| Tonsillit (faryngotonsillit) hos barn |
 |
Uppdaterad: 2008-06-30 |
|
|
|
|
|
|
Docent Inge Axelsson, Barnkliniken/Östersunds sjukhus
Granskad av: Professor emeritus Kjell Alestig, Infektionskliniken/SU/Östra sjukhuset
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [SYMTOM OCH KLINISKA FYND] [UTREDNING/ PROVTAGNING] [BEHANDLING] [UPPFÖLJNING] |
|
BAKGRUND
|
Tonsillit är en inflammation i tonsillerna. Oftast är även farynx samtidigt inflammerat. Omkring 300.000 patienter söker årligen läkare i Sverige för tonsillit. Totala antalet fall av faryngotonsillit beräknas till 600.000.
|
Etiologi
|
- Virus är vanligaste orsaken, särskilt hos små barn
- Grupp A streptokocker (GAS), även kallade betahemolyserande streptokocker grupp A eller Streptococcus pyogenes (S.p), orsakar den klassiska halsflussen som föranleder halsprover och antibiotika. Smittar som droppsmitta eller genom direktkontakt mellan människor eller när flera barn suger på samma leksak. Vid antibiotikabehandling smittfri efter två dagar.
- Streptokocker grupp C och G ger samma symtom och kliniska tecken som GAS och behandlas med samma antibiotika med ger inte utslag i snabbtester.
|
|
SYMTOM och KLINISKA FYND
|
|
| GAS-tonsillit hos små barn
(< c:a 4 år) | GAS-tonsillit hos större barn & vuxna | Virustonsillit
(alla åldrar)
|
| Viktigaste fynd & symtom | - Utdragen, måttlig feber
- Varig snuva
- Krustor nedanför såriga näsborrar | Centorkriterierna:
1. Feber >38.5°C
2. Beläggning på tonsillerna
3. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna
4. Ingen hosta | följande tecken talar för virus och mot GAS:
- Rinnsnuva
- Hosta
- Heshet
- Konjunktivit
- Diarré
- Ålder < 3-4 år
|
| GAS i närmiljö | Ofta | Ofta | Ej så ofta
|
| Munhåla och svalg | Ofta, men ej alltid
- halsont
- sväljningsbesvär | - Halsont
- Sväljningsbesvär
- Röda och svullna tonsiller & farynx
- Smultrontunga
- Petekier i gommen | - Halsont
- Sväljningsbesvär
- Röda och svullna tonsiller
- Gråaktiga, lätt genomskinliga blåsor i bakre svalgväggen
- Inflammation i tandkött och kindslemhinna
|
| Hud | - Impetigo
- Paronyki | - Impetigo
- Paronyki
- Scarlatina |
|
| Lymfkörtlar | | Ömmande, förstorade lymfkörtlar i käkvinklarna | Generell adenopati
|
| Övriga fynd och symtom | | - Huvudvärk
- Illamående
- Kräkningar
- Buksmärtor
- Röd och svullen uvula
- Typisk ålder: 5-15 år | Vid mononukleos: Uttalad tonsillsvullnad som försvårar ätande och andning, mjältförstoring, ögonlocksödem
|
|
|
|
Se även översikt "Tonsillit och recidivtonsillit" (länk nedan) för handläggning av dessa tillstånd hos vuxna.
|
Visa översikt: "Tonsillit och recidivtonsillit"
|
UTREDNING/ PROVTAGNING
|
Bakteriologisk utredning görs i första hand med snabbtest. Misstänker man ändå streptokocker grupp A trots negativt snabbtest kan svalgodling göras. Eljest är det sällan motiverat med odling efter negativt snabbtest.
- Tag streptokockprov på barn om centorkriterierna (se tabellen) eller andra tecken och symtom tyder på GAS. Ge pc endast om både klinisk bild och prov tyder på GAS-infektion.
- Tag inte prov om barnet sannolikt har virusinfektion (främst barn med hosta och snuva).
Provtagningspinnen ska idealt svepa över båda tonsillerna men inte vidröra tunga eller uvula. Provet bör tagas av läkaren i samband med undersökningen av barnet. Använd pannlampa.
Att låta mottagningspersonalen ta halsprover på alla som klagar på halsont innan doktorn undersökt dem leder till att virusinfektioner hos streptokockbärare felklassificeras som streptokocktonsilliter och sänder dessutom fel signaler till patienterna (att man alltid ska gå till en läkarmottagning när man har ont i halsen).
Ett positivt streptokockprov säger bara att streptokocker finns närvarande, inte att de orsakar sjukdom. Under vintern kan 6-35% av svenska skolbarn vara streptokockbärare.
|
BEHANDLING
|
Farmakologisk behandling
|
- Faryngotonsilliter orsakade av virus behandlas symtomatiskt eller inte alls
- Patienter med GAS-tonsillit bör erbjudas fenoximetylpenicillin (pcV) 12.5 mg/kg x 2 p.o i 10 dagar. GAS har aldrig någonstans visat sig vara resistenta mot pcV! Lämpligt även för streptokocker grupp C och G.
- Vid anamnes på trolig pc-allergi med utbredd urticaria eller andningspåverkan: Erytromycin (resistens < 5%).
- Vid recidiv (ny tonsillit inom 1 månad): klindamycin (resistens < 5%) eller ett cefalosporin (ingen resistens) som ger färre recidiv än pcV.
- Vid upprepade infektioner (3-4 ggr/år eller fler) trots behandling enl ovan: överväg tonsillektomi.
- Vid terapisvikt: ifrågasätt diagnosen!
- Att fördröja antibiotikakuren till 3:e dagen efter diagnosen ger färre recidiv enligt en undersökning men inte enligt en annan.
|
Behandlingseffekt
Motiv för antibiotikaadministrering (siffrorna gäller blandpopulationer med både barn och vuxna men få förskolebarn ingår i undersökningarna):
|
- Kortar ned smärtan med 1-2.5 dygn om både Centorkriterierna och odling är positiva eller med c:a 16h för mer oselekterade patienter med halsont (men påverkar inte i någotdera fallet längden på frånvaro från skolan).
- Minskar risken för peritonsillit (NNT = 60-120, dvs c:a 120 patienter med ospecificerat halsont eller ca 60-75 patienter med trolig GAS-tonsillit behöver behandlas med antibiotika för att förebygga ett fall av peritonsillit; flertalet peritonsilliter föregås emellertid inte av faryngotonsillit).
- Hos patienter med odlingsverifierad GAS-tonsillit kortas tiden för sjukdomskänsla med i medeltal 8h. Febern dämpas marginellt.
- Minskad risk att smitta andra.
|
Det är inte motiverat att ge pc till GAS-tonsillit som profylax mot följande sjukdomar:
|
- Glomerulonefrit och reumatisk feber orsakade av GAS är i I-länder extremt sällsynta (< 5 fall/år av poststreptokocknefrit i Sverige) och dessutom har ingen visat att glomerulonefrit kan förebyggas med pc.
- "Streptococcal toxic shock syndrome" och nekrotiserande fasciit/myosit ("flesh-eating disease") som ofta är letala och som orsakas av streptokocker men sällan föregås av GAS-tonsillit
|
OBS: Halsont + snuva + hosta = virusinfektion. Tag inte halsprov. Ge inte antibiotika.
|
STREPTOKOCKUTBROTT
På förskolan
|
Enstaka fall:
Antibiotika i 10 dagar, hemma minst 2 dagar.
Anhopning av fall (minst 1/3 av barnen har konstaterad eller misstänkt GAS-infektion):
|
- Några fall verifieras med snabbtest eller odling
- Hygienråd till förskolan (se nedan)
- Samtidig behandling av barn och personal med symtom och tecken på GAS; ska stanna hemma minst 2 dagar
- Ett detaljerat förslag till åtgärdsplan finns på Socialstyrelsens hemsida (se referens nedan)
|
Hygienråd vid streptokockutbrott
|
- Tvätta händerna noga (tvål, engångshanddukar) när du snutit ett barn eller dig själv (engångsnäsduk)
- Ingen tandborstning på dagis; byt tandborste hemma efter några dagars ev pc-kur
- Diska nappar och märk vilket barn de tillhör
- Undvik leksaker etc som är lätta att stoppa i munnen
- Var mycket utomhus
- Blanda inte olika dagisgrupper inomhus
|
I hemmet
|
- Streptokocksmitta inom familjen är vanlig.
- "Ping-pong-smitta" (återsmitta från familjemedlem) är kanske vanlig orsak till recidiv.
- Husdjur kan möjligen i sällsynta fall vara reservoar för streptokocker, men det är så ovanligt att det sällan är skäl att odla från Fido eller Maja Gräddnos!
- Fuktiga leksaker (men inte torra ytor) kan troligen sprida streptokocker.
|
UPPFÖLJNING
|
Endast vid symtom på återkommande infektion eller komplikation.
|
ICD-10
Akut tonsillit, ospecificerad J03.9
Streptokocktonsillit J03.0
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J03 Akut tonsillit (tonsillinflammation)
|
REFERENSER
|
Del Mar CB, Glasziou PP, Spinks AB. Antibiotics for sore throat (The Cochrane Review). In: The Cochrane Library, Issue 1, 2002. Oxford: Update Software. www.update-software.com
Handläggning av faryngotonsilliter. Info från Läkemedelsverket 2001;12(7/8):44-75. Elektronisk version: www.mpa.se
Streptokockinfektioner. I: Söderström M et al. Smitta i förskolan, sida 93-97. Socialstyrelsen 2001. Elektronisk upplaga på www.sos.se. Finns också som tryckt bok.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:821
|
|
 |
