Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
torsdag 2 september 2010
Glömt lösenord? Hjälp?
Ny användare?
Behandlingsöversikter
Platsannonser
Tjänster
Kurser
Nyhetsbrev
Information
Länkar
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Lumbalpunktion (LP) och likvoranalys Uppdaterad: 2010-04-01
Docent Magnus Gisslén,  Infektionskliniken/SU/Östra Sjukhuset
Docent Lars Rosengren,  Neurologen/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Granskad av: Professor emeritus Ragnar Norrby,  Infektion/Stockholm

Kommentera innehållet i behandlingsöversikten. Tipsa en kollega om behandlingsöversikten Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet. Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
Sök i ICD-10 och Åtgärdskoder Utskriftsvänlig version av behandlingsöversikten


[INDIKATIONER] [KONTRAINDIKATIONER] [UTFÖRANDE] [KOMPLIKATIONER] [ANALYSER]

INDIKATIONER
 
  • Meningit, bakteriell (akut LP! Se översikt Meningit - bakteriell)
  • Meningit, serös/viral
  • Encephalit
  • Kronisk infektion (neuroborrelios, lues)
  • Annan neurotrop infektion (toxoplasma, svamp mm)
  • Meningeal cancer, lymfom, leukemi
  • Guillain Barré syndrom
  • Subarachnoidalblödning (SAB)
  • Benign intrakranial hypertension (pseudotumor cerebri)
  • Demyeliniserande sjukdom
  • CNS-vaskulit
  • CNS-sarkoidos
  • Neurodegenerativa och kroniska CNS-sjukdommar med långsamt neuronsönderfall (demenser, ALS m fl)
  • Akuta encefalopatier t ex på basen av ischemi
  • Oklar neurologisk sjukdom
Visa översikt: Meningit - bakteriell

Visa översikt: Encefalit, viral

Visa översikt: Borrelia



KONTRAINDIKATIONER
 
  • Förhöjt intrakraniellt tryck (huvudvärk, staspapiller) om DT/MR hjärna visar medellinjesöverskjutning eller oblitererade basala cisterner, oblitererad 4:e ventrikel eller fyrhögsplattan ej ses.

  • Blödningsrubbning (INR >1,7; TPK < 50) eller behandling med Waran eller högdos heparin.

  • Lokal infektion lumbalt (hud/mjukdelar).

UTFÖRANDE
 
Klinisk bedömning görs innan LP för att utesluta kontraindikationer. DT/MR hjärna före LP vid misstänkt subarachnoidalblödning (SAB). Vakenhetssänkning och bakre skallgropssymptom bör föranleda DT/MR hjärna, men får inte försena behandling vid suspekt bakteriell meningit.

Vid stark misstanke på bakteriell meningit görs LP före DT/MR även vid måttlig vakenhetssänkning (RLS ≤ 4) såvida inga fokalneurologiska eller hjärnstamssymptom finns. Vid tecken på förhöjt intrakraniellt tryck (RLS > 4, hjärnstamssymtom som ljusstel pupill, stigande blodtryck/sjunkande puls etc.) skall inte lumbalpunktion göras, insättande av ventrikeldrän kan vara aktuellt (se översikt: Meningit - bakteriell).

Neurologstatus bör innefatta ögonbottenundersökning vid huvudvärk om DT/MR hjärna ej gjorts. DT/MR hjärna kan inte utesluta högt intrakraniellt tryck, men om den är normal (se ovan) kan LP ändå göras.

Utförande:

 
  1. Patienten i sidoläge, ihopkrupen med "huvudet mot knäna" eller sittande med böjd rygg, det senare medger inte tryckmätning.

  2. Noggrann förberedelse med palpation av stickställe. LP görs i L3-L4 som finns i linje mellan de båda crista iliaca, eller L4-L5, L5-S1. Vid behov kan LP göras i L2-L3 men ej högre (ryggmärgen slutar ungefär vid L1).

  3. Tvätta med rikligt med klorhexidinsprit.

  4. Aseptisk teknik: sterila handskar ej nödvändiga, vanliga engångshandskar räcker.

  5. Ev. lokalbedövning framför allt av psykologiska skäl (oftast inte nödvändig). Glöm inte att fråga om överkänslighet.

  6. Punktera med steril engångs LP-nål (svart), 75 mm längd brukar räcka, 88 mm om patienten är kraftig.

  7. Mät trycket om pat ligger. Använd slangen som hävert. Normalt likvortryck < 20 cm H20. Kan dock vara högre även hos frisk person om stressad.

  8. Journalför lumbalpunktionen, likvortryck om pat är liggande och om likvor är klar/grumlig/färgad/suspekt stickblödning.

KOMPLIKATIONER
 
Postpunktions huvudvärk

Det finns risk för post-LP huvudvärk dagen efter punktionen. Ca 5-10 % drabbas. Informera patienten om detta så att onödiga akutkontakter med sjukvården undviks. Värken skall väsentligen gå i regress när patienten vilat en stund i planläge.

Det finns inga säkra rekommendationer för hur postpunktions huvudvärk kan undvikas, men oftast rekommenderas patienten sängläge 1 tim efter ingreppet.

Vid manifest mycket svår huvudvärk kan vid behov behandling ges med "blood-patch" (steril teknik, görs av anestesiolog). I övrigt konservativ behandling med vila och analgetika.


 
ANALYSER
 
Bedside

UtseendeFärg
Normal liquorklarfärglös
Bakteriell meningit(klar)-grumligfärglös
Viral meningitklarfärglös
Borreliaklarfärglös
Encephalitklarfärglös
Stickblödningklar-grumlig
(ofta initial blodtillblandning)
röd
(färglös efter centrifugering)
Subarachnoidalblödningklar-grumlig
(homogen blodtillblandning)
röd-gul
(även efter centrifugering)
Neurologiska sjukdomarklar-(grumlig)färglös (gul)


Rutinlab

LeukocyterAlbuminGlukos
Normal liquor< 1 poly, < 5 mononormalt
(åldersberoende)
>2/3 av B-glukos
Bakteriell meningit>500 polydominanskraftigt förhöjtsänkt
Viral meningit>5 monodominanslätt-måttligt förhöjtnormalt
Borrelia>5 monodominanslätt-måttligt förhöjtnormalt
Encephalit>5 monodominanslätt-måttligt förhöjtnormalt
Stickblödningca 1/1000 rödanormaltnormalt
Subarachnoidalblödning>1/1000 rödalätt-måttligt förhöjtnormalt
Neurologiska sjukdomarnormalt (< 100)normalt-lätt
(måttligt) förhöjt
normalt

- Analyser -
 
Cellräkning

  • C:a 1 ml liquor. Utförs akut (signifikant cellys inom 1,5 tim). Albumin och glukos i samma rör.
  • Sp-erytrocyter normalt < 1, Sp-leukocyter poly < 1 och Sp-leukocyter mono < 5 x 106/l hos vuxna, nyfödda ofta något fler leukocyter.
  • Vid stickblödning rikligt med erytrocyter, frånvaro av xantkromi (gul-röd missfärgning) efter centrifugering snabbt efter LP talar för stickblödning och mot subarachnoidalblödning (se pigmentanalys).
  • Vid bakteriell meningit ofta kraftig stegring av leukocyter (>500-1000 x 106/l) med dominans av poly, vid LP tidigt i förloppet kan dock leukocytantalet vara lägre liksom vid Listeria- och Tuberkulös meningit där man ofta ser en måttlig leukocytstegring med monodominans.
  • Vid viral meningit och encephalit måttligt förhöjda leukocyter ofta med >50% mono.
Glukos

  • C:a 1 ml liquor. Utförs akut. Cellräkning och albumin i samma rör.
  • Normalt >2/3 av B-glukos som tas samtidigt.
  • Ofta kraftigt sänkt vid bakteriell meningit, bra vid differentiering av Listeria- och Tuberkulös meningit från viral meningo-encephalit.
Laktat

  • C:a 1 ml liquor. Kan skickas i samma rör som cellräkning, glukos och albumin.
  • Stiger vid bakteriell meningit.
Albumin

  • C:a 1 ml liquor. Cellräkning och glukos i samma rör.
  • Normalt < 320 mg/l.
  • Stiger vid barriärskada. Ofta kraftigt förhöjt vid bakteriell meningit (>1 g/l). (Se också fraktionerade proteiner/elfores nedan)
Pigmentanalys

  • C:a 1 ml. Görs efter centrifugering.
  • Screening sker vid 415 nm, absorbansen ska vara < 0,025
  • Vid xantokromi, d v s om likvor är färgad mäts absorbansen mellan 360 och 600 nm för att detektera hemoglobindegradations-produkter.
  • Oxihemoglobin (415 nm) ses några timmar till dagar efter blödning.
  • Bilirubin (460 nm) ses >10 timmar efter blödning och ökar efter hand för att försvinna efter någon/några veckor.
  • Obs att ett felaktigt behandlat prov med blodtillblandning pga stickbödning (>1,5 timma till centrifugering) kan medföra hemolys med avsevärd förekomst av oxihemoglobin (men aldrig bilirubin).
Allmän odling

  • C:a 1-2 ml liquor (även mindre mängd kan analyseras).
  • 1 ml liquor kan också sprutas ned i aerob blododlingsflaska, fr a om antibiotika givits före LP.
  • Odling görs alltid vid varje misstanke på bakteriell meningit.
  • Liquor gramfärgas för ev direktpåvisning (måste anges på remissen) av bakterier för att sedan odlas.
Mycobacterie-odling och PCR Mycobacterium tuberculosis

  • PCR är en snabb metod men har relativt låg sensitivitet. Positiv odling krävs för resistensbestämning.
Cryptokockdiagnostik

  • Den kapselförsedda svampen Cryptococcus neoformans som kan ge meningit fr a hos patienter med nedsatt cellmedierad immunitet (t ex AIDS, långvarig steroidbehandling) påvisas genom tuschfärgning av liquor eller antigenpåvisning i liquor eller blod.
Virus PCR

  • C:a ½-1 ml liquor.
  • Viktigast är PCR mot Herpes simplex typ 1 (HSV-1) vid encephalit.
  • PCR mot HSV-2 vid serös meningit.
  • Ibland indicerat med PCR mot Varicella zoster, EB virus, cytomegalovirus (CMV), enteroviros.
Virusisolering

  • C:a 2-3 ml liquor.
  • Relativt låg sensitivitet. HSV-2 dock ofta positiv vid primär HSV-2 meningit.
  • Aldrig positiv isolering HSV-1 vid herpesencephalit (använd PCR).
  • Enterovirus ibland positiv isolering vid serös meningit.
Serologi

  • C:a 2-4 ml liquor. Antikroppar i serum tas samtidigt.
  • Antikroppsnivåer IgG liquor/serum jämförs med referensantikroppar, t ex morbilli. Akut och konvalescent serum (efter 2-3 veckor) ofta nödvändigt.
  • Relativt låg sensitivitet.
Borreliaserologi

  • C:a 1-2 ml liquor. Serum antikroppar tas samtidigt.
  • Vid mer än 8 veckors sjukdomsduration utesluter en negativ IgG-titer neuroborrelios.
Serologi Fästingburen encephalit

  • Serum-IgM TBE oftast positivt vid sjukdomsdebut.
Albuminkvot (se albumin ovan)

  • C:a 1 ml likvor och 1 ml serum.
  • Albuminkvoten = sp-albumin / s-albumin.
  • Det bästa måttet på blod-hjärn-barriärens funktion. Normalvärdet är åldersberoende.
  • Albuminkvoten stiger fr a vid infektioner, men lätt stegring ses vid ofta vid inflammatoriska sjukdomar och strukturell hjärnskada (t ex MS i skovfas, cerebral infarkt).
  • Vid spinala processer (t ex tumörer) med avstängd lumbal likvorcirkulation kan albuminkvoten bli mycket hög (avstängningslikvor).
Fraktionerade proteiner (= elfores = isoelektrisk fokusering = IEF)

  • C:a 2-3 ml likvor och 1 ml serum.
  • Protein separeras efter laddning. Serum och likvor analyseras alltid parvis (glöm inte att skicka med serum).
  • Likvoranrikade oligoklonala band (2) ses ofta vid CNS-inflammatorisk sjukdom, fr a MS, men också vid vaskuliter (fr a SLE) och neurosarkoidos samt vid vissa infektioner (t ex neuroborrelios, herpes-encefalit, HIV, många serösa meningiter/encefaliter).
  • Finns det många likvoranrikade oligoklonala band brukar IgG-koncentrationen i likvor vara förhöjd, och som mått för det används IgG-index.
  • IgG-index = (sp-IgG / s-IgG) / (sp-albumin/s-albumin). Normalt är IgG-index < 0,63.
  • Om IgG-index är normalt trots att oligoklonala band ses kompletteras undersökningen med en immunoblott för att bekräfta att de oligoklonala banden utgörs av IgG. Proteinen i elektroforesgelen överförs då till ett membran som kan färgas immunkemiskt med antikroppar mot IgG. Om 2 band är IgG-positiva är det diagnostiskt säkerställt att det föreligger en intratekal oligoklonal IgG-produktion. Med denna metod är 95% av alla patienter med MS positiva, medan 95% av friska kontroller är negativa.
Cytologi

  • C:a 2-3 ml. Efter provtagning är det viktigt att provet prepareras snarast (inom några timmar helst - max 1 dygn) för att undvika att preparatets kvalitet försämras.
  • Beroende på grundsjukdomen ses en varierande pleocytos (cellstegring) där cellerna uppvisar avvikande morfologi.
  • Vid infammatoriska och icke-bakteriella infektiösa tillstånd ses ökad mängd leukocyter oftast med övervikt för mononukleära celler, fr a aktiverade lymfocyter liksom ibland plasmocytära celler (t ex serösa meningiter, MS, CNS vasculit, neuroborrelios, neurosarkoidos).
  • Vid bakteriella infektioner (med en del undantag) domineras bilden av polynukleära celler (neutrofila granulocyter).
  • Vid spridning av lymfom och leukemier till CNS kan omogna celler/blaster med atypier förekomma. Andra cancerformer som lung-, ventrikel- och bröstcancer kan också spridas till hjärnans hinnor (meningeal carcinomatos). Vanligen föreligger då en samtidig pleocytos, men ibland ses maligna celler utan cellökning. Sekundärt till olika retningstillstånd ses ofta en aktivering av monocyter, fr a efter mer uttalat vävnadssönderfall.
  • Vid blödningar (subaraknoidalblödningar, sekundärt till neurokirurgi mm) ses erytrocyter, och efter någon dag blodresorbtionstecken i form av erytrofager (monocyter med fagocyterade erytrocyter) och efter ytterligare några dagar omvandlas dessa till siderofager (monocyter med hemosiderin-pigment). De senare kan i många fall observeras flera månader efter en större blödning.
Neurofilament-protein (NFp)

  • C:a 1-2 ml.
  • NFp är det strukturprotein som bygger upp nervcellens cytoskelett fr a i stora myeliniserade axon. Det består av tre peptider varav en kan mätas i CSF som ett mått på sönderfall av neuron och då främst myeliniserade axon.
  • Lätt till måttligt ökade sp-NFp-nivåer i CSF (250-5000 ng/l) ses vid kroniska tillstånd som drabbar myeliniserad vävnad (subcortikal vit substans, pyramidbanor), t ex ALS (övre motorneuronskada>nedre), MS, vaskulära demenser.
  • Vid akut eller snabbt progredierande sönderfall av myeliniserade axon kan nivåerna stiga upp 100.000 ng/l, t ex stroke, trauma, neonatal asfyxi, hjärtstopp, herpes simplex encefaliter, inflammatoriska polyradikuliter, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.
  • I efterförloppet till en akut vävnadsskada brukar sp-NFp-nivåerna vara förhöjda i veckor upp till flera månader.
Gliafibrillärt surt protein (GFAp)

  • Ca 1-2 ml.
  • GFAp är ett strukturprotein som bygger upp astrogliacellens cytoskelett (fr a fibrillära astrocyter).
  • Patologiska tillstånd med astroglios som kan medföra lätt ökade sp-GFAp nivåer (upp till 3.000 ng/l) är kroniska encefalopatier hos barn, infantil autism, kroniska infektioner (neuroborrelios), demenssjukdomar.
  • Vid akut eller snabbt progredierande sönderfall av astrogliasceller kan nivåerna stiga upp 100.000 ng/l, t ex vid stroke, trauma, neonatal asfyxi, hjärtstopp, herpes simplex encefaliter, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.
  • I efterförloppet till en akut vävnadsskada brukar sp-GFAp-nivåerna vara förhöjda i någon vecka.
S-100 protein

  • C:a 1-2 ml.
  • S-100 är ett lättlösligt kalciumbindande protein som finns i astrogliaceller.
  • S-100 i CSF ökar inte vid astroglios men vid tillstånd med astrogliasönderfall som t ex stroke, trauma, hjärtstopp, herpes simplex encefaliter, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom.
  • I efterförloppet till en akut vävnadsskada brukar sp-S-100-nivåerna vara förhöjda i någon vecka.
Tau-protein

  • Ca 1-2 ml.
  • Tau-protein är ett mikrotubuliassocierat protein som finns i axon, möjligen fr a i grå substans.
  • Tau är en väletablerad CSF-markör för Alzheimers sjukdom men nivåerna i likvor stiger även vid uttalad neurodegeneration av annan genes som Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och vid akut vävnadssönderfall som stroke.
beta-Amyloid (1-42)

  • beta-Amyloid är en del av amyloid-prekursor proteinet.
  • Nivån i likvor är sänkt vid Alzheimers sjukdom. Kombinationen ökat tau och lågt beta-amyloid har hög sensitivitet och specificitet för Alzheimers sjukdom.



ICD-10:
Lumbalpunktion TAB00



Gå till början av sidan.
 
Copyright © 2010, Internetmedicin AB   ID:582
   Läkare
 
Specialistläkare och Sjuksköterskor
Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag
......................
 
Läs mer om Capio
Capio, flera orter
......................
 
Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens
Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB)
......................
 
Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens
Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB)
......................
 
Specialistläkare i allmänmedicin
Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv
......................
 
Överläkare/ Specialistläkare i Urologi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
......................
 
ST-läkare
Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad
......................
 
Överläkare
Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus
......................
 
Distriktsläkare
Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm
......................
 
ST-läkare i Urologi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
......................
 
Specialister i Allmänmedicin
Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning
......................
 
Endokrinolog/ diabetolog
Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan
......................
 
Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen
Flera tjänster, Lindesbergs lasarett
......................
 
Överläkare/ Specialistläkare
Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan
......................
 
Verksamhetschef inom Psykiatrin
Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
......................
 
Vi söker allmänspecialist till Österlen
Carema Sjukvård
 
   Sjuksköterskor
 
Specialistläkare och Sjuksköterskor
Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag
 
   Övrigt
 
Psykolog
Psykosvård, Falköping
 
 
 

 
 Copyright © Internetmedicin 2010  | info@internetmedicin.se 20:37:05 | Sitemap