annons
annons
Borrelia
Författare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Granskare Professor emeritus Ragnar Norrby, Infektion/Stockholm
Uppdaterad 2014-02-24
Specialitet Infektion
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Borrelia burgdorferi är en bakterie (spiroket) som sprids av fästingar. Fästingar finns i stor mängd i södra och mellersta Sverige, men är ovanligare norr om Dalälven. Borreliainfektioner uppträder huvudsakligen mellan maj och december.

Efter ett fästingbett kan lokala infektioner i huden uppträda, vanligen erytema migrans. Andra mer sällsynta hudmanifestationer är akrodermatit och lymfocytom. Bakterien kan spridas till nervsystemet även utan föregående klinisk hudinfektion och orsaka neuroborrelios. Artrit med svullnad och värk i stora leder, vanligtvis knäleder, förekommer, men är sällsynt i Sverige.
 

Kardit orsakad av borrelia burgdorferi kan ge rytmrubbningar (t ex AV-block) men är likaså mycket sällsynt i Sverige.

Borreliabakterien är känslig för penicillin (t ex Kåvepenin) och mycket känslig för doxycyklin. Lokala hudinfektioner behandlas oftast med peroralt penicillin, medan mer allvarliga djupa infektioner behandlas med peroralt doxycyklin.

Vid hudrodnad efter fästingbett som överstiger en 5-kronas storlek rekommenderas antibiotikabehandling. Vid vanliga fästingbett informeras patienten att återkomma om hudrodnad ökar i storlek eller om neurologiska symtom tillstöter.

Antibiotika rekommenderas ej rutinmässigt vid vanliga okomplicerade fästingbett.


 

ERYTEMA MIGRANS
 

Symtom och klinisk bild


Erytemet börjar som en homogen ljusröd eller blåröd rodnad i hudens plan 1-4 veckor efter fästingbett. Efter en tid klarnar rodnaden centralt och antar en ringform, som långsamt växer i storlek. Atypiska fall förekommer mer sällan som hudrodnad utan övergång i ringform eller som vätskande hudulceration.

Vanligtvis förekommer inga lokalsymtom, men några patienter upplever klåda och sensibilitetstörningar över rodnaden.

Knappt 10% av patienterna utvecklar multipla erytem. Detta, liksom feber, anses utgöra tecken på disseminerad infektion med ökad risk för spridning till andra organ.

Bilderna nedan visar hur erytema migrans kan se ut.
 

Erytema migransErytema migransErytema migransErytema migrans


Diagnostik
 

  • Kliniska bilden
  • Inga blodprover är till hjälp för diagnosen
  • Antikroppstitern är ofta negativ


Differentialdiagnostik

  • Bettreaktion (försvinner inom 1 vecka)
  • Kontaktallergi
  • Svampdermatoser
  • Erysipelas
Se även översikt: Akut artrit, differentialdiagnoser


Behandling

  • Singelerytem utan feber (vuxna): PcV 1,0 g x 3 i 10 dagar peroralt t ex T. Kåvepenin 1g x 3, barn 25 mg/kg x 3.
     
  • Multipla erytem eller feberdoxycyklin 200 mg x 1 i 10 dagar peroralt, barn > 8 år doxycyklin 4 mg/kg x 1 i 14 dagar. Barn < 8 år amoxicillin 15 mg/kg x 3 i 14 dagar.
     
  • Pc-allergi - doxycyklin 200 mg x 1 i 10 dagar. Till barn > 8 år doxycyklin 4 mg/kg x 1, alternativt oral suspension cefuroxim (Zinnat).
    I händelse av allergi även mot cefalosporiner kan ett sämre alternativ prövas, t e x azithromycin (Azitromax) eller doxycyklin trots ålder < 8 år. Risk för besvärliga biverkningar av doxycyklin efter kortare kurer till barn är sannolikt mycket sällsynt.
     
  • Amoxicillin kan vara ett alternativ till barn som inte tål smaken av vanligt PcV.



AKRODERMATIT
 

Symtom och klinisk bild


Kronisk hudsjukdom som utvecklas sakta under loppet av månader och år. Patienterna får blåröda hudförändringar som uppträder solitärt eller i fläckform, vanligast på fötterna och benen. Svullnad förekommer ofta. Efter årslånga infektioner utvecklas hudatrofi. Perifer neuropati i anslutning till det drabbade hudområdet är inte ovanligt.


 

Akrodermatit



Diagnostik
 

  • Klinisk bild
  • Borreliaserologi - mycket höga antikroppstitrar!
  • Vid tveksamhet - biopsi


Differentialdiagnostik

  • Cirkulatorisk insufficiens


Behandling


LYMFOCYTOM
 

Symtom och klinisk bild


Blåröd tumörliknande uppdrivning ofta på örsnibb eller bröstvårta.


Diagnostik

  • Borreliaserologi + biopsi


Behandling
 

  • Som vid akrodermatit, se ovan



NEUROBORRELIOS
 

Borreliabakterien kan spridas från fästingen till kroppens nervsystem utan hudinfektion 1-2 veckor efter bettet (ej efter månader till år). Bakterien kan också spridas via hudinfektionen erythema migrans. Tiden mellan bett och neurologiska symtom kan då förlängas.

Smärtor, kranialnervspareser och sensibilitetsrubbningar är vanliga symtom vid neuroborrelios. Insätts antibiotikabehandling efter ett par veckors sjukdom brukar symtomen börja klinga av efter 1 veckas behandling och successivt minska inom ett par veckor till någon månad.

Har sjukdomen pågått under flera månader finns risk för kvarstående neurologiska skador framför allt hos äldre personer, trots att infektionen bekämpats.

Lumbalpunktion är ett viktigt diagnostiskt hjälpmedel. Vid oklar akut smärta under sommar och höst bör lumbalpunktion övervägas. Smärtan beskrivs mest intensiv nattetid. Analys av likvor kan också vara av värde för att bedöma effekt av behandling, om tveksamhet uppstår.

 

Symtom och klinisk bild


Radikulitsymtom och meningitsymtom förekommer samtidigt eller var för sig.

  • Meningitsymtomen yttrar sig som huvudvärk, nackvärk, trötthet, aptitlöshet och ibland kräkningar.
     
  • Radikulitsymtomen kan vara både sensoriska och motoriska. Alla nervsegment kan drabbas, men kranialnerverna och speciellt facialisnerven är typisk lokalisation för radikulit.
     
  • Smärtan dominerar bland sensoriska symtom. Den är neuralgiskt intensiv och svårbehandlad med analgetika.

Beroende på lokalisation misstolkas ibland orsaken till smärta. Exempel på feldiagnoser kan vara lumbago-ischias, gallstenssmärtor, hjärtinfarkt, gastrit-ulcus.

Ensidig facialispares är vanligast bland de motoriska symtomen. Svåra fall av hemipares och tetrapares är sällsynta.

 

Diagnostik

  • Anamnes på fästingbett eller erytem förekommer i knappt hälften av fallen.
     
  • Lumbalpunktion med bestämning av celltal och antikroppshalt skall alltid utföras vid misstanke på neurologisk sjukdom.

I likvor ses förhöjt antal mononukleära celler. Antikroppshalten blir efter en tid positiv i likvor och blod, men kan utvecklas långsamt och dröja 4-8 veckor efter symtomdebut. Om patienten haft mer än 8 veckors oklara neurologiska symtom och det föreligger en negativ IgG-borrelia-titer i serum, kan neuroborrelios uteslutas i majoriteten av fallen.

Ospecifika förhöjda antikroppshalter i serum förekommer i ökad frekvens med stigande ålder i normalpopulationen. Förhöjda IgM-koncentrationer hos vuxna är ofta falskt positiva. Isolerad IgM-stegring och normalt IgG-värde hos patienter med lång anamnes tyder ej på borreliainfektion. Vid tveksamma fall kan en lumbalpunktion behöva utföras för att få säkrare diagnos.

 

Differentialdiagnos
 

  • Virusmeningit
  • Lumbago-ischias och andra smärttillstånd
  • Hjärntumör


Behandling
 

  • Vuxna, peroralt doxycyklin 100 mg, 2 tabletter 1-2 ggr dagligen i 10-14 dagar. Den kortare tiden, 10 dagar, kan användas vid dosering i det högre intervallet. I dessa fall rekommenderas dosreduktion (300 mg dagligen) vid vikt under 50 kg. Alternativt ceftriaxon (Rocephalin) 2 g x 1 i.v. i 14 dagar.
     
  • Barn > 8 år doxycyklin 4 mg/kg/dygn i 10 dagar.
     
  • Barn < 8 år intravenöst ceftriaxon (Rocephalin) 50-100 mg/kg/dygn i 10 dagar. Vid pc+cefalosporin-allergi rekommenderas oralt doxycyklin även till barn under 8 år. Risken för biverkningar av doxycyklin är sannolikt mycket liten, därför kan det vara ett alternativ även till barn under 8 år som av praktiska eller andra skäl inte vill genomgå intravenös behandling.

Många veckors/månaders behandling som praktiseras i en del länder, t ex Tyskland, Norge mot s k kronisk borrelios har ingen vetenskapligt dokumenterad effekt. I de flesta fall är diagnosen fel eller också orsakas symtomen av kvarstående neurologiska skador utan aktiv infektion.


 

PROFYLAX
 

Profylax mot borreliainfektioner:

  • Vaccin saknas.
  • Täckande klädsel vid vistelse i område med fästingar.
  • Insektsrepellenter innehållande N,N-diethyl-3metylbenzamide (DEET).



 


ICD-10

Infektion orsakad av Borrelia burgdorferi A69.2
Meningit vid bakteriesjukdomar som klassificeras annorstädes G01
A692 Meningit vid bakteriesjukdomar som klassificeras annorstädes

Meningit vid bakteriesjukdomar som klassificeras annorstädes G01
A692 Meningit vid bakteriesjukdomar som klassificeras annorstädes


 

Sjukskrivning

Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

A69 Andra spiroketinfektioner


Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Referenser


Fästingburen Borrelia-infektion, Hagberg L. Läkartidningen volym 92, nr 8 sid 729-731, 1995.

Karlsson et al, Comparison of intravenous penicillin G and oral doxycycline for treatment of Lyme neuroborreliosis. Neurology 43: 169-175, 1993.

Dotevall L, Hagberg L. Successful oral doxycycline treatment of Lyme disease-associatied facial palsy and meningitis. Clin Infect Dis. 28:569-574, 1999.

Läkemedelsverket 2009 behandling Borrelia

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 107

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Borrelia

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






LÄKARE

2 specialistläkare i allmänmedicin
Vårdcentralen Centrum, Laholm


Erfaren Specilaist i Allmänmedicin
Regionkansliet, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Vårdvalsenheten



ST-läkare
Njurmedicinska kliniken, Danderyds Sjukhus


Specialist i allmänmedicin
VC Linero Östra Torn i Lund




Specialistläkare/ överläkare
Nystartad KAVA-enhet, Kir.kliniken Varberg


Clinical Research Physician
Cardiovascular & Metabolic Diseaseto Mölndal


Specialistläkare
Beroende- och neuropsykiatri


Specialistläkare i allmänmedicin
till Vårdcentralen Nyhem eller Andersberg
AT-LÄKARE

AT-Läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT-Läkare
Hässleholms sjukhus


AT-Läkare
Kiruna Sjukhus


AT-Läkare
Skånes universitetssjukhus


AT-Läkare
Östersunds sjukhus


AT-Läkare
Piteå-Älvdals


AT-Läkare
Nu-sjukvården


AT-Läkare
Dalarna


AT-Läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-Läkare
Lasarettet i Motala


AT-Läkare
Helsingborgs Lasarett


AT- Läkare
Värnamo Sjukhus


AT- läkare
Länssjukhuset Ryhov


AT-Läkare
Vrinnevisjukhuset i Norrköping


AT-Läkare
Lasarettet Trelleborg


AT- Läkare
Höglandssjukhuset i Eksjö


AT-Läkare
Karlskoga Lasarett


AT- läkare
Visby Lasarett


AT-Läkare
Lycksele lasarett


AT-Läkare
Skellefteå lasarett


AT-Läkare
Norrlands Universitetssjukhus


AT-Läkare
Örnsköldsviks sjukhus


AT-Läkare
Hudiksvalls Sjukhus


AT-Läkare
Gällivare Sjukhus


AT-Läkare
Kalix Sjukhus


AT-Läkare
Lasarettet Ljungby


AT-Läkare
Södersjukhuset


AT-Läkare
Universitetssjukhuset i Örebro


AT-Läkare
Hallands Sjukhus Varberg


AT-Läkare
Skaraborgs Sjukhus


AT-Läkare
Lasarettet i Ystad


AT-Läkare
Centrallasarettet i Växjö


AT-Läkare
Hallands sjukhus Halmstad


AT-Läkare
Kungälv Sjukhus


AT-Läkare
Gävle Sjukhus


AT-Läkare
Sunderby sjukhus


AT-Läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-Läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


AT-Läkare
Ängelholms sjukhus


AT-Läkare
Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand


AT-Läkare
Alingsås lasarett


AT-Läkare
Sollefteå sjukhus


AT-Läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT-Läkare
Universitetssjukhuset i Linköping


AT-Läkare
Danderyds Sjukhus


AT-Läkare
Lasarettet i Landskrona


AT-Läkare
Lindesbergs Lasarett
SJUKSKÖTERSKOR

annons
annons
annons