haschmissbrukare söker för abstinensbesvär!
  • Irritabilitet
  • Rastlöshet
  • Sömnsvårigheter
  • Mardrömmar
  • Depressiva symtom


Abstinensbehandling
 

  • Bensodiazepiner mot sömnsvårigheter, ofta räcker alimemazin (Theralen)
  • Neuroleptika mot mardrömmar
  • Antidepressiva mot depressiva symtom



LSD-TYP

(meskalin - kaktus, muskarin, antikolinergika, psilocybin - ”magic mushrooms”)

  • Hallucinogener
  • Ger upphov till färgglada synhallucinationer av psykotisk valör
  • Omnipotenskänsla
  • ”Fly with LSD-Airlines”
  • Ruset varar i timmar – dagar, ej sällsynt med ”återtrippar” s k "flashbacks"

Behandlas med bensodiazepiner, neuroleptika och eventuellt ECT.

 

"Tumregel" vad beträffar avgiftning av narkomaner
 

En generell ”tumregel” vid olika abstinenstillstånd är att läkemedel ur benzodiazepingruppen alltid kan användas utan större risker för patienten.
OBS! Behandlingen med bensodiazepinpreparat bör dock alltid tidsbegränsas. Det är viktigt att patienten informeras om detta innan behandlingen på börjas!



Uppföljning
 

Uppföljning av en motiverad narkoman bör ske inom psykiatrisk enhet med erfarenhet av missbrukspatienter.


 


ICD-10

Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser, abstinens F19.3
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater, abstinens F11.3
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av sedativa och hypnotika, abstinens F13.3
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser, abstinens med delirium F19.4
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av sedativa och hypnotika, abstinens med delirium F13.4
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av cannabis, abstinens F12.3
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av kokain, abstinens F14.3

 
Copyright © Internetmedicin 2016
ID: 125

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Abstinens vid narkotikamissbruk – handläggning

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Vissa läkare sitter inte i möten
hela landet


Utvecklingschef
Ledningsstaben verksamhetsområde Kirurgisk vård


Verksamhetschef
till Västmanlands sjukhus Köping


Specialist i Allmänmedicin
Närhälsan Askim vårdcentral


Sjuksköterskor som vill göra skillnad!
Region Örebro Län


Handledare/ Allmänspecialist
till Sandviken Södra Din hälsocentral


Allmänspecialist
till Gävle Strand Din hälsocentral


Vi söker sjuksköterskor
Region Gotland


Barnmorska
till förlossningen i Gävle


Specialistläkare akutsjukvård
Akutkliniken US Linköping


Barnsjuksköterska eller sjuksköterska
till barn- och ungdomssjukvården i Hudiksvall


Sjuksköterskor
Till akutmottagningen i Gävle


Sjuksköterskor
Landstinget Sörmland


Sjuksköterskor
Till ambulanssjukvården Gävleborg

annons
annons
annons