Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
torsdag 2 september 2010
Glömt lösenord? Hjälp?
Ny användare?
Behandlingsöversikter
Platsannonser
Tjänster
Kurser
Nyhetsbrev
Information
Länkar
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Polymyalgia reumatika (PMR) Uppdaterad: 2010-04-14
Med dr Göran Lindahl,  Reumatologisektionen/Danderyds Sjukhus

Granskad av: Docent Bengt R. Widgren,  Akut och Olycksfallsmottagningen/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kommentera innehållet i behandlingsöversikten. Tipsa en kollega om behandlingsöversikten Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet. Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
Sök i ICD-10 och Åtgärdskoder Utskriftsvänlig version av behandlingsöversikten


[BAKGRUND] [SYMTOM] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING] [BEHANDLING] [UPPFÖLJNING]

BAKGRUND
 
Polymyalgia reumatika (PMR) är ett kliniskt syndrom hos äldre som karakteriseras av värk och stelhet i nacke, skulder- och bäckengördel, ofta i förening med allmänsymtom. Sjukdomen drabbar sällan personer under 60 år och incidensen stiger med åldern.

Det är fortfarande omtvistat vad som är det patoanatomiska korrelatet till det kliniska syndromet PMR.

PMR och temporalisarterit (TA) förekommer ibland tillsammans och det är välkänt att sjukdomarna är associerade med varandra. I den totala PMR/TA-populationen har 45% endast PMR-symtom, 38% TA och 17% en blandad symtomatologi. Kopplingen mellan de två sjukdomarna är inte klarlagd.

Visa behandlingsöversikt: Temporalisarterit



SYMTOM
 
Symtom gemensamma med temporalisarterit:

Subakut debut av inflammationsbetingade allmänsymtom, ibland föregånget av insjuknande i influensaliknande symtom:
  • Trötthet
  • Sjukdomskänsla
  • Matleda
  • Viktnedgång
  • Subfebrilitet

Vid PMR dessutom:
  • Värk med påtagligt inslag av stelhet i proximal muskulatur, oftast symmetriskt i skulder- och bäckengördel, överarmar och lår.
  • Tydlig dygnsrytm med symtommaximum under efternatt – morgon – förmiddag.
  • Aktiv rörelseinskränkning pga smärta kan förekomma, främst under förmiddagarna. Mindre ofta passiv rörelseinskränkning.
  • Normal muskelstyrka.
Kliniska fynd

Ofta inget avvikande i status, muskulaturen ej atrofisk. Ibland kan dock lokal ömhet förekomma.

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER

DiagnosUtesluts med
TensionsmyalgierMuskelstatus
HalsryggsspondylosKontrollera neurologiskt status i övre extremiterena
HypothyreosS-TSH
HyperparathyreoidismS-Ca, S-Alb
PolymyositAnamnes; svaghet brukar dominera över värk, S-CK
Debut av reumatoid artrit hos äldreNoggrant ledstatus, särskilt fingrarnas och tårnas grundleder
(Maskerad) depressionAnamnes
Paramaligna myalgier, myelomAnamnes, status, lyhördhet för vad som avviker från förväntat vid PMR, proteinfraktionering, avvikande svar på kortisonmedicinering, svårighet att sänka kortisondosen
Lågvirulent allmäninfektion, t ex endokarditHjärtstatus, blododling
Herpes zoster i prodromalstadiumDermatomutbredning, exantem inom några dagar
Myopati med proximal svaghetAnamnes (oftast ej värk), muskelstyrka, muskelatrofier


Visa behandlingsöversikt: Temporalisarterit


Följande fynd tyder på annan diagnos än PMR:

  • Ingen eller minimal morgonstelhet
  • Ingen eller minimal försämring av symtomen vid rörelse
  • Diffus värk
  • Feber med/utan blåsljud
  • Artrit i handled, MCP, MTP eller PIP-led
  • Oöm lymfadenopati
  • Cytopeni i blodbilden
  • Monoklonalt band vid proteinfraktionering
  • Förhöjda transaminaser med CK-stegring
  • Hög ANA-titer
  • Oförklarad hematuri
  • Utebliven eller ringa effekt av prednisolon 12-15 mg/dygn efter 4-5 dygn


UTREDNING
 
  • Specifikt blodtest saknas.
  • Anamnes och status enligt ovan, palpera aa temporales, radiales och auskultera karotiderna. Blodtryck i båda armarna.
  • SR (eller CRP). Observera dock att SR kan vara normal vid debuten för att stiga inom några veckor. PMR-patienter kan ha normal SR, enligt litteraturen i ca 10% av fallen.
  • CK, B-glukos eller P-glukos för att utesluta polymyosit respektive diagnostisera en tidigare okänd diabetes före steroidterapin.
  • Lungröntgen med tanke på eventuell genomgången tbc, som måste beaktas inför långvarig steroidterapi.
  • Eventuellt ges en testdos av steroider på 12 1/2-15mg! Vid högre dos kan även andra myalgiska syndrom förbättras. På testdosen skall en påtaglig förbättring, men ej nödvändigtvis fullständig symtomfrihet, inträda inom 4-5 dygn. Dosen får då justeras uppåt.
  • Analys av autoantikroppar har inget värde om det inte finns klinisk misstanke om SLE eller systemisk vaskulitsjukdom.
I övrigt styrs utredningen av anamnesen.

 
Utredning och behandling sker med fördel i primärvården, då det där finns förutsättningar för den läkarkontinuitet som krävs för att rätt tolka patientens symtombeskrivning som ligger till grund för steroiddoseringen.


 
BEHANDLING

Glukokortikoider är förstahandsval vid PMR. NSAID-preparat kan möjligen ge viss lindring av symtomen.

Behandlingstraditionen vad gäller dosering av prednisolon varierar inom landet och vetenskapligt stöd finns för flera olika synsätt. Följ i första hand behandlingstraditionen vid lokal reumatologklinik.


Följande schema kan tjäna som riktmärke:
 
  1. Initialt 15-17,5 mg/dag i en-dos tills 2 veckor av symtomfrihet uppnåtts. I vissa delar av landet ges 30 mg/dag som startdos. Om en påtaglig förbättring, men ej symtomfrihet, uppnås med initialdosen - fråga patienten om symtomfrihet råder från middagstid över kväll och natt. Om så är fallet; öka inte dygnsdosen, omfördela till 2-dos med dosövervikt på morgonen, ungefärlig fördelning 60%+0+40% av dygnsdosen.

  2. Minska dygnsdosen med 2,5 mg varannan - var tredje vecka till 10 mg/dag. Vid startdos 30 mg minskas dygnsdosen i början med 5 mg varannan - var tredje vecka till 20 mg/dag.

  3. Minska dygnsdosen från nivån 10 mg/dag med 1,25 mg varje månad till 0.

  4. Förbered patienten på att återfall kan förekomma. I händelse av återfall - höj dosen ett steg över den senaste dos som gav symtomfrihet. Följ därefter utsättningschemat igen.

Övrigt

  • Räkna med en behandlingsduration på 1,5 – 2,5 år innan en framgångsrik avslutning av behandlingen kan ske.
  • Hela tiden skall dosen hållas minimal och patienten symtomfri.
  • Varannandagsdosering av prednisolon är ej lämpligt vid PMR.
  • Steroidterapi ger alltid risk för agitation, insomnia, nattsvettingar, ”sendrag” och på sikt framför allt osteoporos. Det föreligger även risk för induktion av diabetes, progress av katarakt och kaputnekros i höften.
  • Alla patienter skall erhålla osteoporosprofylax genom rökstopp, uppmuntring till fysisk aktivitet utomhus (solljus), tillskott av kalcium och D-vitamin. Alla bör ordineras bisfosfonat.
  • Det finns ingen lägsta steroiddos utan risk för osteoporosutveckling och kotkompression.


UPPFÖLJNING
 
  • Patientens symtom styr kortisondosen. Det är därför angeläget att samma läkare har den kontinuerliga kontakten med patienten för att kunna värdera nyanser i symtombilden. Sträva efter symtomfrihet och minimera steroiddosen successivt.
    Vid varje dosförändring:
    • Anamnes avseende recidivsymtom
    • Status med radialispulsar bilat, blodtryck i båda armarna och auskultation av karotiskärlen
    • SR, B-glukos eller P-glukos

  • Om patienten återfår typiska symtom med normal SR, öka steroiddosen.

  • Kortisonmedicinering medför ofta SR under 10 mm. Glöm inte att den aktuella åldersgruppen har normalvärde för SR upp till 30-35 mm. Tillåt alltså SR att nå dessa värden om patienten är symtomfri. Om SR stiger över referensnivån hos symtomfri patient, överväg och utred andra orsaker till SR-stegring eller ompröva diagnosen.

  • Vid för stora dosförändringar uppträder ”steroidutsättnings-pseudoreumatism”, vilket ger PMR-identiska symtom utan att vara tecken på recidiv. Har dosminskningen varit stor, avvakta utan åtgärd någon vecka.

  • Steroider har ingen kurativ effekt utan håller inflammationen undertryckt under spontan utläkning, vilket i obehandlade fall sker efter 1,5 - 3 år. Förväntad behandlingstid ligger alltså i detta intervall.

  • Ifrågasätt terapin eller diagnosen om steroider krävs mer än 3 år. I sådana fall, samt vid atypiskt förlopp tidigare i skedet, bör patientens remitteras för bedömning vid reumatologklinik.

  • PMR har ett fluktuerande naturalförlopp, vilket innebär att recidiv med symtomgenombrott är vanligt om steroiddosen hålls på låg nivå. I denna situation är SR av ringa nytta, då SR är normal i upp till 50% av fallen med recidiv. Justera dosen till ett steg över den senaste dos som gav symtomfrihet.

  • Vanligaste orsakerna till behandlingssvikt är för tidigt försök till avslut av terapin eller för snabb dossänkning.


ICD-10

Polymyalgia rheumatica M35.3

 
Referenser

Dasgupta B, Hutchings A, Matteson EL. Polymyalgia rheumatica: the mess we are now in and what we need to do about it. Arthritis Rheum. 2006 Aug 15;55(4):518-20.

Salvarani C, Cantini F, Hunder GG. Polymyalgia rheumatica and giant-cell arteritis. Lancet. 2008 Jul 19;372(9634):234-45.

Hernández-Rodríguez J, et al.Treatment of polymyalgia rheumatica: a systematic review. Arch Intern Med. 2009 Nov 9;169(20):1839-50.

Cutolo M, Cimmino MA, Sulli A. Polymyalgia rheumatica vs late-onset rheumatoid arthritis. Rheumatology (Oxford). 2009 Feb;48(2):93-5.

Gonzalez-Gay MA, Vazquez-Rodriguez TR, Lopez-Diaz MJ, Miranda-Filloy JA, Gonzalez-Juanatey C, Martin J, Llorca J. Epidemiology of giant cell arteritis and polymyalgia rheumatica. Arthritis Rheum. 2009 Oct 15;61(10):1454-61.

Ntatsaki E, Watts RA. Management of polymyalgia rheumatica. BMJ. 2010 Feb 4;340:c620.

Bhaskar Dasgupta et al. BSR and BHPR guidelines for the management of polymyalgia rheumatica Rheumatology 2010 49(1):186-190

 

Gå till början av sidan.
 
Copyright © 2010, Internetmedicin AB   ID:472
   Läkare
 
Endokrinolog/ diabetolog
Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan
......................
 
Överläkare
Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus
......................
 
Specialistläkare i allmänmedicin
Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv
......................
 
Överläkare/ Specialistläkare
Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan
......................
 
Verksamhetschef inom Psykiatrin
Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
......................
 
Vi söker allmänspecialist till Österlen
Carema Sjukvård
......................
 
Distriktsläkare
Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm
......................
 
Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens
Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB)
......................
 
ST-läkare i Urologi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
......................
 
Överläkare/ Specialistläkare i Urologi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
......................
 
Specialister i Allmänmedicin
Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning
......................
 
Läs mer om Capio
Capio, flera orter
......................
 
ST-läkare
Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad
......................
 
Specialistläkare och Sjuksköterskor
Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag
......................
 
Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen
Flera tjänster, Lindesbergs lasarett
......................
 
Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens
Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB)
 
   Sjuksköterskor
 
Specialistläkare och Sjuksköterskor
Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag
 
   Övrigt
 
Psykolog
Psykosvård, Falköping
 
 
 

 
 Copyright © Internetmedicin 2010  | info@internetmedicin.se 20:47:13 | Sitemap