 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Myelodysplastiskt syndrom (MDS) |
|
Uppdaterad: 2010-05-20 |
|
|
|
|
|
|
Professor Robert Hast, Hematologiskt centrum/Karolinska Universitetssjukhuset/Solna
Granskad av: Professor Anders Österborg, Hematologiskt Centrum/Karolinska Universitetssjukhuset
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [KLINISK BILD] [UTREDNING OCH PROVTAGNING] [KLASSIFIKATION] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [FÖRLOPP OCH PROGNOS] [BEHANDLING] |
|
|
|
BAKGRUND
|
MDS omfattar en grupp neoplastiska hematopoetiska stamcellssjukdomar som karakteriseras av mognadsstörningar i blodet och benmärgen.
MDS drabbar vanligen äldre personer (median 65 år) och uppvisar vid debuten varierande symtombild. Vissa patienter har en mild stabil anemi medan andra kan ha en uttalad pancytopeni med livshotande symptom.
Medianöverlevnadstiden är 1-2 år men varierar stort beroende på typen av MDS. Generellt föreligger en betydande risk att patienten utvecklar akut myeloisk leukemi (AML).
Det finns idag Nordiska riktlinjer för diagnostik och behandling av MDS, vilka uppdateras regelbundet (referens nedan).
|
Orsak
|
MDS orsakas sannolikt av en genetisk transformation på tidig stamcellsnivå. Den direkta orsaken är i de flesta fallen okänd, men tidigare behandling med cytostatika eller joniserande strålning har betydelse för risken att utveckla MDS.
|
KLINISK BILD
|
- MDS bör främst misstänkas hos äldre patienter med oförklarad kronisk anemi, särskilt då granulocytopeni och/eller trombocytopeni uppträder samtidigt.
- I de lindrigare fallen av MDS domineras bilden av anemisymtom såsom trötthet, andfåddhet och nedsatt allmäntillstånd.
- Granulocytopeni kan bidra till bakteriella infektioner eller oklara febertillstånd.
- Vid uttalad trombocytopeni uppträder besvärande blödningar i hud och slemhinnor.
|
UTREDNING OCH PROVTAGNING
|
Diagnosen bekräftas genom påvisande av typiska dysplastiska förändringar (tecken på mognadsrubbning) i blod och benmärg. Vid tidiga fall av MDS kan diagnosen vara svår. Inte sällan krävs upprepade undersökningar av benmärgen med några månaders mellanrum, gärna kompletterade med kromosomanalys. MDS bör utredas av eller i nära samarbete med hematologisk och hematopatologisk expertis.
Karakteristiska fynd i blodet:
|
- Anemi, ofta makrocytos som inte har annan förklaring som t ex vitaminbrist, alkohol
- Retikulocyter vanligen i underkant, aldrig ökade
- Granulocytopeni, ofta med hypogranulering och/eller abnorm kärnform (s k pelgeroida celler)
- Trombocytopeni
|
Karakteristiska fynd i benmärgen:
|
- Normal eller ökad cellhalt med typiska dysplastiska drag
- Abnorma kärnformer
- Ringsideroblaster
- Ökat antal (myelo)blaster
|
Laboratoriefynd
|
- S-järn normalt eller ökat
- Transferrinets mättnadsgrad vanligen ökad
- S-ferritin ökad
- S-LD normalt
- S-haptoglobin normalt
- S-kobalamin normalt eller ökat
- B-folat normalt
|
Kromosomanalys
|
En abnorm karyotyp ses i över hälften av fallen. Vanligast är förändringar av kromosomerna nummer 5, 7 eller 8. En speciell form av MDS är det s k 5q- syndromet. I dessa fall ses kromsomförändringen hos (äldre) kvinnor och är förenat med makrocytär anemi, trombocytos samt erytroid hyperplasi i benmärgen med atypiska megakaryocyter.
|
KLASSIFIKATION
|
Patienter med MDS grupperas enligt den senaste versionen av WHO-klassifikationen (2008). Den ger en mer nyanserad bild än tidigare s k FAB-klassifikationen (Bennett et al 1982) eftersom hänsyn tas till förekomst av kromosomaberrationer och dysplastiska förändringar i benmärgens cellinjer. Varken WHO eller FAB är optimala för bedömning av prognosen. För det ändamålet används bedömning enligt IPSS (se nedan "Förlopp/Prognos").
De tidigare FAB-grupperna MDS-4 (KMML) och FAB-5 (RAEB-t) har i WHO 2008 flyttats till kategorierna myelodysplastiksa/myeloproliferativa neoplasier (MDS/MPN) respektive akut myeloisk leukemi.
Klassifikation av MDS enligt WHO 2008 (förkortad version):
|
|
BETECKNING | BESKRIVNING
|
| RCUD: refraktär cytopeni med unilinjär dysplasi | Vanligaste är refraktär anemi med < 5% blaster i benmärgen (RA). Dysplasi enbart inom erytropoesen. I blodet vanligen isolerad anemi. *
|
| RARS: refraktär anemi med ringsideroblaster | Bild som vid RA med  15% ringsideroblaster i benmärgen.
|
| RCMD: refraktär cytopeni med multilinjär dysplasi | Tydlig dysplasi i 2 myeloiska cellinjer och med < 5% blaster i benmärgen. I blodet vanligen anemi i kombination med neutropeni och/eller trombocytopeni.
|
| RAEB-1: refraktär anemi med excess av blaster-1 | RCUD eller RCMD med 5-9% blaster i benmärgen. I blodet vanligen anemi i kombination med neutropeni och/eller trombocytopeni.
|
| RAEB-2: refraktär anemi med excess av blaster-2 | RCUD eller RCMD med 10-19% blaster i benmärgen. I blodet vanligen anemi i kombination med neutropeni och/eller trombocytopeni.
|
| MDS-U: MDS som inte kan klassificeras på annat sätt | Mindre grad av typiska dysplastiska förändringar och < 5% blaster i benmärgen, och med andra för MDS typiska tecken som t ex kromosomavvikelser. I blodet vanligen anemi i kombination med neutropeni och/eller trombocytopeni.
|
| MDS associerad med isolerad del(5q) | Bild som vid RA men med hypoloberade megakaryocyter i benmärgen. Inkluderar s k 5q- syndrom (se texten). I blodet vanligen isolerad anemi ofta i kombination med trombocytos.
|
|
|
|
* Ovanliga former av refraktär neutropeni (RN) och refraktär trombocytopeni (RT) har beskrivits.
|
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
|
- Uteslut andra, behandlingsbara orsaker till anemi, såsom brist på järn, vitamin B12 eller folsyra, sekundär anemi (ACD), autoimmun cytopeni och hemolys.
- Om ett ökat antal ringsideroblaster förekommer skall exposition för ämnen som hämmar hemsyntesen (t ex bly, alkohol och vissa läkemedel) efterfrågas.
- Vid misstanke på RAEB-2 skall avgränsning ske framför allt mot AML.
- Bedömning av benmärgens cellhalt är av betydelse gentemot aplastisk anemi, även om hypocellulära former av MDS har beskrivits.
|
|
|
FÖRLOPP OCH PROGNOS
|
|
- Sjukdomsförloppet vid MDS är varierande. Enkelt kan MDS indelas kliniskt i en kronisk anemisk fas och en mer progressiv "preleukemisk" fas.
- Den kroniska formen av MDS kan uppvisa en stabil klinisk bild under lång tid, men vanligen förvärras sjukdomen inom ett par år. Ökande behov av blodtransfusioner, sjunkande antal vita blodkroppar och/eller trombocyter markerar utvecklingen mot ett mer omoget stadium av MDS med ökande antal blaster i benmärgen.
- I andra fall har sjukdomen redan från början ett progressivt förlopp med uttalad pancytopeni, som kompliceras av svåra infektioner och en ökad blödningsbenägenhet.
- Även om MDS kan uppfattas som ett preleukemiskt tillstånd är de vanligaste dödsorsakerna svårare infektioner eller större blödningar, utan tecken på leukemiomvandling.
- Prognosen för en enskild patient med MDS bedöms bäst enligt IPSS (International Prognostic Scoring System). Patienten tilldelas ett score-värde beroende på
- antalet blaster i benmärgen
- karyotypen
- graden av cytopeni i blodet
- Scorevärdet avgör i vilken riskgrupp patienten hamnar. Den förväntade medianöverlevnadstiden inom respektive grupp uppskattas till:
- Låg risk: 5,7 år
- Intermed-1: 3,5 år
- Intermed-2: 1,2 år
- Hög risk: 0,4 år
- För prognosbedömning och vid val av behandling brukar man förenklat skilja mellan Lågrisk-MDS (IPSS: låg risk + Intermed-1) och Högrisk-MDS (IPSS: Intermed-2 + hög risk). För detaljer kring uträknande av IPSS-score hänvisas till Nordiska MDS-gruppens hemsida (se nedan).
|
|
|
BEHANDLING
|
|
- Allogen stamcellstransplantation är den enda behandling som kan bota MDS idag och bör därför övervägas tidigt för de yngre patienterna.
- Nyare behandlingsmetoder med god effekt vid MDS inkluderar lenalidomid till patienter med s k 5q-syndrom och 5-Azacytidin vid Hög-risk MDS.
- MDS-patienter som inte skall behandlas på annat sätt ges i första hand understödjande terapi, t ex i form av blodtransfusioner vid symtomgivande anemi.
- Patienter som fått många (>25-50) blodtransfusioner bör erhålla s k järnkelatbehandling för att reducera inlagringen av järn i kroppen.
- Erytropoetin (± G-CSF) kan med fördel prövas i utvalda fall för att lindra en symtomgivande anemi. Gynnsam effekt på livskvalitet och möjligen överlevnad. Behandlingen kan skötas inom primärvården, men bör då ske i nära samarbete med hematolog.
- Infektioner är alltid en varningssignal och kräver noggranna kontroller och behandling. Patienter med neutropen feber ska ges bredspektrumantibiotika i.v., eventuellt i kombination med tillväxtfaktorn G-CSF.
- Lindrigare blödning kan behandlas konservativt, men vid svårare, symtomgivande blödning ges trombocytkoncentrat. Tranexamsyra har här en plats.
- Tänk också på att ompröva indikationen för behandling med ASA och Waran hos patienter med symtomgivande trombocytopeni.
- MDS som transformerar till akut leukemi kan behandlas framgångsrikt med cytostatika även hos äldre men risken för återfall är hög. Behandlingsindikationen bör prövas från fall till fall.
|
Uppföljning / fortsatt omhändertagande
|
Patienter med MDS söker oftast inom primärvården. Vid misstanke om MDS bör patienten remitteras till hematologisk specialenhet för utredning, bedömning av prognos och ställningstagande till behandling. Uppföljning kan med fördel ske i nära samarbete mellan primärvården och ansvarig hematolog.
|
ICD-10
Refraktär anemi utan ringsideroblaster D46.0
Refraktär anemi med ringsideroblaster D46.1
Refraktär anemi med överskott av blastceller D46.2
Refraktär anemi, icke specificerad D46.4
Refraktär anemi med dysplasi av multilinjärt ursprung D46.5
Myelodysplastiskt syndrom med isolerad kromosomavvikelse av typ del(5q) D46.6
Andra myelodysplastiska syndrom D46.7
Myelodysplastiskt syndrom, ospecificerat D46.9
Annan specificerad myeloisk leukemi C92.7
Kronisk myelomonocytleukemi [KMML] C93.1
Myelodysplastisk och myeloproliferativ sjukdom, ej klassificerad C94.6
|
|
Referenser
|
Bennett JM, et al. Proposals for the classification of the myelodysplastic syndromes The French-American-British (FAB) Co-operative group. Br J Haematol 1982; 51: 189-99.
Greenberg P et al. International scoring system for evaluating prognosis in myelodysplastic syndromes. Blood 1997; 89: 2079-88.
Lindberg E. Myelodysplstic syndromes: biology and treatment. J Int Med 2009; 265: 307-328.
Nordic MDS Group. Guidelines for myelodysplastic syndromes 2008.
Swerdlow SH et al. WHO classification of tumors of haematopoietic and lymphoid tissues. Lyon: IARC Press, 2008.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:692
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
