Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Femurfraktur, distal, hos vuxna
Författare Överläkare , Ortopedkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhus Mölndal
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2017-05-05
Specialitet Ortopedi/frakturer, Ortopedi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

De distala femurfrakturerna drabbar, liksom höftfrakturerna, metafysärt ben och är därför vanliga vid osteoporos.
Dessa frakturer har varit associerade med dåliga resultat efter traditionell gips- eller sträckbehandling. Numera opereras de flesta med stabil inre fixation, varför resultaten också blivit allt bättre.


Definition

En distal femurfraktur definieras som en fraktur av lårbenets distala ledyteområde. Detta inkluderar den broskbeklädda delen av femur distalt samt området just ovanför, där metafysen smalnar av upp mot diafysen.
Man kan använda ett kvadratmått utgående ifrån det bredaste området av femur ovan knäleden för att definiera området.

Distal_femur.gif



Skademekanism/orsak

  • Hos en äldre person med osteoporosiskt skelett är den vanligaste orsaken till distal femurfraktur ett fall inomhus.

  • Hos yngre kan en distal femurfraktur ses efter kraftigt våld, som vid fall från hög höjd eller i samband med trafikolyckor.

  • Tyngdpunkten i denna översikt ligger på behandling av de vanligare lågenergiolyckorna hos äldre och yngre. Handläggningen av multitraumafall och öppna frakturer kräver andra åtgärder än vad som inkluderas här.


ANAMNES OCH SYMTOM
 

  • Fall inomhus eller utomhus? Fallhöjd?

  • Orsak till fallet? Utlöst av någon medicinsk åkomma?

  • Trafikolycka? Hastighet? Andra samtidiga skador?

  • Andra associerade sjukdomar? Orsaken till fallet ska alltid beaktas:
    - blodtrycksfall?
    - hjärtarytmi?
    - hjärtinfarkt?
    - TIA-attack?
    - stroke?

  • Falltidpunkt? Blivit liggande?

  • Smärtlokalisation?

  • Oförmåga att stå eller gå?

  • Grav felställning?

Undersökning och statusfynd

  • Patientens ben uppvisar ofta en synlig felställning samt en kliniskt klar frakturinstabilitet.

  • Palpation och rotationsprövning ger smärta.

  • Kraftig svullnad av lår och knä


KLASSIFIKATION
 

Enligt AO. Distal femurfraktur Typ 33 A-C.

  • Drabbar metafysområdet vid knäleden.

  • Dessa frakturer kan vara kraftigt splittrade och höggradigt instabila, men även odislocerade. De kan också ses just ovan knäproteser.

  • Numera används oftast en indelning som har utvecklats av AO (Arbetsgruppen för osteosyntesfrågor)

  • Klassifikationen bygger på frakturens utseende och dess läge i relation till ledytan på femur.

  • Ju högre frakturtypsnummer desto mer splittrat och instabilt frakturutseende.

  • Vid kraftigt våld ses tvära och splittrade frakturer, medan spiralformade frakturer ses efter lindrigt våld, som vid t ex fall med vridning.
Distal_femur_frakturer2.gif



Röntgenfynd

  • Röntgenundersökning i två plan ger korrekt diagnos.

  • Patienten bör smärtlindras inför röntgenundersökningen, som består av en frontal bild och en sidobild av knäleden med lår och underben synliga.

  • Vid komminuta frakturer kan det vara svårt att klassificera frakturen i detalj. CT-undersökning kan behövas som preoperativ utredning vid dessa ledyteengagerande frakturer.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Diafysär femurfraktur
  • Kontusion utan skelettskada
  • Proximal tibiafraktur
  • Patellafraktur
  • Ligamentskada i knät
  • Quadricepsseneruptur


AKUT OMHÄNDERTAGANDE
 

  1. Kort anamnes innefattande telefonnummer till anhöriga/sjukvårdsinrättning, mediciner, pågående antikoagulantiabehandling, allergi och gångförmåga senaste veckorna före skadan.

  2. Ge smärtlindring. Lämpligen ges morfinanalgetika doserat efter vikt.

  3. Röntgenundersökning efter läkarundersökning. Smärtlindrande helbens dorsal gipsskena bör läggas före röntgenundersökningen.

  4. Fasta till beslut om åtgärd.

  5. Efter röntgenundersökning läggs patienten över i säng.

  6. Ifall beslut om operativ åtgärd:

    • Urinvägar: När kissade patienten? Överväg KAD.

    • Ta sedvanliga intagningsprover: Hb, Na, K, Krea, TPK, PK, APTT, blodgruppering, bastest och B-glukos vid känd diabetes.

    • Ta EKG om patient över 65 år eller hjärt-lungsjuk.

    • Sätt i.v. infart och ge vätska: 1.0 liter Ringer-acetat eller liknande i.v.

    • Ge syrgas, minst 2 liter/min på grimma. Vid astma eller lungsjukdom konsultera medicinkollega.

  7. Upprepa smärtlindring var 4:e timme eller vid behov.

  8. Sällan kan distala femurfrakturer behandlas icke-kirurgiskt. I sådana fall inläggning och gips- eller traktionsbehandling.

Vid läkarundersökningen

  • Ta anamnes med särskilt fokus på aktuella sjukdomar, boendeform, gångförmåga senaste månaden och gånghjälpmedel.

  • Vid högenergivåld penetreras skademekanismen i detalj. Tänk på möjligheten av kombinationsskador.

  • Inspektera båda benen, jämför längd och rotation.

  • Palpera igenom benet.

  • Kontrollera distal temperatur, pulsar och färg.

  • Kontrollera eventuella sår på benet.

  • Gör hjärt-lungundersökning inklusive blodtrycksmätning.

  • Vid högenergiskada följs ATLS-principerna!


FORTSATT OMHÄNDERTAGANDE och BEHANDLING

(efter röntgenundersökning)
 

  • Behandlingen av distal femurfraktur hos vuxna är oftast kirurgisk.

  • Sträckbehandling eller helbensgips kan användas vid odislocerade frakturer eller hos gravt sjuka, äldre patienter med osteoporos. Starka dislocerande muskelkrafter gör det svårt att uppnå ett välreponerat läge med konservativ behandling. Gastrocnemiusmusklerna tenderar att dra distala fragmentet nedåt sett i sidoplan.

  • Patient och anhöriga informeras om röntgenfynd och fortsatt planering. Patienten sidomarkeras i operationsområdet med pil samt hö/vä-markering och signatur.

  • Vid multipelt trauma avgör patientens allmäntillstånd och andra skador när operationen kan utföras. Ju tidigare en distal femurfraktur kan stabiliseras desto bättre. Vid lågenergivåld utförs kirurgin dock lämpligen på dagtid.

Preoperativa förberedelser på vårdavdelning

  • Preoperativ tvätt.

  • Ge trombosprofylax enligt lokal tradition. Obs! Betänk att trombosprofylax inte kan ges nära inpå att ryggbedövning ska läggas.

  • Sätt KAD.

  • Ge antibiotikaprofylax t ex Ekvacillin (kloxacillin) 2g x 3 x I i.v. med start just före operationen.

Operativ behandling

Typ A1-A3

  • Om retrograd märgspik används sker operationen oftast på ett vanligt operationsbord.
    Vid felställning reponeras frakturen medelst manuellt sträck och fixeras med en märgspik. Denna insättes under samtidig genomlysningskontroll och låses som regel proximalt och distalt.
    Märgspiken insättes genom knäleden i retrograd riktning.

  • Om glidskruv och platta eller distal femurplatta används reponeras frakturen öppet och fixeras.

Typ B1-B2

  • Kan behandlas med skruvfixation samt eventuellt platta.

Typ B3

  • Kan behandlas med skruvfixation ev. med försänkbara skruvar genom ledytan.
    Dessa frakturer är svårbehandlade och sällsynta.

Typ C1-C2

  • Kan behandlas med glidskruv och platta, distal femurplatta eller en kombination av skruvar och märgspik.

Typ C3

  • Är svårbehandlad och leder ofta till dåligt resultat.
    Ledytan bör rekonstrueras med skruvfixation, varefter metafysområdet bör lämnas orört och överbryggas med platta eller externfixation.

De nyare vinkelstabila platt/skruvsystemen ger mycket pålitligare fixation även i osteoporotiskt ben varför plattfixation nu är lämpligare än tidigare och även används alltmer.

 

Icke-operativ behandling

  • Patienter med grav osteoporos eller knäkontraktur samt patienter utan gångförmåga kan behandlas icke-operativt.
    Traktionsbehandling är möjlig, men ger liksom gipsbehandling sämre resultat och är numera sällan använd.

  • Hos äldre patienter med osteoporos, men som är gångare kan gipsbehandling också komma ifråga, framförallt vid mindre dislokationsgrad.


POSTOPERATIVA ORDINATIONER och REHABILITERING
 

  1. Röntgenkontroll direkt postoperativt

  2. Rehabiliteringen beror på den stabilitet som uppnåtts

    • Vid stabil osteosyntes med platta eller märgspik mobiliseras patienten direkt i vissa fall med full belastning.

    • Vid exempelvis osteoporos och icke stabil osteosyntes mobiliseras patienten med partiell belastning och en kortare tids gipsbehandling.

  3. Uppföljning

    • Återbesök med röntgenkontroll var 6-8:e vecka tills läkning eller glesare hos äldre patient med förväntad långsammare läkning.

    • Ingen röntgenkontroll hos multipelt sjuka äldre personer som gipsbehandlas om kirurgisk åtgärd ändå inte är aktuell.

Vid återbesöket kontrolleras:

  • Nöjd patient?
  • Belastningssmärta?
  • Analgetikakonsumtion?
  • Gångförmåga? Gånghjälpmedel? Ändrat boende?
  • Knärörlighet? Benlängdsskillnad? Rotationsfelställning?
  • Röntgen: Förändrat läge av frakturen eller osteosyntesmaterialet? Läkt?
  • Utebliven eller förlångsammad läkning? Felläkning? Reoperation?


PROGNOS och KOMPLIKATIONER
 

Prognosen är god vid operation av distal femurfraktur, även om komplikationer inklusive död kan ses vid multitrauma och hos patienter i hög ålder med nedsatt allmäntillstånd.

Normal läkningstid är 3-4 månader.

Läkning med rotationsfelställning, felvinkling eller förkortning ses relativt ofta, särskilt vid användande av märgspik vid splittrad fraktur.
Då dessa frakturer är lednära eller ledengagerande ses ofta problem med nedsatt knärörlighet. Om ledytan inte rekonstruerats riskeras belastningssmärta, värk och tidig artrosutveckling.


 

ICD-10

Fraktur på nedre delen av femur, sluten S72.40

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
S72 Fraktur på lårben

Referenser

Browner & Jupiter: Skeletal Trauma, Saunders, 2003.

Lindgren & Svensson: Ortopedi, Liber, 2001.

Robinson, Alho, Court-Brown: Femur- Musculoskeletal Trauma Series, Arnold, 2002.

Rüedi & Murphy: AO principles of fracture management, Thieme, 2001.

 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1056

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Femurfraktur, distal, hos vuxna

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








60 ST- läkare
Västerbotten


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY

annons
annons
annons