 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Obesitas, utredning och behandling i primärvården |
|
Uppdaterad: 2010-01-26 |
|
|
|
|
|
|
Docent Jarl S:son Torgerson, /Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Granskad av: Chefsläkare Helen von Sydow, Primärvården/Göteborg
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
| Försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen: Rekommendation |
|
|
|
| [BAKGRUND] [ORSAKER] [SYMTOM OCH KLINISKA FYND] [UTREDNING/PROVTAGNING] [BEHANDLING] |
|
BAKGRUND
|
Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver den rådande situationen som en pågående global fetmaepidemi. I princip ökar fetma hos bägge könen, i alla åldrar, alla etniska grupper och alla samhällsklasser. I den vuxna svenska befolkningen har cirka 10% definitionsmässig fetma, dvs BMI 30 kg/m2. Fetma är en mycket vanlig, kronisk, försummad och tabubelagd sjukdom.
|
Klassifikation av fetma enligt WHO
|
|
Klassifikation | BMI (kg/m2) | Hälsorisker
|
| Undervikt | < 18,5 | Låga (men andra hälsoproblem uppstår)
|
| Normalområde | 18,5-24,9 | Normalrisk
|
| Övervikt | 25-29,9 | Lätt ökade
|
| Fetma klass I | 30,0-34,9 | Måttligt ökade
|
| Fetma klass II | 35,0-39,9 | Höga
|
| Fetma klass III |  40 | Mycket höga
|
|
|
|
Dessa klassificeringsgrunder gäller vuxna av båda könen och är oberoende av ålder.
|
Klassifikation av bukfetma enligt WHO
|
Bukomfång mäts med patienten i stående efter normal utandning, mitt emellan revbensbågen och höftbenskammen.
Risk för fetmarelaterade metabola komplikationer
|
|
| Ökad | Påtagligt ökad
|
| Män | 94 cm | 102 cm
|
| Kvinnor | 80 cm | 88 cm
|
|
|
|
Praktisk, klinisk tillämpning av bukmått
|
|
Män | Kvinnor | Rekommendationer
|
| > 102 cm | > 88 cm | Gå ned i vikt
|
| 94 – 102 cm | 80 – 88 cm | Undvik viktuppgång
|
| < 94 cm | < 80 cm | Behåll aktuell vikt
|
|
|
|
Fett lokaliserat visceralt är mer metabolt aktivt med ökad lipolys. Bukfetma är en oberoende riskfaktor för metabola och kardiovaskulära komplikationer.
|
ORSAKER
|
Fetma uppstår endast om energiintaget långsiktigt överstiger energiutgifterna, se figur nedan.
Det finns en betydande genetisk komponent vars detaljer ännu är dåligt kända. I storleksordningen 50% av all fetma (variation i kroppsvikt) i befolkningen kan förklaras av genetiska faktorer.
Åtminstone resterande hälft av fallen är således att hänföra till påverkbara samhälls- och livsstilsfaktorer.
Observera att ett flertal läkemedelsgrupper är relaterade till viktuppgång t ex neuroleptika, antidepressiva, antiepileptika, insulin, sulfonureider, tiazolidindioner, glukokortikoider, betablockerare m fl.
|
|
SYMTOM och KLINISKA FYND
|
Beakta sambandet mellan fetma och:
|
- Diabetes typ 2
- Högt blodtryck
- Lipidrubbningar (förhöjda triglycerider, lågt HDL-kolesterol)
- Metabola syndromet
- Leversteatos
- Hjärtkärlsjukdom
- Obstruktiv sömnapné
- Artros
- Cancer
- Infertilitetsproblem
- Psykosociala problem, inklusive depression, ångest och relativt låg hälsorelaterad livskvalitet
|
UTREDNING/PROVTAGNING
|
- Längd, vikt, BMI och bukomfång
- Blodtryck (bred manschett vid behov), faste P-glukos, lipidstatus, TSH
- Eventuellt tas även urat, ALAT
|
BEHANDLING
|
Basen i behandlingen av fetma är- mat
- fysisk aktivitet
- beteendeförändring
Vid behov adderas farmakologisk behandling och i utvalda fall kan obesitaskirurgi vara indicerat.
Det är viktigt att påpeka att en viktminskning i storleksordningen 5-15% är tillräcklig för att förbättra flertalet kardiovaskulära riskfaktorer, även om patienten fortfarande är fet eller överviktig.
Mat
Följande råd är hörnstenar i all fetmabehandling:- Ät mat tre gånger dagligen
- Ät en portion per måltid
- Ät frukt och grönt varje dag
- Rör på dig varje dag
Enligt de svenska näringsrekommendationerna (SNR) bör vi varje dag få i oss livsmedel från kostcirkelns samtliga sju grupper (grönsaker/baljväxter, frukt/bär, potatis/rotfrukter, mjölk/ost, kött/fisk/ägg, bröd/spannmål, matfett).
Ett praktiskt hjälpmedel i behandlingen är tallriksmodellen som visar proportionerna av olika livsmedel vid en måltid, se figur nedan.
|
|
Normalt energiintag för en vuxen normalviktig man är 2500–3000 kcal per dag, för en kvinna 2000–2500 kcal per dag. Feta patienter har ofta ett betydligt större dagligt energiintag/behov.
Notera att tallriksmodellen i sig inte är en garant för att maten är kalorisnål. Livsmedelsval, tillagningssätt och mängd är givetvis av betydelse. Utgå från patientens vanliga portionsstorlek och minska gradvis.
Energiberäkningar är inte nödvändiga under behandling. Regelbunden vägning och viktnedgång ger svaret på om gjorda förändringar är tillräckliga.
Det pågår en intensiv medial debatt om lågfett- kontra lågkolhydratkost vid behandling av fetma. Antalet kliniska prövningar inom området ökar, men bevisvärdet är svårbedömt pga bristande enhetlighet i kostdefinitionerna. Det verkar dock vara så att följsamheten till givna kostråd har större betydelse för viktnedgången än den specifika kompositionen av dessa kostråd. Till detta måste dock läggas kostens effekter på övriga kardiovaskulära riskfaktorer t ex blodfetter. I nuläget finns ingen anledning att i klinisk rutin frångå gällande svenska kostrekommendationer.
|
Fysisk aktivitet
Uppmuntra till en halv timmes daglig fysisk aktivitet. Överlämna information till patienten om lämplig fysisk aktivitet t ex kommunala aktiviteter, Korpen, Viktväktarna, Friskis & Svettis, dansaktiviteter m m. Ge patienten möjlighet att själv ta ansvar för val av lämplig aktivitet.
Notera att för många feta patienter är fysisk aktivitet initialt rejält jobbigt av rent mekaniska skäl samt att det ofta finns en stor psykologisk tröskel mot att gympa i publik miljö.
|
Beteendemodifikation
Beteendemodifikation går ut på att visa och medvetandegöra patienten om sina vanor och möjlighet till förändringar.
|
Visa behandlingsöversikt "Obesitas - beteendemodifikation"
|
Farmakologisk behandling
Det finns i nuläget ett receptbelagt läkemedel tillgängligt på den svenska marknaden. Orlistat (Xenical) är indicerat vid fetma (BMI 30 kg/m2) och vid övervikt (BMI 27-28 kg/m2) vid samtidig komplicerande sjukdom eller förhöjd kardiovaskulär risk. För orlistat finns diabetespreventiv förmåga visad vid behandling av feta pateinter med samtidig nedsatt glukostolerans (IGT). Orlistat är rabattberättigat vid uttalad fetma (BMI 35 kg/m2) och vid BMI 28 kg/m2 vid samtidig diabetes. Det förtjänar att framhållas att farmakologisk behandling ges som tillägg till kost och fysisk aktivitet och inte som ersättning för livsstilsförändringar.
Läkemedelsverket beslutade i januari 2010 att Sibutramin (Reductil) tills vidare är indraget.
Orlistat (Xenical)
En kapsel (120 mg) till frukost, lunch och middag. Xenical verkar i magtarmkanalen genom att hämma lipasenzymer, vilket leder till att cirka 30% av det intagna fettet inte absorberas utan passerar ut med faeces.
|
Kirurgi
Kirurgisk behandling kan vara indicerat vid BMI 40 kg/m2 eller vid BMI 35 kg/m2 vid samtidigt förhöjd kardiovaskulär risk/komorbiditet. Den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects) har i en långtidsuppföljning visat att kirurgisk behandling av uttalad fetma leder till en minskad total mortalitet, vilket inte finns vetenskapligt visat för andra behandlingsmodaliteter.
|
Visa översikt "Obesitas, kirurgi"
|
Uppföljning/fortsatt omhändertagande
Fetma är en kronisk sjukdom och kräver som andra kroniska sjukdomar, exempelvis diabetes typ 2 och hypertoni, kontinuerlig uppföljning och behandling.
|
ICD-10
Fetma E66
|
Referenser
Torgerson JS. Primär kardiovaskulär prevention – behandling av fetma. Information från Läkemedelsverket 2006; 17: 82-88.
Fetma – Från gen- till samhällspåverkan. Lindroos AK, Rössner S (eds). Studentlitteratur. Lund 2007.
Rössner S, Torgerson J. Fetma. I Berglund G, Engström-Laurent A, Lindgren S, Lindholm N (eds). Internmedicin. Liber. Stockholm, 2006.
Torgerson J, Flodmark CE, Andrén P. Övervikt och fetma. Läkemedelsboken 2009/2010. Apoteket AB. Stockholm, 2009.
Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:425
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | |  | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
