Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Kranskärlssjukdom, instabil
Författare Docent , Uppsala Clinical Research Centre och Hjärtkliniken/Akademiska sjukhuset Uppsala
Granskare Seniorprofessor Karl Swedberg, Medicinkliniken/SU/Östra Sjukhuset
Uppdaterad 2017-06-25
Specialitet Kardiologi
Skriv ut
Patientbroschyr
Kärlkramp
annons



BAKGRUND
 

Begreppet instabil kranskärlssjukdom innefattar två sjukdomstillstånd:

  • Instabil angina
  • Icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI - Non ST Elevation Myocardial Infarction)
Av alla patienter som vårdas på HIA får ca 30 % diagnosen hjärtinfarkt och 8 % instabil angina. Av alla hjärtinfarkter är ca 65 % av typen icke-ST-höjningsinfarkt.
 

Orsaker
 

Instabil angina och icke-ST-höjningsinfarkt uppstår i de flesta fall på grund av en ruptur eller fissur i ett aterosklerotiskt plack i kranskärlen. Rupturen förorsakar aktivering av trombocyter och koagulationsmekanismer, vilket leder till en akut trombosbildning. Detta obstruerar delvis eller tillfälligtvis helt blodflödet i kärlet.

Tillståndet leder snabbt till myokardischemi i det drabbade kärlområdet och risk för påföljande myokardnekros. Om kollateralkärlsförsörjning finns blir ischemin och den eventuella skadans utbredning mindre omfattande.


 

SYMTOM
 

Instabil angina karakteriseras av:

  • nydebuterad angina pectoris av kraftig art

    eller

  • tilltagande besvär av lättväckt, tidigare stabil, ansträngningsutlöst angina

    eller

  • uppkomst av viloangina inom de senaste fyra veckorna.
Icke-ST-höjningsinfarkt kan, förutom som instabil angina, även manifestera sig som akut insjuknande i centrala bröstsmärtor.


 

KLINISKA FYND OCH DEFINITION
 

Instabil angina pectoris


Instabil angina pectoris definieras som en kombination av typiska symtom, med eller utan EKG-förändringar och/eller lätt förhöjda biokemiska infarktmarkörer.
 

  • Typiska symtom:

    Något av följande: angina pectoris som
    • ändrat karaktär
    • är mer lättutlöst
    • uppstår i vila
    • svarar sämre på behandling (nitroglycerin)
    • nyligen debuterat och progredierar
    • är lättutlöst efter hjärtinfarkt

  • EKG: ST-T-förändringar (ST-sänkning eller T-vågsinversion), dock ej ST-höjning eller nytillkommen Q-våg som vid infarkt.

  • Biokemiska markörer: ingen förhöjning eller lätt stegrade, dock ej till nivåer diagnostiska för hjärtinfarkt.

Icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI)
 

Icke-ST-höjningsinfarkt definieras som kombinationen av typiska symtom, med eller utan EKG-förändringar och förhöjda biokemiska infarktmarkörer.
 

  • Typiska symtom: som vid instabil angina, men kan även manifestera sig som akut insjuknande i centrala bröstsmärtor.

  • EKG: ST-T-förändringar (ST-sänkning eller T-vågsinversion), dock ej ST-höjning eller nytillkommen Q-våg som vid ST-höjningsinfarkt.

  • Biokemiska markörer: förhöjning (minst två värden) av Troponin-T/-I till nivåer över beslutsgränsen för hjärtinfarkt (bestäms av det lokala laboratoriet beroende på analysmetod). Om troponinbestämning inte är möjlig gäller minst två värden av CKMB över beslutsgränsen för hjärtinfarkt. Troponin är den mest hjärtspecifika markören, men det bör observeras att man trots detta kan få förhöjda värden av andra orsaker vid njursvikt. De flesta sjukhus har nu gått över till högkänsligt Troponin (Hs-Troponin) i rutinsjukvården.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

RISKBEDÖMNING
 

Indikatorer för hög risk
 

  • Ischemiska episoder med eller utan bröstsmärta vid vektorkardiografi
  • Förhöjning av Troponin-T eller -I
  • ST-sänkning på vilo-EKG
  • Diabetes
  • Hemodynamisk instabilitet
  • Allvarliga arytmier
  • Återkommande vilosmärtor

Indikatorer för låg risk
 

  • Inga ischemiska episoder eller angina
  • Normalt Troponin-T/-I
  • Normalt EKG, avflackad eller negativ T




HANDLÄGGNING OCH BEHANDLING
 

På sjukhus
 

  1. Vid misstanke om instabil kranskärlssjukdom bör akut inläggning på hjärtintensivvårdsavdelning (HIA) med sedvanlig kontinuerlig vektor-EKG-övervakning enligt gällande rutiner vid sjukhuset alltid ske. Inkomstprover inkluderar Troponin-T/-I (ev CK-MB), Hb, LPK, elektrolyter, kreatinin och fullständigt lipidstatus.
     
  2. Puls- och blodtryckskontroll, syrgas, smärtlindring med morfin 5-10 mg i.v. vid behov.
     
  3. Anti-ischemisk behandling med beta-blockerare [metoprolol initialt i.v. (Seloken 5mg), därefter p.o. (Seloken ZOC 50-200 mg/d)], nitrater [isosorbidmononitrat (Imdur 30-120 mg/d) p.o. eller nitroglycerin intravenöst] och ev kalciumantagonist. Betablockerare minskar mortalitet och morbiditet medan nitrater och kalciumantagonister främst har symtomlindrande effekter.
     
  4. Dubbel trombocythämmande behandling med acetylsalicylsyra (Trombyl) 150-500 mg som bolusdos, därefter 75-160 mg/d p.o samt ytterligare en av följande trombocythämmare:

    1) Ticagrelor (Brilique), som i en stor studie signifikant visats minska risken för kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller stroke jämfört med klopidogrel (Plavix), är nu förstahandsval. En laddningsdos på 180 mg ges och därefter 90 mg 1 x 2 som underhållsdos. En hälsoekonomisk studie har visat god kostnadseffektivitet.

    2) Klopidogrel (Plavix) som ges som bolusdos 300 mg, därefter 75 mg/d p.o., till pat som ej är lämpliga för ticagrelor.

    3) Prasugrel (Efient) 60 mg laddningsdos och därefter 10 mg x1 dagligen som kan övervägas till patienter som skall genomgå PCI och där anatomin är känd. Ökad blödningsrisk bör alltid beaktas vid dubbel trombocythämning, särskilt till patienter med hög blödningsrisk, som t. ex äldre, patienter med njurinsufficiens eller diabetes, kvinnor med låg vikt (< 60 kg).
     
  5. Lågmolekylärt heparin (viktdoserat), t ex dalteparin (Fragmin) eller enoxaparin (Klexane) s.c., ges under vårdtiden fram till planerad revaskularisering. Behandling med fondaparinux (Arixtra) är lika effektivt som lågmolekylärt heparin, men associerat med färre blödningskomplikationer.
     
  6. Fibrinogenreceptorblockad [Gp IIb/IIIa blockad] rekommenderas endast till patienter i samband med PCI med tecken på massiv trombotisering i samband med revaskularisering med PCI. Infusionen ges vanligen 12-18 timmar efter en PCI. Abciximab-infusion (ReoPro) och eptifibatid (Integrilin) är väl dokumenterat. Bivalirudin (Angiox) är ett alternativ till GpIIb/IIIa blockad plus heparin men i dagsläget är det inte klarlagt om bivalirudin eller heparin är mest optimalt. Jämförande studier pågår.
     
  7. Vid refraktär angina som ej stabiliseras på medicinsk terapi, hemodynamisk instabilitet eller ventrikulära arytmier bör akut kranskärlsröntgen (< 2 tim) och ev revaskularisering utföras.
     
  8. Tidig invasiv utredning med koronarangiografi rekommenderas. Patienter med måttlig eller hög risk (se föregående avsnitt), bör utredas med tidig (< 24-72 tim) kranskärlsröntgen under vårdtiden och vid behov genomgå kranskärlsintervention i form av perkutan koronar intervention (PCI) eller by-pass kirurgi (CABG). Ju högre risk desto tidigare bör undersökningen genomföras. Tidig intervention minskar mortalitet och morbiditet.

På vårdcentral/utanför sjukhus
 

  1. Ur risksynpunkt bör alla patienter med misstänkt akut kranskärlssjukdom handläggas som akutfall och utan tidsfördröjning föras till närmaste akutsjukhus för inläggning och observation.

  2. Placera patienten halvsittande.

  3. Regelbunden puls- och blodtryckskontroll, syrgas, smärtlindring (morfin i.v.) vid behov.

  4. Följ andningsfrekvens.

  5. Auskultation av hjärta och lungor.

  6. Ge Trombyl (150)-500 mg p.o. som laddningsdos om patienten tål ASA-preparat. Om överkänslighet föreligger ges Plavix som bolus 300 mg x 1 p.o.

  7. Nitroglycerin 0,5 mg sublingualt.


FORTSATT OMHÄNDERTAGANDE OCH UPPFÖLJNING
 

  • Betablockerare i slow-release beredning p.o., t ex metoprolol (Seloken ZOC 50-200 mg) ges dagligen som sekundärprevention.
     
  • Acetylsalicylsyra (ASA, ex Trombyl) ges som fortsatt underhållsdos, 75-160 mg p.o. dagligen.

  • Ticagrelor (Brilique), klopidogrel (Plavix) eller prasugrel (Effient) ges enligt ovan. Behandlingstiden upp till 12 månaders behandling rekommenderas. Behandlingstiden efter läkemedelsstent rekommenderas vara 12 månader. Nyttan av längre tids behandling diskuteras.
     
  • Patienter med indikation för antikoagulation utgör en komplex grupp där det vetenskapliga underlaget för s k trippelbehandling är mycket svagt, särskilt med de nya P2Y12-hämmarna (ticagrelor/prasugrel). Vanligen ges en kortare behandling med dubbel trombocythämning (1-3 månader) enligt ovan. Individuell bedömning rekommenderas där patientens risk för blödning resp trombos och vilken typ av stent (stål eller läkemedelsstent) som implanterats måste tas i beaktande. Man kan överväga att kombinera warfarin (Waran) + klopidogrel (Plavix) som ett alternativ. De nya Faktor X-hämmarna (s k NOACS) har ingen plats ännu i terapin p g a brist på dokumentation.
     
  • ACE-hämmare, ramipril (Triatec) med måldos 5-10 mg/dygn, ges alltid om vänsterkammarfunktionen är nedsatt (EF < 40%), samt vid kliniska tecken på svikt. ACE-hämmare rekommenderas som sekundärpreventiv behandling vid hög kardiovaskulär risk även då VK-funktionen bedöms vara normal.
     
  • Kortverkande nitroglycerinpreparat (t ex Nitromex 0,25-0,5 mg sublingualt) vid behov och långverkande nitroglycerinpreparat [t ex isosorbidmononitrat (Imdur) 60 mg, 1x1 p.o.] förskrivs vid angina pectoris. Suscard 2,5-5 mg är ett bra alternativ som förebyggande terapi till patienter med stabil effortangina.


     
  • Hos patienter med låg risk som ej genomgått kranskärlsröntgen under vårdtiden skall man överväga ett symtombegränsat arbetsprov innan utskrivning. Om angina eller ischemi uppkommer bör vidare utredning med koronarangiografi och ev kranskärlsintervention övervägas.

För mer information, se behandlingsöversikt:
 

Kranskärlssjukdom, akut, uppföljning



 

ICD-10

Instabil angina pectoris I20.0
Akut subendokardiell infarkt I21.4

 

Sjukskrivning

Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

I20 Anginösa bröstsmärtor (kärlkramp i bröstet)


Nationella Riktlinjer
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård


Referenser
 

Akut kranskärlssjukdom, Lars Wallentin et al, 2002

Nationella Riktlinjer för hjärtsjukvård 2015, Socialstyrelsen

Roffi Marco et al. 2015 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment Elevation Task Force for the Management of Acute Coronary Syndromes in Patients Presenting without Persistent ST-Segment Elevation of the European Society of Cardiology (ESC)
Eur Heart J 2015 Aug 29; . Epub 2015 Aug 29


 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1081

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Kranskärlssjukdom, instabil

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig

annons
annons