Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Anafylaxi, barn
Författare Överläkare , Barn- och Ungdomsmottagningen/Lerum
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2017-02-02
Specialitet Pediatrik, Anestesi, Allergologi
Skriv ut
Patientbroschyr
Till dig som fått behandling med Epipen
annons



BAKGRUND
 

Den anafylaktiska reaktionen är en akut, svår, oftast snabbt insättande och potentiellt livshotande överkänslighetsreaktion med symtom från flera organsystem. I reaktionen ingår alltid en objektiv respiratorisk och/eller kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan och dessutom vanligtvis symtom från hud, slemhinnor och magtarmkanal.

Man skiljer på allergisk och icke-allergisk anafylaxi där den förra har immunologiska orsaker och framför allt förmedlas via IgE med systemisk frisättning av mediatorer från mastceller och basofila granulocyter. Vid icke-allergisk anafylaxi, som är mer ovanlig hos barn, sker direkt frisättning av mediatorer från mastceller och basofila granulocyter (typexempel: reaktion på biogena aminer, kontrastmedel och läkemedel).

 

Orsaker
 

Utlösande substanser är oftast sådana man intar (födoämnen eller läkemedel) eller substanser som injiceras i kroppen (via insektsstick eller som läkemedel). Hos små barn dominerar ägg och mjölk, hos lite större barn jordnötter och trädnötter (mandel, cashew, hassel m m) som orsaker till anafylaxi. I upp till 10 % kan dock ingen säker orsak till anafylaxin identifieras (idiopatisk).

Risken för anafylaxi hos sensibiliserade individer har setts öka i samband med t ex infektion, fysisk ansträngning eller höga pollennivåer.


 

KLINIK OCH SYMTOM
 

Anafylaxi bör alltid övervägas vid akuta och svåra symtom särskilt om de uppträder i nära anslutning till födointag.

Ju tidigare symptomen uppkommer efter exponering, desto allvarligare tenderar den kliniska reaktionen att bli. Vanligast uppträder symtom efter några minuter till maximalt några timmar. Särskilt vid svåra reaktioner och om man dröjer med att ge adrenalininjektion kan man ibland se ett bifasiskt förlopp där symtomen återkommer, vanligen inom 4-8 timmar. En patient som fått tidig behandling med adrenalin under ambulanstransport kan felaktigt bedömas ha en lindrigare reaktion än vad som är fallet.

Det är viktigt att vara observant på tänkbara "förstadier", såsom:
 

  • Myrkrypningar i hårbotten, fotsulor och handflator
  • Klåda i näsa, ögon, gom och hals
  • Heshet, känsla av klump i halsen
  • Värmekänsla och rodnad i ansiktet och på halsen

De vanligaste tidiga symtomen vid anafylaxi är:
 

  • Urtikaria
  • Angioödem
  • Generell klåda

Därefter utvecklas ofta:
 

  • Luftvägssymtom
    Nästäppa, flödande snuva, andningssvårigheter: svullnad i larynx med tilltagande heshet, hosta, stridor, obstruktivitet och hypoxemi
     
  • Gastrointestinala symtom
    Illamående, kräkning, diarré och magsmärtor
     
  • Kardiovaskulära symtom
    Blodtrycksfall (kan även uppträda tidigt) och arytmier
     
  • Allmänna symtom (cerebral påverkan)
    Rastlöshet, oro, trötthet, svimnings- och katastrofkänsla, förvirring och medvetslöshet.

Anafylaxi kan börja med lindriga symtom och särskilt vid anamnes på tidigare svåra allergiska reaktioner bör behandling snabbt inledas.

Diagnosen anafylaxi ska endast sättas då diagnostiska kriterier är uppfyllda och anafylaxins svårighetsgrad bör noggrant dokumenteras (se Tabell 1). Graden av anafylaxi styr behandling och indikation för fortsatt beredskap med adrenalinspruta och annan behandling.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER




BEHANDLING
 

Allmänt
 

  • Adrenalininjektion är den viktigaste åtgärden vid behandling av anafylaxi och bör ges intramuskulärt både på och utanför sjukhus. Intramuskulärt givet adrenalin ger snabb biotillgänglighet och längre effektduration än vid i.v. administrering.
     
  • Antihistamin ska ges skyndsamt vid allergisk reaktion, men får inte fördröja adrenalinadministrering vid anafylaxi.
     
  • Vid tecken till bronkobstruktion ges astmabehandling och syrgas.
     
  • Kortison har ingen snabb effekt utan verkar tidigast efter ett par timmar oavsett administrationsväg, men ska ges för att motverka seneffekter av den allergiska reaktionen.
     
  • Saturation, puls och blodtryck övervakas fortlöpande.
  • Vid blodtrycksfall: lägg patienten, höj fotändan, ge i.v. vätska.
     
  • Dokumentera noggrant förlopp och svårighetsgrad.
     
  • Vid anafylaxi ska patienten till sjukhus. Ring 112! Res aldrig med egen bil.

Vid misstänkt anafylaxi (kraftig urtikaria/andnöd/hypotension/allmänpåverkan/kraftiga buksmärtor och kräkningar) ge:

  • Adrenalin

    • Inj. Adrenalin 1 mg/ml i.m. 0,01 ml/kg (0,01 mg), max 0,5 ml (0,5 mg), i lårets främre, övre, yttre del (Tabell 2)

      eller använd

    • Adrenalinpenna (Epipen, Anapen, Emerade, Jext) 0,15 mg vid vikt < 20 kg eller 0,3 mg vid vikt > 20 kg

      Kan upprepas var 5e -10e minut vid behov.

  • Antihistamin

    • Tabl. desloratadin (Aerius) munlöslig 2,5/5 mg eller oral lösning 0,5 mg/ml (eller annat antihistamin i dubbel dos).
      - < 6 år: 2,5 mg
      - > 6 år: 5-10 mg

      Etablera fri venväg

  • Steroider

    • Tabl. Betapred 0,5 mg p.o.
      - < 6 år: 6 st
      - ≥ 6 år: 10 st

      eller

    • Inj. Betapred 4 mg/ml i.v.
      - < 6 år: 1 ml
      - ≥ 6 år: 2 ml

      eller

    • Inj. Solu-Cortef 50 mg/ml i.v.
      - < 6 år: 2 ml
      - ≥ 6 år: 4 ml

Vid bronkospasm/astmasymtom, ge:
 

  • Nebuliserad β2-stimulerare (t ex Ventoline) enligt lokalt PM eller egen bronkvidgande medicin 2-6 doser. Upprepa var 10e min v.b.
     
  • Syrgas


Vid allmänpåverkan och/eller hypotension, ge:
 

  • Infusion Ringer-Acetat i.v. 20 ml/kg, givet under 10-20 min. Upprepa v.b.


Vid utebliven effekt av given behandling: larma anestesiläkare!
 

Efter upprepade i.m. injektioner kan adrenalin ges långsamt i.v. i spädd lösning 0,1 mg/ml av läkare med erfarenhet av detta och under EKG-övervakning.
 

  • Mängd: 0,05-0,1 ml/kg
  • Dos: 0,005-0,01 mg/kg (max engångsdos 3 ml = 0,3 mg)

Om intravenös venväg inte kan upprättas kan adrenalin ges intraosseöst.

 

Följ HLR-riktlinjer vid andnings- och/eller hjärtstopp
 

Anafylaxi - svårighetsgrader

Tabell 1: Anafylaxi – svårighetsgradering. Symtom från luftvägar, cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan krävs. Graden (I-III) bestäms från det organsystem som har den svåraste nivån.

*Systoliskt blodtryck:
- 1 mån: < 1 år: < 70 mmHg
- 1-10 år: < [70 mm Hg + (2 x ålder i år)]
- 11-17 år < 90 mmHg

 

ÅlderDos
2 - 6 mån0,07 ml
12 mån0,1 ml
1,5 – 4 år0,15 ml
5 år0,2 ml
6 - 9 år0,3 ml
10 – 13 år0,4 ml
> 14 år0,5 ml

Tabell 2: Riktvärden för doser. Adrenalin 1 mg/ml 0,01 ml/kg i.m. Kan upprepas efter 5-10 min.



Kontroll på sjukhus minst 4-12 timmar efter behandling, beroende på svårighetsgrad


Vid anafylaxi grad I minst 4 timmar, vid grad II minst 8 timmar och vid grad III minst 12 timmar. Detta gäller även då adrenalin getts i hemmet. Journalen ska varningsmärkas om orsaken är säkerställd.


 

UTREDNING och UPPFÖLJNING


Det finns inget diagnostiskt test för anafylaxi. S-tryptas, som bildas i mastceller, kan vara förhöjt om det kontrolleras inom 3 timmar efter en anafylaktisk reaktion, men normalt värde utesluter inte anafylaxi. Om provet tas akut, ska uppföljningsprov tas i lugnt skede. Vid IgE-medierad anafylaxi kan specifika IgE-antikroppar påvisas serologiskt 2 veckor till 6 månader efter reaktion. Ytterligare diagnostik med allergena komponenttest kan vara värdefullt t ex vid misstänkt reaktion på jord- eller trädnötter.

Efter anafylaxi bör remiss skickas till allergimottagning/allergikunnig läkare för ev utredning, uppföljning och ställningtagande till förskrivning av adrenalinpenna och övriga mediciner.

Hyposensibilisering kan bli aktuellt efter reaktion på bi eller geting.

Ge råd om hur man undviker upprepad anafylaktisk reaktion (undvika allergiframkallande ämnen och läkemedel, inte dricka ur läskedrycksburk utomhus etc) samt att alltid medföra snabbverkande antihistamin.

Adrenalinpenna ska förskrivas vid:
 

  • Anafylaxi grad II-III utlöst av födoämnen, bi- eller getingstick
  • Vid upprepad reaktion där orsak ej kunnat fastställas
  • Vid ansträngningsutlöst anafylaxi
  • Vid anafylaktisk reaktion på luftburet allergen

Adrenalinpenna kan övervägas vid anafylaxi grad I efter individuell bedömning, t ex vid långt avstånd till sjukvård, patient med astmadiagnos eller tonåring med födoämnesallergi. Två pennor bör alltid förskrivas eftersom upprepad dos kan behöva ges innan patienten kommer till sjukvårdsinrättning.

Läkare som förskriver adrenalinpenna ska se till att patient/vårdnadshavare får adekvat information och träning i att använda pennan samt skriftlig handlingsplan enligt SFFA. Informationsfilm finns på www.medicininstruktioner.se


 

ICD-10

Anafylaktisk chock, ospecificerad T78.2
Anafylaktisk chock orsakad av ogynnsam reaktion mot födoämne T78.0
Allergi, ospecificerad T78.4
Anafylaktisk chock orsakad av adekvat läkemedel eller medicinsk substans som ordinerats och givits på rätt sätt T88.6

 

Diagnos ska skrivas i klartext: t ex Anafylaxi grad 2 av jordnöt T78.0 X 58.99. Tilläggskoder om ämnet är känt blir X59.XX. Om okänt ämne X59.99. Y40-59 anger specifika läkemedel som utlösande faktorer.

 

Referenser
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1090

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Anafylaxi, barn

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY

annons
annons