 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
 |
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt. Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Prostatit |
 |
Uppdaterad: 2005-12-01 |
 |
|
 |
 |
|
 |
Professor Peter Wiklund, Urologkliniken/Karolinska sjukhuset
Granskad av: Professor emeritus Kjell Alestig, Infektionskliniken/SU/Östra sjukhuset
|
 |
|
|
|
 |
|
|
|
 |
|
| [BAKGRUND] [SYMTOM OCH KLINISKA FYND] [DIFFERENTIALDIAGNOSTIK] [UTREDNING] [BEHANDLING] |
 |
BAKGRUND
|
Prostatit är den vanligaste urologiska orsaken till att män under 50 år uppsöker läkare.
Nyare epidemiologiska studier visar att prevalensen av prostatit är 5-8%.
Prostatainflammation indelas i:- Akut prostatit
- Kronisk prostatit
- kronisk bakteriell prostatit
- kronisk bäckenbottensmärta
Det är troligen så att många patienter som erhåller diagnosen prostatit inte har någon sjukdom i prostatakörteln utan snarare smärtproblematik i bäckenbotten/nedre delen av buken eller ryggen.
För en mer fullständig klassificering hänvisas till en översiktsartikel av J.C. Nickel (B.J. Urology 2000, Vol 85, s179-185)
|
SYMTOM och KLINISKA FYND
|
Akut prostatit
|
- Vanligen buksmärtor och vattenkastningsbesvär (kan leda till urinstämma)
- Ibland hög feber med påverkat allmäntillstånd
- Akut prostatit förekommer ibland efter prostatapunktion, trots att patienten behandlats med adekvat antibiotikaprofylax
- Relativt ovanligt tillstånd, oftast tämligen enkelt att diagnostisera eftersom patienten i kombination med ovanstående har en distinkt ömmande prostata
|
Kronisk prostatit
|
- Vanligaste formen av prostatasjukdom i yngre år.
- Symtomen är vanligen diffusa med smärtor i bäckenbotten och rygg, ofta i kombination med vattenkastningsbesvär (LUTS). Dessa innefattar lagringssymtom (trängningar och ökad miktionsfrekvens dag- och nattetid) och tömningssymtom (svag stråle, startsvårigheter, känsla av dålig tömning, efterdropp). Tyngdkänsla, smärtor, obehag från underlivet och samlivsproblem förekommer också. Lagringssymtomen upplevs i allmänhet som mest besvärande av patienten.
- Psykogena pålagringar är ofta en del i sjukdomskomplexet.
- Utlösande faktorer kan vara avkylning, sportaktivitet mm.
- Patienter med kronisk bakteriell prostatit får ofta kortare eller längre perioder med uppblossande symtom av typ akut prostatit.
- Det är oftast svårt att skilja bakteriell prostatit från kronisk bäckenbottensmärta.
- Symtomen vid kronisk prostatit varierar ofta i intensitet med månads- till årslånga fluktuationer, även utan behandling.
|
DIFFERENTIALDIAGNOSTIK
|
Centrala nervsystemet har ett primitivt sätt att hantera afferent information från urinvägarna och dess omedelbara omgivningar. Detta medför att nästan alla sjukdomar som påverkar urinvägarna ger upphov till liknande symtomatologi (LUTS).
|
Visa översikt LUTS
|
- Kronisk bäckenbottensmärta (prostatodyni)
Oklart tillstånd som ofta förväxlas med kronisk bakteriell prostatit. Symtomen är desamma, men infektiösa tecken saknas. Patienten besväras av tyngdkänsla, smärtor och obehag från underlivet, svårigheter att tömma blåsan och ofta samlivsproblem. Sannolikt är symtomen neuromuskulärt utlösta.
- Smärta utlöst av ländryggssjukdomar.
- Benign prostatahyperplasi (BPH)
Drabbar oftast män >50 år, men förekommer ibland hos yngre.
- Prostatacancer (Rektalpalpation ua? Normalt PSA?)
- UVI (normal urinsticka?)
- Blåscancer (hematuri?)
- Neurogen blåsrubbning (efter stroke eller pga MS, diabetes eller annan neurologisk sjukdom) är en vanlig orsak till LUTS. Neurogena sjukdomar ger ofta upphov till trängningar, men tömningsbesvär kan också förekomma om blåsmuskulaturen ej fungerar normalt.
- Prostatit kan ibland vara en komponent vid inflammatoriska bindvävssjukdomar, som Reiters syndrom (artrit i kombination med uveit och prostatit/uretrit).
|
UTREDNING
|
- Anamnes
- Rektalpalpation
Ömmande prostata stärker misstanken om prostatit, men kom ihåg att många män tycker att det är obehagligt med rektalpalpation även om prostatit ej föreligger (bedöm storlek och cancersuspekta områden).
- Urinsticka
Patienter med hematuri skall remitteras till urolog
- PSA
Framför allt på män >50 år med >10 års förväntad livslängd eller vid misstanke om prostatacancer.
- För att diagnostisera ev bakteriell komponent bör prostataexprimat undersökas. Framför allt viktigt inför längre tids antibiotikabehandling.
Patienten sköljer först rent urinröret genom urinering (ta urinodling). Därefter utförs tämligen kraftig massage av prostatakörteln från sidorna och inåt och man lyckas då vanligen åstadkomma en mjölkaktig droppe i uretramynningen. Denna undersökes i mikroskop (40 gångers förstoring) med avseende på förekomst av leukocyter. Om det föreligger mer än 10-15 vita blodkroppar per synfält anses det tyda på en inflammatorisk komponent med trolig bakteriell orsak. Odling på exprimat och urinprov efter massagen kan vara av värde.
- Remiss till urolog bör övervägas om bakomliggande orsak till patientens LUTS ej kan fastställas.
|
BEHANDLING
|
Akut prostatit
|
- Patienter med hög feber och allmänsymtom bör läggas in på sjukhus och behandlas med parenteral antibiotika av liknande typ som vid urosepsis, t ex Claforan 1 g x 2 i.v eller Ciproxin 500 mg x 2 p.o.
När patienten blivit feberfri kan man gå över till peroral antibiotikabehandling. Denna bör pågå ca 3-4 veckor.
- Patienter med mindre dramatisk sjukdomsbild kan med fördel behandlas med peroral antibiotika från början. Lämpliga alternativ är doxycyklin, kinoloner och trimetoprim/sulfa.
|
Kronisk prostatit
|
- Antibiotikabehandling i 3-4 veckor. Lämpliga alternativ är doxycyklin, kinoloner och trimetoprim/sulfa
- Eventuellt tillägg av antiflogistika (NSAID)
- Regelbundna sädestömningar har god effekt hos vissa patienter
- Alfablockerare som Alfadil BPH 4 mg 1x1 p.o och Xatral OD 10 mg 1x1 p.o kan också prövas under 3-4 veckor
- Mindre studier har påvisat god effekt av finasterid (T Proscar 5 mg 1 x 1)
- Vid misstanke om neurogen blåsrubbning remitteras patienten till urolog. Antikolinergika, ex Detrusitol 2 mg x 2 p.o kan prövas inledningsvis (beakta risken för urinretention)
- Följ inte upp patienterna för snabbt, vänta ett par månader
|
Kronisk bäckenbottensmärta
|
- Omhändertagandet är viktigt. Patienten får inte bli fast i tron att han har en organisk kronisk prostatit. och bör inte stå på långtidsbehandling med antibiotika.
- I första hand prövas antiflogistika (NSAID) under 3-4 veckor.
- Alfa-blockerare som Alfadil BPH 4 mg 1x1 p.o och Xatral OD 10 mg 1x1 p.o kan prövas under 3-4 veckor. Varma bad och varm klädsel har ibland god effekt.
- Vid misstanke om neurogen blåsrubbning - remitteras patienten till urolog. Antikolinergika, ex Detrusitol 2 mg x 2 p.o kan prövas inledningsvis (beakta risken för urinretention).
|
ICD-10
Prostatit N41
|
 |
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:488
|
|
 |
|
|
|
| |
|
|
|
 |