| Influensa |
 |
Uppdaterad: 2010-06-03 |
|
|
|
|
|
|
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Granskad av: Professor emeritus Ragnar Norrby, Infektion/Stockholm
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [SYMTOM] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [DIAGNOSTIK] [PROFYLAX] |
|
|
|
BAKGRUND
|
Varje vinter drabbas vi av influensaepidemier. Influensaepidemier karakteriseras av ökad dödlighet främst hos personer över 65 år och personer med hjärt- och lungsjukdomar.
Det finns tre typer av influensavirus som smittar mellan människor, A, B och C. Influensa A orsakar de största epidemierna. Influensa B ger också typiska influensasymtom. Influensa C-virus orsakar endast lindrig förkylning. Dessutom finns influensa som drabbar olika djurarter artspecifikt, t ex fågelinfluensa. I enstaka fall kan smitta från fåglar ske till människa av mycket virulenta virusstammar.
|
Se översikt Fågelinfluensa
|
En ny typ av influensavirus A (H1N1), som av WHO kallas "nya influensan" och TV/radio/press benämner som "svininfluensa", startade i sydvästra USA och Mexiko i slutet av april 2009 och fick ett pandemiskt men generellt relativt lindrigt kliniskt förlopp. Enstaka yngre helt friska individer drabbades dock med svåra luftvägssymtom och dödsfall förekom.
|
Se översikt Nya influensan (svininfluensa)
|
|
|
SYMTOM
|
Symtom vid alla varianter av influensa:
|
- Hög feber
- Huvudvärk
- Muskelsmärtor
- Torrhosta
- Smärtor bakom bröstbenet
- Uttalad sjukdomskänsla
- Rinnande klar snuva
- Rodnad i ögonvitan (konjunktivit)
|
Inkubationstid 1-2 dagar.
Sjukdomstiden är oftast 7-10 dagar, varav feber 3-5 dagar.
Tiden för smittsamhet varierar. Smittsamheten är störst de första dagarna. Så länge en patient har feber som bedöms bero på influensa och inte sekundära komplikationer kan smittrisk finnas.
|
Komplikationer
|
- Bihåleinflammation, öroninflammation
- Lunginflammation
Debuterar ofta efter flera dagars influensasjukdom. Antibiotika som har effekt mot både pneumokocker och stafylokocker rekommenderas hos svårt sjuka patienter med lunginflammation i samband med influensa.
- Influensapneumonit
Debuterar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Ger problem med syresättning av blodet.
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
- Bakteriella luftvägsinfektioner
- Andra viroser i luftvägarna, t ex RS-virus, rhino- och coronavirus, parainfluensa, adenovirus
|
|
DIAGNOSTIK
|
I början av ett influensautbrott är det viktigt att snabbt fastställa rätt diagnos och identifiera influensastammen.
Nasofarynxaspirat aspireras genom en fin kateter (ex. baby-feeding kateter), spolas igenom med c.a. ½ ml koksalt och skickas till viruslaboratorium för virusisolering och direktpåvisning av virus.
Antikroppstester kan i efterhand vara av värde, men är knappast användbart i akutsituationen.
Vanliga laboratorieprover som CRP och vita är ofta normala eller lätt förhöjda vid lindrig influensa. Vid svår influensa kan CRP stiga upp mot 50-100 mg/L, vilket kan försvåra differentialdiagnostiken mot bakteriella infektioner.
|
PROFYLAX
|
Genom vaccinering kan komplikationer och dödsfall relaterade till influensa reduceras. Influensavacciner består av ytstrukturer (neuraminidas och hemagglutinin) som renats från viruskulturer. Vilka virusstammar som vaccinet skall produceras från bestäms årligen av WHO.
Vaccinets skyddseffekt är c.a. 60-70 % och denna uppnås c.a. 2 veckor efter vaccinering och kvarstår c.a. 6-12 månader.
Följande vacciner mot säsongsinfluensa finns i FASS: Obs. Nya influensan (svininfluensa) H1N1 ingår inte i dessa vacciner än.
Fluarix
Influvac
Vaxigrip
Vaccin mot Influensa SBL
Dessutom finns vaccin mot Nya influensan (svininfluensa) H1N1, Pandemrix.
|
För rekommendation se översikt Nya Influensan (svininfluensa)
|
Samtliga vacciner innehåller antigener från av WHO rekommenderade influensastammar av typ A och B.
Vaccinerna är förmodligen likvärdiga effektmässigt.
|
Socialstyrelsen rekommenderar vaccinering mot säsongsinfluensa för två grupper:
- Personer över 65 års ålder
- Personer med underliggande kronisk sjukdom
Sjukvårdspersonal som vårdar riskgrupper är också en viktig grupp för influensavaccination. Vaccination hindrar nosokomial smitta.
Biverkningar:
Lokal rodnad och svullnad på vaccinationsstället.
Lätt feberreaktion.
Graviditet:
Gravida med underliggande kronisk sjukdom kan också rekommenderas vaccination.
Kontraindikation:
Äggallergiker. Tål man att äta ägg kan vaccination ges.
|
Läkemedel som stoppar virusreproduktionen
|
Antivirala läkemedel kan ibland vara ett komplement, men ersätter inte vaccination. Viktigaste användningsområde för dessa medel är när influensadiagnosen är sannolik och risk för komplikation föreligger.
Även influensaexponerade icke-riskgrupper som vill förkorta sjukdomsförloppet kan med tidig behandling (gärna första dagens symtom) ha nytta av behandling. Ju tidigare insatt behandling, desto bättre effekt. Läkemedel mot influensa har endast effekt på virusreplikationen. Efter 48 timmars sjukdom minskar virusreplikationen snabbt även hos obehandlade.
Zanamivir (Relenza)
|
- Hämmar selektivt bildningen av neuraminidas hos influensa A och B.
- Preparatet tillförs som en oral inhalation med 2 inhalationer (2 x 5 mg) 2 gånger dagligen i 5 dagar.
- Minskar i genomsnitt sjukdomstiden med 1-2,5 dygn (median 1,5 dagar), men vid tidigt insättande är sannolikt vinsten större.
- Senare än 48 timmar efter sjukdomsdebut ses ingen signifikant effekt av läkemedlet.
- Komplikationsrisken hos riskgrupper minskar vid behandling med zanamivir.
- Biverkningar av läkemedlet är sällsynta. Försiktighet skall iakttagas hos patienter med svår astma p.g.a. risk för bronkoobstruktiva reaktioner. All astmamedicin skall tas innan zanamivir.
- Zanamivir är verksamt mot fågelinfluensa och nya influensan.
|
Oseltamivir (Tamiflu)
|
- Neuraminidashämmare som är verksam mot både influensa A och B, men med relativt större effekt mot influensa A in vitro. De flesta H1N1-isolaten är numera resistenta mot oseltamivir.
- Är registrerat både för behandling och profylax.
- Ges per os. För behandling ge kapsel Tamiflu 75 mg x 2 i 5 dagar till vuxna och barn > 12 år. För profylax ge 75 mg x 1. Till barn 1-12 år ges 2 mg/kg två gånger dagligen (max 75 mg x 2) i 5 dagar som behandling (Tamiflu mixtur 12 mg/ml) och gånger 1 som profylax.
- Minskar i genomsnitt sjukdomstiden med 1-1,5 dygn, men vid tidigt insättande är sannolikt vinsten större.
- En del rapporter om illamående, kräkningar och buksmärtor finns. Tamiflu tillsammans med mat minskar risken för illamående och kräkningar.
- Tamiflu är verksamt mot fågelinfluensa och nya influensan.
|
ICD-10
Influensa med pneumoni, annat identifierat influensavirus J10.0
Influensa med pneumoni, virus ej identifierat J11.0
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J10 Influensa orsakad av annat identifierat influensavirus
J11 Influensa, virus ej identifierat
|
Om du är läkare och vill diskutera denna behandlingsöversikt på
Läkarnätverket, klicka
här.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:464
|
|
 |
