Kondylom

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.

Kondylom		Uppdaterad: 2009-10-26

Överläkare Anders Hallén, Hudkliniken/Akademiska Sjukhuset Uppsala

Granskad av: Professor emeritus Kjell Alestig, Infektionskliniken/SU/Östra sjukhuset

Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.

Tipsa en kollega om behandlingsöversikten

Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.

Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet

Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Utskriftsvänlig version av behandlingsöversikten

[BAKGRUND] [SYMTOM] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [PROVTAGNING] [BEHANDLING] [UPPFÖLJNING]

BAKGRUND

Antalet humana papillomvirus (HPV) är mycket stort. Ett 30-tal virus med genital tropism ger upphov till genito-anal papillomvirusinfektion (GPVI) där kondylomet - den spetsiga vårtan - bara är en manifestation.

Infektionen drabbar all hud och slemhinna genitalt. Platta lesioner förekommer och sannolikt är merparten kondylominfektioner helt subkliniska.

GPVI är den vanligaste sexuellt överförda infektionen hos unga individer. Inga exakta siffror finns, men få sexuellt aktiva ungdomar med mer än en partner torde undgå smittan. För det absoluta flertalet är infektionen dock självläkande inom en tvåårsperiod.

Utveckling av dysplasi och cancer i cervix är kopplad till kvarstående förekomst av onkogena HPV-typer (främst HPV 16 och 18). Detta ändrar tills vidare dock inte principerna och rutinerna för gynekologisk hälsokontroll. HPV-typning har ingen plats i det kliniska omhändertagandet av en kvinna med GPVI.

Merparten avvikande cellprov hos yngre kvinnor orsakas av en tillfällig och övergående HPV-infektion, och ingen är betjänt av att den upptäcks i oträngt mål.

Inte minst p g a infektionens långdragna förlopp är det viktigt att patienten förstår att detta inte är en "ping-pong-infektion". När smittan väl är etablerad i den aktuella relationen är det inte lönt att börja med kondom, eftersom HPV-infektionen redan blivit manifest.

På marknaden finns idag två vacciner som skyddar mot de vanligaste cervixcancer-associerade HPV-typerna 16 och 18. Det har tills vidare ingen påverkan på den pågående epidemin.

Visa behandlingsöversikt: HPV-vaccination av ungdomar

SYMTOM

Inkubationstiden för kondylom är en till flera månader, ibland upp till ett år.

Hos flertalet patienter ger kondylom inte upphov till några andra symtom än att man känner eller ser vårtorna. En HPV-infekterad slemhinna blir skör och ger upphov till klåda, sprickbildning och ibland blödning.
Liksom andra genitala affektioner kan även kondylom orsaka betydande psykiskt obehag.

KLINISKA FYND

Utbredningen av kondylominfektionen kan variera från enstaka vårtor (små som bråkdelar av en millimeter) till mattor med vårtor som engagerar hela preputialhålan respektive introitus eller vagina. Platta kondylom ger bara en lätt strukturförändring av slemhinnan. Vårtorna lokaliseras främst till lokaler som påfrestas under samlag.

Anala kondylom blir inte helt sällan proliferativa. De är inte nödvändigtvis uttryck för analt samlag, utan kan vara resultatet av autoinokulation.

All diagnostik av förändringar i genitalslemhinna underlättas av förstoring.
Kolposkop krävs för adekvat undersökning av portio.
Platta lesioner kan tydliggöras genom pensling med 5% ättiksyralösning. Detta är dock mycket ospecifikt och skall inte nyttjas vare sig som screening eller verifikation, men kan vara en hjälp vid behandling. All inflammerad slemhinna vitnar av ättika.

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Det typiska kondylomet är lätt att identifiera.

Corona glandis papler
Normalvarianten består av mm-stora papler som sitter i 1-3 rader vid ollonkanten och har samma färg som omgivande hud/slemhinna. Paplerna utmärks av persistens och symtomlöshet.
Vulva-papillomatos
Motsvarigheten till corona glandis papler hos kvinnor är slemhinnefärgade mm-stora papler på insidan av labia minora.
Patientens understundom starka övertygelse att det ändå är kondylom får inte föranleda försöksbehandling. Lesionerna återkommer alltid och då är det ännu svårare att övertyga patienten om att det rör sig om ett normalfynd!
Molluscum contagiosum
Molluskvirus är idag ofta sexuellt överförda. I typfallet utgörs den genitala mollusken av den vanliga navlade papeln. Mm-stora mollusker är svåra att diagnostisera visuellt. Till skillnad från kondylom har de dock en pärlemorglänsande molluskkropp centralt, som lätt kan petas fram. På slemhinna ses enbart den centrala molluskkroppen och inte den perifera epidermala uppdrivningen.
Lichen ruber planus
Har typisk histologi.
Lichen sclerosus et atroficus
Även denna hudförändring uppvisar en typisk histologisk bild.

PROVTAGNING

I det typiska fallet behövs ingen provtagning vad gäller kondylomet. I oklara fall kan histologi vara till hjälp.

Som alltid skall en patient med en sexuellt överförbar sjukdom även undersökas med avseende på övriga relevanta sjukdomar, i dagsläget ff a klamydia, som ofta är symtomlös.

BEHANDLING

I första hand information till patienten om tillståndets ofarlighet och goda prognos vad gäller självläkning.

Egenbehandling kan skötas av både män och kvinnor med podofyllotoxin, lösning 0,5% (Wartec, Condyline) eller kräm 0,15% (Wartec). Till kvinnor bör förpackning med spegel förskrivas. Båda beredningsformerna appliceras två gånger dagligen under tre dagar.

Vid behov kan behandlingscykeln upprepas efter fyra dagars uppehåll. Vårtor på keratiniserad hud svarar sämre. Enstaka besvärande vårtor kan avlägsnas med lämplig kirurgisk teknik såsom sax, bränning eller med laser.

Lokal behandling med imikvimod (Aldara) är ett immunstimulerande alternativ till en betydligt högre kostnad. Är inte förstahandsmedel.

Ett fåtal patienter har kondylom som läker ut först efter lång tid och omfattande behandling. Det är i dessa fall viktigt att inte behandlingen i sig ger upphov till irreversibla skador.

Uppföljning

Epidemiologisk utredning av kondylom är inte meningsfull. Patientens aktuella partner bör vid behov erbjudas tid för diskussion av problematiken.

Rutinmässiga kontroller behövs inte. Vårtvirusinfektion påverkar i dagsläget inte principerna för cytologisk kontroll.

BILDARKIV

Länk till www.dermis.net