Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
torsdag 2 september 2010
Glömt lösenord? Hjälp?
Ny användare?
Behandlingsöversikter
Platsannonser
Tjänster
Kurser
Nyhetsbrev
Information
Länkar
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Ventrikeltumörer Uppdaterad: 2009-11-24
Professor Kurt Borch,  Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping

Granskad av: Professor Joar Svanvik,  Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping

Kommentera innehållet i behandlingsöversikten. Tipsa en kollega om behandlingsöversikten Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet. Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
Sök i ICD-10 och Åtgärdskoder Utskriftsvänlig version av behandlingsöversikten


[ALLMÄNT] [ADENOCARCINOM (VENTRIKELCANCER)] [SYMTOM/KLINISKA FYND] [DIAGNOSTIK OCH UTREDNING] [BEHANDLING] [ANDRA MALIGNA VENTRIKELTUMÖRER] [BENIGNA VENTRIKELTUMÖRER]


ALLMÄNT
 
Med ventrikeltumörer menas i denna text tumörer som engagerar alla delar av magsäcken förutom övre magmunnen (kardia).

Ventrikeltumörer kan klassificeras som neoplastiska (t ex adenom, adenocarcinom) eller icke-neoplastiska (t ex hyperplastisk polyp). Icke neoplastiska tumörer är benigna medan neoplastiska tumörer kan vara benigna eller maligna. Vissa benigna tumörer kan bli maligna och risken för utveckling av malign tumör i omgivande ventrikelslemhinna kan vara ökad vid dessa tillstånd.

Vanligaste tumörtyper:

Maligna tumörerBenigna tumörer
Adenocarcinom (>90%)Icke-neoplastiska polyper
LymfomAdenom
LeiomyosarcomLeiomyom
Malign gastrointestinal stromatumör (GIST)Benign GIST
Malign carcinoidIcke malign carcinoid

I den vuxna befolkningen har uppemot 7% en eller flera icke-neoplastiska ventrikelpolyper (hyperplastiska polyper, corpusslemhinnepolyper, hamartom, etc). Motsvarande frekvens för adenom respektive leiomyom är cirka 0,2%.

Små, vanligen benigna, carcinoider förekommer nästan uteslutande vid kronisk atrofisk gastrit av den typ som leder till perniciös anemi. Ju större en carcinoid är desto högre är risken att den är malign.


 
ADENOCARCINOM (ventrikelcancer)
 
Bakgrund
 
I dagligt bruk används beteckningen ventrikelcancer för adenocarcinom i ventrikeln. Den åldersstandardiserade incidensen av ventrikelcancer i Sverige är cirka 11 per 100 000 män per år och cirka 6 per 100 000 kvinnor per år.

Incidensen har minskat avsevärt i västvärlden under de senaste decennierna. Denna minskning är parallell med en minskning i utbredningen av infektion med magbakterien Helicobacter pylori. Kronisk infektion med denna bakterie, som orsakar kronisk gastrit, anses vara den viktigaste orsaken till ventrikelcancer. I detta avseende är atrofisk gastrit den viktigaste riskfaktorn. Det skall dock påpekas att H pylori ofta har försvunnit från ventrikeln och ersatts av andra bakterier vid svår atrofisk gastrit med saltsyrabrist.

Incidensen av ventrikelcancer ökar med åldern och är vanligast i åldrarna över 60 år.

Avgörande för en god prognos är att tumören befinner sig i ett tidigt stadium när den avlägsnas. Vid s k tidig ventrikelcancer (tumören växer inte ut i ventrikelväggens muskelskikt) är 5-års överlevnaden efter radikal resektion 80-90%. Många har tidiga dyspeptiska symtom, men upptäckten av tidig cancer är trots detta svår.

Ventrikelcancer stadieindelas som andra tumörer enligt TNM systemet:
Gå till appendix I nedan
 

Riskgrupper
 
Ur klinisk/praktisk synvinkel är gruppen individer i åldern cirka 50 år eller äldre med kroniska eller recidiverande epigastriska besvär en riskgrupp. Dessa bör erbjudas gastroskopi.

Kronisk gastrit orsakad av magbakterien H. pylori är den viktigaste riskfaktorn vad gäller utveckling av ventrikelcancer.
Av mera specifika riskgrupper skall nämnas patienter med perniciös anemi (svår atrofisk gastrit), patienter som tidigare (>ca 20 år sedan) genomgått ventrikelresektion pga ulcussjukdom, patienter med adenom eller hyperplastiska polyper i ventrikeln samt individer med stark hereditet för ventrikelcancer.

 
Symtom/Kliniska fynd
 
  • Kardinalsymtomet vid ventrikelcancer är smärtor, sveda eller obehag i epigastriet (cirka 70% vid diagnos). Detta är också det symtom, som oftast uppträder först och finns hos uppemot 50% av patienter med tidig cancer. Tidig cancer kan även manifestera sig som blödning. Perforation av en ventrikelcancer manifesterar sig som peritonit. Om det är en tidig cancer, så kan den till följd av peritoneal utsådd av tumörceller vid perforationen ha blivit avancerad.

  • Senare uppträder symtom tydande på avancerad cancer:
    -Viktförlust
    -Anorexi
    -Kräkningar
    -Tidig mättnadskänsla
    -Trötthet

  • Kliniska fynd:
    Ömhet/palpabel resistens i epigastriet

  • Anemi

  • -Blod i avföringen (oftast occult)
    -Hematemes
    -Palpabla metastaser (perifera lgl/lever/fossa Douglassi)
    -Ascites

Diagnostik och utredning
 
Gastroskopi med möjlighet till biopsi och endoskopisk extirpation av mindre förändringar är förstahandsvalet vid diagnostik av tumörer i ventrikeln.

I tränade händer är ventrikelröntgen med dubbelkontrastmetod också ett bra alternativ, som dock numera sällan tillämpas.

Datortomografi (CT), magnetresonansundersökning (MR) eller positronemissionstomografi (PET) är inte förstahandsalternativ vid misstanke om ventrikeltumör. CT eller MR kan användas som komplement till gastroskopi om s k diffust infiltrerande ventrikelcancer misstänks och biopsier inte givit tillfredsställande utbyte. Kombinationen CT-PET vid adenocarcinom i ventrikeln är ännu inte tillräckligt utvärderad, men vid misstanke om endokrin tumör torde denna undersökning vara av värde om histologisk undersökning av biopsier inte är konklusiv. Ett alternativ till CT-PET är octreotidscintigrafi.

Vid fokala förändringar i ventrikeln (cancer, polyper, ulcus, etc) bör alltid biopsier tas (minst 2 stycken) från corpus och antrum, avseende förekomst av kronisk gastrit (histopatologisk undersökning) och H. pylori-infektion (urea snabbtest, t ex CLO-test, på färsk biopsi och histopatologisk undersökning enligt ovan).

Patienter med ventrikelcancer och H. pylori-infektion som opereras med ventrikelresektion, där en del av ventrikeln lämnas kvar, bör få eradikeringsbehandling mot Helicobakter-infektionen, som på sikt, teoretiskt sett, sannolikt medför ökad risk för cancerrecidiv.

Vid fastställd diagnos och då kirurgi bedöms möjlig, utreds patienten vidare med CT/MR av buken samt lungröntgen (alternativ CT av thorax) för kartläggning av tumörutbredning. Ytterligare ett steg i utredningen av tumörutbredning (resektabilitet), som kan tillämpas vid tveksamhet om resektabilitet är laparoskopi ev kombinerat med laparoskopisk ultraljudsundersökning. Detta kan göras som separat ingrepp eller som inledning vid planerad tumörresektion.

 
Behandling

1. Intenderat radikal kirurgisk behandling

 
Klassifikation av omfattningen av kirurgisk dissektion samt radikalitet finns i tabell nedan: Gå till appendix II nedan
 
  • Med radikal kirurgisk behandling (RO) menas att kirurgen (vid operationen) samt patologen (vid mikroskopisk undersökning av den resecerade tumören) bedömer att ingen tumörvävnad (inklusive metastaser) lämnats kvar. Det är fortfarande kontroversiellt hur omfattande dissektionen av omgivande vävnader, inklusive lymfkörtlar, bör vara för att uppnå längst möjliga långtidsöverlevnad. Mindre än 40% av patienterna kommer till sjukvården med tumör i ett stadium då radikal kirurgisk behandling är möjlig. Majoriteten av de patienter, som genomgår intenderad radikal resektion har avancerad (d.v.s. icke tidig) cancer.

  • Vid spridning till lymfkörtlar längre bort från ventrikeln eller till lever eller lungor är tumören inte kirurgiskt botbar.

  • Valet av typ av resektion beror på tumörens lokalisation i ventrikeln samt om resektionen bedöms kunna bli intenderat radikal eller enbart palliativ.

  • S.k. tidig cancer kan under vissa förutsättningar avlägsnas genom lokal excision. Dylika fall är dock ovanliga i Sverige.

  • Vid intenderat radikal operation för cancer i corpus ventrikuli utförs vanligen total gastrektomi, dvs hela ventrikeln med tillhörande lymfkörtelstationer och mjälten med lymfkörtlar i mjälthilus avlägsnas. Ett alternativ till borttagande av mjälten är att avlägsna lymfkörtlarna i mjälthilus, förutsatt ingen misstanke om spridning till dessa körtlar föreligger.

  • Vid cancer begränsad till antrum ventrikuli utan patologiska lymfkörtlar proximalt om antrum eller i mjälthilus utförs subtotal distal ventrikelresektion medtagande tillhörande lymfkörtelstationer.

  • Rekonstruktion efter total gastrektomi och ofta även efter distal resektion sker vanligen genom att övre delen av jejunum delas och den distala änden (frånförande delen) anastomoseras till esofagus eller kvarvarande ventrikelrest. Den fria proximala änden av jejunum genom vilken galla och pankreassaft flödar (tillförande delen) anastomoseras till sidan av den frånförande delen av jejunum. Denna konstruktion benämns Roux-én-Y. Av andra metoder skall nämnas interposition av jejunum eller caecum mellan esofagus och duodenum respektive ventrikelns antrumdel eller pylorus/duodenum. Dessa metoder är teoretiskt sett tilltalande, då födan passerar duodenum på ett fysiologiskt sätt.
Visa bild Roux en Y


  • Efter distal ventrikelresektion kan rekonstruktion även ske enligt Bilroth II eller, vid mindre omfattande resektion, enligt Bilroth I.
    Vid Bilroth I utförs anastomos ända till ända mellan ventrikelrest och duodenum.
    Vid Bilroth II rekonstruktion förslutes duodenum proximalt och en slynga av jejunum anastomoseras mot kvarvarande del av magsäcken.

  • För att undvika tidig mättnadskänsla, samt fördröja passagen av föda efter total gastrektomi, kan man konstruera en reservoar av den ände av jejunum som kopplas till esofagus. Effekten av detta är dock begränsad och interposition av jejunumreservoar eller cekum synes vara bättre alternativ.

  • För att så tidigt som möjligt postoperativt kunna ge patienten enteral nutrition anläggs ofta vid varje större ventrikeloperation en kateter perkutant via bukväggen till jejunum (nutritiv kateterjejunostomi). Nutrition via denna kan påbörjas redan dagen efter operationen och kan vid behov fortsätta 4-6 veckor efter utskrivningen.

  • Vårdtiden efter okomplicerad subtotal eller total gastrektomi är 8-10 dagar, beroende av patientens ålder och preoperativa allmäntillstånd.

  • Efter radikal behandling av ventrikelcancer är överlevnadstiden beroende av i vilket stadium tumören befann sig vid operationen.
    För det gynnsammaste stadiet enligt TNM systemet (stadium I, vilket inkluderar tidig ventrikelcancer) är 5-års överlevnaden mer än 60%, medan den för de mindre gynnsamma stadierna (stadium II-IV) är 10-30%.

  • Komplikationer till den kirurgiska behandlingen drabbar cirka 15% av patienterna. I < 3% av fallen leder komplikationer till döden.

  • För patienter som återfår tumören är upprepat försök till resektion vanligen inte meningsfyllt eller möjligt. Dessa remitteras ofta till onkolog för ställningstagande till cytostatikabehandling.
Konsekvenser av ventrikelresektion:

Gastrektomi med Roux-én-Y rekonstruktion medför för de flesta patienterna en viktförlust på 5-10%, som sällan återhämtas helt. Orsaker till detta är att patienten, åtminstone till en början, inte har normal hungerkänsla, har svårt att inta tillräcklig mängd föda, att födan digereras sämre samt att det vid Roux-én-Y rekonstruktion uppstår inkongruens mellan passage av föda och flöde av galla och pankreassaft.

Sammantaget föreligger åtminstone initialt en generell malnutrition samt på längre sikt en fett- och eventuellt proteinmalabsorption.

Overt eller subklinisk steatorré är inte ovanligt efter total gastrektomi och sammantaget med effekten av vagotomi kan detta initialt leda till diarré. Denna är vanligen övergående, men en subklinisk steatorré kan på längre sikt leda till bl a kalciumbrist med osteoporos. En del av ovan nämnda problem torde vara mindre uttalade efter interposition av jejunumreservoar eller cekum.

För att försöka minska den initiala viktförlusten efter subtotal och total gastrektomi används ofta nutritiv kateterjejunostomi, via vilken enteral nutrition kan påbörjas tidigt och vid behov ges under 4-6 veckor efter utskrivningen. Huruvida detta leder till mindre viktminskning än peroralt kosttillskott är osäkert.

Vid avlägsnande av hela eller större delar av ventrikeln uppstår brist på intrinsic factor och därmed vitamin B12 malabsorption. Livslång substitution med vitamin B12 är nödvändig. Peroral tillförsel av 1 mg dagligen är oftast tillräcklig.

Om mjälten avlägsnats föreligger en ökad risk för framför allt pneumokockinfektion. Dessa patienter skall därför ha pneumokockvaccination.

Patienter som genomgått intenderat radikal resektion och har ventrikelrest kvar samt påvisad H pylori infektion bör vid utskrivningen påbörja eradikeringsbehandling. Tidigast 4 veckor efter denna behandling kontrolleras resultatet med exempelvis urea-utandningstest.


 
2. Palliativ kirurgisk behandling
 
  • Palliativ behandling är alla åtgärder som gör tillvaron lättare för patienter vars tumörsjukdom inte går att bota. Det kan även vara åtgärder som förhindrar för tidig död pga akuta komplikationer såsom blödning från tumören, perforation eller ileus pga obstruktion av ventrikel eller tarm.

  • I dessa fall kan det bli aktuellt att utföra en icke-radikal (palliativ) resektion av tumören eller tumörmetastaser.

  • Palliativ tumörresektion kan i bästa fall leda till månaders förlängd överlevnad. Detta skall vägas mot den något högre risken för komplikationer som palliativ resektion innebär.

  • Mindre omfattande, men viktiga palliativa åtgärder:
    -Effektiv smärtlindring
    -Anläggande av en förbindelse förbi en obstruerande tumör
    -Inläggning av stent i distal obtsruerande tumör
    -Enklare kirurgi för tumörperforation
    -Koagulation av en blödande tumör
    -Anläggande av nutritiv kateter till ventrikel eller tarm
    -Medicinsk behandling av ascites
Visa Obstruktion/Nutritiv kateter


3. Onkologisk behandling
 
  • Det finns idag ingen onkologisk behandling (strålbehandling eller cytostatikabehandling) med så övertygande effekt att den används rutinmässigt före (neoadjuvant) eller efter (adjuvant) kirurgiskt avlägsnande av ventrikelcancer.

  • Onkologisk behandling med cytostatika eller, i speciella fall, strålbehandling, kan ha en smärtlindrande effekt och är i övrigt med nuvarande metoder att betrakta som palliativa åtgärder.

ANDRA MALIGNA VENTRIKELTUMÖRER
 
Lymfom
 
  1. Lymfom är vanligen av typen MALT lymfom (mucosa associated lymphoid tissue lymphoma).
  2. Symtomen motsvarar dem vid ventrikelcancer.
  3. Behandlingen är främst onkologisk och vid högt differentierat lymfom ges ibland ingen specifik behandling alls.
  4. Det är idag väl dokumenterat att MALT lymfom i ventrikeln orsakas av kronisk infektion med magsäcksbakterien H. pylori. Om tumören inte är avancerad kan den gå i regress eller avstanna i tillväxt efter behandling av H. pylori infektionen.
  5. Akuta komplikationer såsom blödning, perforation eller obstruktion kan nödvändiggöra kirurgisk intervention inklusive resektion. Om resektionen inte är radikal bör man följa upp med onkologisk behandling som vid icke resecerat lymfom.
  6. Effekten av onkologisk behandling är avsevärt bättre vid lymfom än vid ventrikelcancer och prognosen därmed mera gynnsam.

Maligna stromatumörer
 
  • Stromatumörer är oftast polypösa och kan t ex utgå från interstitella celler, s k Cajal's celler (gastrointestinal stromacellstumör - GIST), glatt muskelvävnad (leiomyosarkom) eller fettvävnad (liposarkom) i ventrikelväggen.
  • Maligna stromatumörer får förmodas kunna uppstå till följd av malignifiering av motsvarande benign tumör (benign GIST, leiomyom, lipom).
  • Prognosen efter resektion av stromatumörer är bättre än efter resektion av ventrikelcancer. Vid GIST har tilläggsbehandling med imatinib visat sig förbättra prognosen avsevärt för just dessa patienter.
  • Tumörerna är ofta väl avgränsade och mer begränsad kirurgisk excision eller resektion kan därför vara möjlig.
  • Symtomatologin är relaterad till tumörens storlek (t ex obstruktion) och spridning.
  • De flesta leiomyosarkom presenterar sig med akut eller kronisk blödning, då de ofta är kärlrika.

Carcinoid
 
  • Carcinoider är tumörer utgångna från endokrina celler. I ventrikelmucosa finns ett antal olika typer av endokrina celler, varav de numerärt dominerande är gastrin- och somatostatinceller i antrum samt enterochromaffin-lika (ECL) celler i corpus. Ventrikelcarcinoider kan indelas i flera typer varav de vanligaste är ECL-cells tumörer (typ I-III). Av ECL-cells tumörerna är typ I associerad med atrofisk gastrit (vanligast), typ II associerad med gastrinom (vanligen led i MEN-1) och typ III utan kända predisponerande tillstånd (sporadisk typ). ECL-cells tumör typ III samt typ IV tumörer (serotoninproducerande, ACTH-producerande, blandtyper, etc) är sällsynta, vanligen solitära och beter sig malignt, medan ECL-cellstumörer av typ I och II ofta är multipla, små (4-10 mm) och lågmaligna (se ”Benigna ventrikeltumörer”).
  • Ett användbart diagnostiskt verktyg vid misstanke om endokrincellstumör är octreotidscintigrafi. Octreotid, en somatostatinanalog, binder till de flesta endokrina celler, inklusive de i ventrikeln. Genom att ge patienten radioaktivt märkt octreotid kan endokrincellstumörer och eventuella metastaser identifieras vid scintigrafi. CT-PET, som kombinerar morfologisk och funktionell diagnostik, kommer framöver sannolikt att vara förstahandsalternativ vid diagnostik av dessa tumörer.
  • Carcinoider större än 1,5-2,0 cm beter sig i regel malignt, även om tumörtillväxt och spridning sker långsamt.
  • Vid serotoninproducerande tumör (ovanlig i ventrikeln, vanligare i tunntarmen) är urinutsöndringen av metaboliten 5-hydroxyindolätticksyra (5-HIAA) förhöjd och om levermetastaser föreligger ses carcinoid syndrom (flush, tachycardi, etc). Prognosen för patienter, som genomgått resektion (alternativt excision) för carcinoid är betydligt bättre än för patienter, som resecerats för ventrikelcancer. Eventuella tumörrecidiv bör om möjligt behandlas kirurgiskt.
  • ECL-cellstumörer av typ I och II förekommer uteslutande vid tillstånd med ökad utsöndring av gastrin, som stimulerar tillväxt och proliferation av ECL-cellerna. Tillstånd med ökad gastrinutsöndring är främst atrofisk corpusgastrit med eller utan perniciös anemi samt Zollinger-Ellison syndrom (gastrinom).

BENIGNA VENTRIKELTUMÖRER

Icke-neoplastiska polyper
 
  • Ventrikelpolyper är ofta multipla och kan klassificeras som hyperplastiska polyper, corpusslemhinnepolyper, hamartom eller sk inflammatorisk fibroid polyp.
  • Storleken kan variera avsevärt, från några få millimeter till flera centimeter.
  • De flesta benigna ventrikelpolyper ger sannolikt inte upphov till symtom, utan upptäcks "en passant" i samband med gastroskopi pga dyspepsi av annan genes.
  • Större fragila eller ulcererade polyper kan blöda och ge upphov till blod i avföringen, sällan mera voluminös blödning med hematemes.
  • Corpusslemhinnepolyper och inflammatoriska polyper anses inte ha någon malign potential, medan malignifiering av hyperplastiska polyper kan förekomma (1-5%).
  • Vid hyperplastiska polyper ses ofta atrofisk gastrit (verifieras med 2 biopsier från corpus respektive antrum) och det rekommenderas i förekommande fall att dessa patienter kontrolleras med gastroskopi med 2 års intervaller.
  • Kontroller är inte indicerade för patienter med corpusslemhinnepolyper eller inflammatoriska polyper. Större hyperplastiska polyper bör avlägsnas endoskopiskt.

Adenom
 
  • Ventrikeladenom är oftast solitära och polypösa.
  • Adenom upptäcks ofta en passant vid utredning av dyspepsi av annan genes.
  • Frekvensen malign transformering i ventrikeladenom uppges vara 5-50%, beroende av adenomets storlek. Det finns även en stark association mellan förekomst av ventrikeladenom och cancer i omgivande ventrikelslemhinna (10-30%), som vanligen uppvisar kronisk gastrit.
  • Ventrikeladenom skall avlägsnas radikalt.
  • Mindre polyper kan extirperas endoskopiskt under det att man även biopserar ”tagstället” (kvarvarande adenom?).
  • Vid större (>2-3cm) bredbasiga adenom med svår dysplasi (atypi) bör kirurgisk resektion alternativt excision övervägas, framför allt hos yngre patienter. Laserbehandling kan vara ett alternativ vid ökad risk för kirurgiska komplikationer.
  • Eventuell H pylori infektion bör behandlas och resultatet kontrolleras med t ex urea-utandningstest efter minst 4 veckor.
ECL-cells tumörer
 
  • Se ovan. Vanligen associerade med hypergastrinemi, som stimulerar tumörtillväxten. Typ I, den allra vanligaste, är associerad med hypergastrinemi pga atrofisk gastrit i corpus ventrikuli och typ II är associerad med hypergastrinemi pga gastrinom (oftast led i MEN-1).
  • Bredbasiga, ofta rödaktiga, små (< 1 cm) polyper. Risken för malign utveckling är liten men det rekommenderas att tumörerna avlägsnas. Vid hypergastrinemi pga gastrinom avlägsnas gastrinomet, ev i kombination med avlägsnande av större (>1cm) carcinoider.

  • Behandlingsrekommendation vad gäller ECL-cells tumörer typ I ges enligt nedanstående schema: Gå till appendix III nedan.
Benigna stromatumörer
 
  • Kan både kliniskt, makroskopiskt och histologiskt vara svåra att skilja från maligna stromatumörer.
  • Framförallt leiomyom presenterar sig oftast med akut eller kronisk blödning, varför akut/subakut excision utförs.



Appendix I:

TNM KLASSIFIKATION OCH STADIEINDELNING VID VENTRIKELCANCER
 

TNM KLASSIFIKATION:

T: primärtumören
Tis:carcinoma in situ (intraepitelial tumör utan växt i lamina propria)
T1:växt i lamina propria eller submucosa
T2:växt i muscularis propria eller subserosa
T3:växt genom serosa utan växt i intilliggande strukturer
T4:infiltration av andra organ
TX:primärtumörens status går ej att fastställa
 
Regionala lymfkörtlar
N0:inga regionala lymfkörtelmetastaser
N1:metastaser i perigastriska lymfkörtlar belägna inom 3cm från primärtumören
N2:metastaser i perigastriska lymfkörtlar belägna bortom 3cm från primärtumören eller i övriga regionala lymfkörtlar (vid a.gastrica sinistra, a.hepatica communis, a.lienalis eller truncus celiacus)
NX:lymfkörtelstatus går ej att fastställa
 
Fjärrmetastaser
M0:inga fjärrmetastaser
M1:fjärrmetastaser (inkl. lymfkörtlar vid ligamentum hepatoduodenale samt retropankreatiska, mesenteriella och para-aortala lymfkörtlar)
MX:går ej att fastställa

STADIEINDELNING:

StadiumGruppering
0TisN0M0
IAT1N0M0
IBT1N1M0
T2N0M0
IIT1N2M0
T2N1M0
T3N0M0
IIIAT2N2M0
T3N1M0
T4N0M0
IIIBT3N2M0
T4N1M0
IVT4N2M0
alla Talla NM1



Appendix II:

KLASSIFIKATION AV OMFATTNINGEN AV LYMFKÖRTELDISSEKTION VID OPERATION FÖR VENTRIKELCANCER
 

D0Inkomplett dissektion av perigastriska lymfkörtlar (N1).
D1Dissektion av perigastriska lymfkörtlar (N1).
D2Dissektion av N1 samt lymfkörtlar vid pylorus, utmed a.gastrica sin., utmed a. hepatica communis, vid truncus celiacus, utmed a.lienalis och vid mjälthilus (N2).
D3Dissektion av N1, N2 samt lymfkörtlar bakom pankreashuvudet, i mesenterialroten och i ligamentum hepatoduodenale (N3).


KLASSIFIKATION AV RADIKALITET VID RESEKTION AV VENTRIKELCANCER
 

R0:ingen tumörvävnad kvarlämnad makro- eller mikroskopiskt
R1:mikroskopiskt kvarlämnad tumörvävnad
R2:makroskopiskt kvarlämnad tumörvävnad



Appendix III:

BEHANDLINGSREKOMMENDATION VID TYP 1 CARCINOID
 

Antal tumörerStörsta tumördiameter
10 mm eller mindreStörre än 10 mm
1-5Radikal endoskopisk extirpation. Antrektomi vid recidiv.Kirurgisk excision av tumörer större än 10 mm samt antrektomi. Vid tecken till engagemang av serosa eller spridning utanför ventrikeln, total gastrektomi inklusive adekvat lymfkörtelutrymning.
>5AntrektomiSom ovan

 
ICD-10

Icke specificerad lokalisation av malign tumör i magsäcken C16.9
Malign tumör i kardia C16.0
Malign tumör i gastroesofageala gränszonen, Siewert typ II C16.0B
Malign tumör i gastroesofageala gränszonen, Siewert typ III C16.0C
Malign tumör i kardia, ospecificerad Siewert typ C16.0X
Malign tumör i fundus ventriculi C16.1
Malign tumör i corpus ventriculi C16.2
Malign tumör i antrum ventriculi C16.3
Malign tumör i pylorus C16.4
Icke specificerad lokalisation av malign tumör i ventrikelns curvatura minor C16.5
Icke specificerad lokalisation av malign tumör i ventrikelns curvatura major C16.6
Malign tumör i magsäcken med övergripande växt C16.8

 

Gå till början av sidan.
 
Copyright © 2010, Internetmedicin AB   ID:484
   Läkare
 
Överläkare/ Specialistläkare
Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan
......................
 
Vi söker allmänspecialist till Österlen
Carema Sjukvård
......................
 
Specialister i Allmänmedicin
Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning
......................
 
ST-läkare
Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad
......................
 
Distriktsläkare
Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm
......................
 
Läs mer om Capio
Capio, flera orter
......................
 
ST-läkare i Urologi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
......................
 
Specialistläkare i allmänmedicin
Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv
......................
 
Endokrinolog/ diabetolog
Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan
......................
 
Specialistläkare och Sjuksköterskor
Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag
......................
 
Verksamhetschef inom Psykiatrin
Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
......................
 
Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens
Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB)
......................
 
Överläkare/ Specialistläkare i Urologi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
......................
 
Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens
Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB)
......................
 
Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen
Flera tjänster, Lindesbergs lasarett
......................
 
Överläkare
Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus
 
   Sjuksköterskor
 
Specialistläkare och Sjuksköterskor
Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag
 
   Övrigt
 
Psykolog
Psykosvård, Falköping
 
 
 

 
 Copyright © Internetmedicin 2010  | info@internetmedicin.se 20:27:56 | Sitemap