| Venös insufficiens |
 |
Uppdaterad: 2010-03-27 |
|
|
|
|
|
|
Professor emeritus Bengt Fagrell, Institutionen för Medicin K2/Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Granskad av: Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [ORSAKER] [SYMTOM] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING] [BEHANDLING] |
|
BAKGRUND
|
Vensystemet i benet är uppbyggt av tre delar:
|
- det ytliga vensystemet (i huden)
- det djupa vensystemet
- förbindelsekanaler mellan dessa båda system, s k perforanter eller kommunikanter.
|
Hudens vensystem är i princip enbart uppsamlingskärl för det blod som når huden. Normalt transporteras blodet från det ytliga vensystemet via perforanterna in till det djupa systemet, som är vensystemets egentliga transportkärl.
Genom muskelkontraktioner under gång komprimeras de djupa muskelvenerna varvid blodet pressas upp till hjärtat såvida klaffarna i venerna är sufficienta.
Om klaffarna blivit förstörda, ofta pga en tidigare genomgången blodpropp, fungerar inte vensystemets pumpmekanism längre. I många fall får man då istället ett omvänt blodflöde ner i benet - en venös insufficiens har uppkommit.
Definition av venös insufficiens
Ett icke normalt fungerade vensystem, beroende på klaffinsufficiens eller obstruktion av det venösa avflödet
Venös insufficiens kan drabba enbart det ytliga systemet, det djupa systemet eller perforanterna, men kan också vara en kombination av insufficiens/obstruktion i alla dessa tre.
Prevalensen venös insufficiens är mellan 30 och 50% hos den vuxna befolkningen i västvärlden.
Sjukdomen ökar med stigande ålder.
Ungefär 70% av patienterna har djup venös insufficiens, 15% endast ytlig insufficiens och 15% en kombination av djup och ytlig insufficiens. Obstruktion i vensystemet förekommer endast i cirka 5% av fallen.
|
ORSAKER
|
Etiologin bakom de symtom en patient med venös insufficiens upplever beror främst på det ökade trycket i det drabbade benets vensystem i upprätt ställning, speciellt under gång. Denna tryckökning leder till en ansamling av vätska och nedbrytningsprodukter i benets vävnader. Ett för venös insufficiens specifikt mikroödem lägger sig runt kapillärerna (främst i huden), och förhindrar normal nutrition och gasutbyte till cellerna.
|
|
SYMTOM
|
Symtomen vid venös insufficiens är ofta mycket varierande: från lätt ödem till bensår.
|
Insufficiens i enbart ytliga vensystemet ger sällan upphov till annat än ytliga
varicer (åderbråck).
|
Visa Venös insufficiens grad 1
|
Vid kombinerad ytlig insufficiens och perforantinsufficiens förekommer ofta lokala hudförändringar, främst över perforanterna med brunpigmentering, eksem
och/eller sår.
|
Visa Venös insufficiens grad 2
|
Djup venös insufficiens kan ge varierande symtombild: ödem, generell eller lokal hyperpigmentering av huden, eksem och sår är klassiska tecken. Såren är oftast lokaliserade över perforanterna på insidan av underbenet nedanför vadmuskeln.
|
|
Visa Venös insufficiens grad 3
|
KLINISKA FYND
|
- Inspektion: Genom inspektion kan man ofta konstatera att patienterna har tecken på venös insufficiens (ödem, hyperpigmentering, eksem och sår).
- Palpation: Perforanter kan palperas.
- Perkussion: Genom perkussion av ytliga vener kan klaffinsufficiens konstateras. Denna undersökning skall ske i stående!
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
- Ödem pga hjärtinsufficiens eller lymfödem
- Hyperpigmentering av annan orsak
- Annan orsak t ex diabetes makro-/mikroangiopati
|
UTREDNING
|
Doppler Duplex:
Med hjälp av ultraljuds-Doppler kan insufficiens kartläggas i vensystemet. Denna undersökning får i dag betraktas som 'gyllene standard' och ger möjlighet att 'skräddarsy' behandlingen för varje enskild patient.
Flebografi:
Flebografi används fortfarande på vissa sjukhus vid utredning av venös insufficiens och ger en god anatomisk bedömning av vensystemet.
Fotvolumetri
Med denna metod kan den totala ventömningen, och venfunktionen bedömas.
|
BEHANDLING
|
Kompressionsbehandling är A och O!
|
Den huvudsakliga behandlingen vid all venös insufficiens är kompressionsbehandling.
En effektiv kompressionslinda, alternativ strumpa, måste patienterna ha i princip livslångt.
Kompressionen skall anläggas från tårna, kraftigast över fot och ankelregion samt avta något över vadmuskeln. Vanligtvis behöver kompression inte anläggas ovanför knäet.
Det finns olika typer av kompressionsbindor med aktiv kompression och inbyggda gummitrådar eller med en stel inaktiv kompression.
Huvudsaken är att kompression anläggs med tillräcklig kraft och på rätt sätt för att få avsedd effekt.
|
Nedanstående bilder visar resultat av effektiv kompressionsterapi:
|
|
Annan behandling
|
- Medicinsk behandling
Diuretika:
Många patienter med venös insufficiens utvecklar successivt ödem i benen. Då kan vätskedrivande terapi vara av värde.
Venastat:
Detta är ett extrakt av hästkastanj som registrerats som naturläkemedel i Sverige. Vid lätt till måttlig venös insufficiens har detta medel visat sig minska patienternas symtom.
- Skleroterapi
Injektion av skleroserande medel i variköst förändrad ven. Metoden kan endast användas på ytliga vener och är främst en kosmetisk behandling.
- Kirurgisk terapi
Indikationer för varicerkirurgi kan i vissa fall föreligga vid:
- Enbart ytlig venös insufficiens
- Kombinerad insufficiens i ytliga vener och perforanter
Det bör påpekas att insufficiens i det djupa vensystemet i dag inte kan åtgärdas kirurgiskt annat än på vissa specialkliniker.
Kirurgisk behandling leder sällan till en så förbättrad hemodynamik i vensystemet att kompressionsbehandling inte behövs i efterförloppet.
|
Sår
|
Om venöst bensår föreligger skall detta behandlas med kompression + någon form av lokalbehandling. Det finns en mängd olika typer av kompresser och plattor som kan användas.
|
Läs mer i behandlingsöversikt "Bensår, venösa".
|
Läkningsmöjligheterna beror helt på hur effektiv kompression som anläggs.
OBS! Ligger såret i gropen mellan inre fotknölen och hälen måste någon form av pelott läggas under kompressionsbandaget för att ett lokalt effektivt tryck i regionen skall erhållas.
|
ICD-10
Varicer (åderbråck) i nedre extremiteterna I83
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
I83 Varicer (åderbråck) i nedre extremiteterna
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:466
|
|
 |
