 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Diabetes typ 1, insulinbehandling |
|
Uppdaterad: 2009-11-03 |
|
|
|
|
|
|
Docent Stig Attvall, Diabetescentrum/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskad av: Docent Bengt-Göran Hansson, Medicinkliniken/Länssjukhuset Halmstad
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [INSULINPREPARAT] [INSULINREGIMER] [PUMPBEHANDLING] |
|
BAKGRUND
|
Typ 1 diabetes beror på bristande insulinproduktion.
Att tillförsäkra patienter med typ 1 diabetes adekvat tillförsel av insulin är den mest adekvata åtgärden för att upprätthålla god metabol kontroll.
Alla patienter med typ 1 diabetes ska behandlas med insulin från diagnos.
|
Remissionsfas
|
En tid efter insatt insulinbehandling uppstår ofta ett minskat insulinbehov under en viss tid, den s k smekmånadsperioden eller remissionsfasen, då insulindosen måste sänkas. Denna remissionsfas beror på att patienten delvis återfår sin insulinproducerande förmåga.
Det är emellertid viktigt att insulinbehandlingen fortsätter, om dock med låga insulindoser, för att åstadkomma bästa möjliga betacellsvila och på så sätt förlänga remissionsfasen.
|
Insulineffekt
|
Insulinets insättande/maximala effekt och verkningstid varierar, beroende på insulinsort, insulinmängd samt injektionsplats.
Även många andra faktorer påverkar den subkutana insulinabsorptionen. Vid t ex hög temperatur och massage av injektionsplatsen absorberas insulinet snabbare.
Insulin absorberas också snabbare om det injiceras i buken jämfört med låret. Genom att blanda kort- och medelverkande insulin i olika proportioner kan insulineffekten varieras.
Faktorer som påverkar absorptionen:
|
- Insulinsort
- Omgivande temperatur
- Injektionsplats
- Massage av injektionsplats
- Lipohypertrofi
- Stress
- Kroppstemperatur
- Fysisk aktivitet
|
INSULINPREPARAT
|
På marknaden finns en mångfald insulinsorter. Patientens behov och lokala traditioner avgör val av preparat.
|
|
Direktverkande | NovoRapid®
Humalog®
|
| Kortverkande | Actrapid®
Humulin® Regular
Insuman® Rapid
Velosulin®
|
| Medelverkande | Humulin® NPH
Insulatard®
Insuman® Basal
Monotard®
|
| Långverkande | Levemir®
Lantus®
|
| Blandinsulin | Humalog® Mix25, Mix50, NovoMix® 30
Humulin® Mix 10/90, 20/80, 30/70, 40/60, 50/50
Insuman® Comb 25/75, 50/50
Mixtard® 10/90, 20/80, 30/70, 40/60, 50/50
|
|
|
|
|
INSULINREGIMER
|
Insulinregim väljs efter den målsättning för den metabola kontrollen som upprättas för varje enskild patient, där individens intresse och förutsättningar spelar stor roll.
En insulinregim utformas oftast så att den möter det ökade insulinbehovet under de tidiga morgontimmarna och efter de olika måltiderna, samt svarar för basalinsulinbehovet mellan måltiderna.
Detta basal-bolustänkande är en röd tråd i modern insulinbehandling.
|
- Dygnsbehovet av insulin till en vuxen individ är normalt 0,5-0,8 E/kg.
- Under tonåren kan behovet vara över 1 E/kg.
- Vid doser över 1 E/kg talar man om insulinresistens.
- Insulinbehovet är i stort sett oberoende av behandlingsregimen, dvs om en eller flera doser ges per dag.
- En mager och fysiskt aktiv person kräver mindre mängd än en överviktig och stillasittande.
- Under stress, infektioner och kardiovaskulära incidenter ökar insulinbehovet.
|
Flerdosregim
|
I det traditionella 4-dosprogrammet ges kortverkande insulin före frukost, lunch och middag samt en dos medelverkande insulin till natten.
Används det direktverkande snabbinsulinet Humalog eller Novorapid, behövs vanligen två eller tre doser medelverkande insulin per dygn.
Då ges initialt 1/3 av det medelverkande insulinet på morgonen och 2/3 till middagen eller till natten. Därefter sker dosjustering efter behov.
I vissa fall kan även en mindre lunchdos medelverkande insulin behövas.
De tre ordinarie kortverkande insulindoserna kan behöva utökas med antingen en liten dos till ett eftermiddagsmål eller ett kvällsmål.
En flerdosregim kräver större engagemang från patientens sida med blodglukostestning, men ger å andra sidan stor flexibilitet och möjlighet att variera doserna efter det aktuella behovet. Detta har för de allra flesta insulinbehandlade diabetiker inneburit större frihet, men också krävt större ansvarstagande.
Behandling med det direktverkande snabbinsulinet Humalog ger ytterligare en frihetsgrad, eftersom detta insulin ska tas just före måltiden och inte som med traditionellt snabbinsulin 1/2 timme före maten.
|
INITIAL INSULININSTÄLLNING
|
Insulinbehandling kan påbörjas antingen polikliniskt eller inneliggande.
Poliklinisk insulininställning förutsätter tillgång till ett Diabetesteam med daglig service. Under veckoslut och helger kan distriktssköterskeorganisationen behöva tas i anspråk.
Val av begynnelsedos och insulinregim vid Typ 1 diabetes styrs av grad av hyperglykemi, ketos och vätskerubbning.
Även utan ketoacidos finns ibland inom den slutna vården behov av snabb, monitorerad normalisering av metabolismen, vilket då sker enligt speciellt program.
I de flesta fall kan insulinbehandlingen startas med traditionell 4-dosregim med 4-8 E
kortverkande insulin före frukost, lunch och middag samt 6-12 E medelverkande insulin vid sänggåendet.
Patienten instrueras i injektionsteknik redan vid första injektionstillfället. Då startas också den egna blodglukosmätningen som är grunden för den fortsatta behandlingen.
Vid behov kan dosen snabbt trappas upp respektive sänkas när normalisering sker.
Lantus (insulinglargin) föredras vid typ 1 diabetes behandling, där patienten
har svängande glukosvärden eller besvärande insulinkänningar trots försök till optimerad behandling med annat långverkande insulin. Lantus ger mindre glukossvängningar och mindre risk för insulinkänningar.
Vid väl fungerande typ 1 diabetesbehandling, liksom vid nyinsättning av insulin, föredras konventionell basalinsulinbehandling med tanke på att Lantus är ett relativt nytt läkemedel och med tanke på prisbilden, ca 2
gånger dyrare än annat insulin.
|
Tillfälliga tilläggsdoser
|
Regelbunden självkontroll underlättar för patienten att dosera extra insulin vid behov. Följande rekommenderas:
|
- Om B-Glukos är > 10-12 mmol/L, en extra dos motsvarande 5% av dygsdosen.
- Om B-Glukos är > 15 mmol/L, en extra dos motsvarande 10% av dygnsdosen.
|
Vid feber ökar insulinbehovet med cirka 25% per grad temperaturförhöjning.
De extra doserna ges som kortverkande insulin och fördelas mellan de ordinarie injektionstillfällena. Då tilläggsdos insulin givits bör B-glukosnivån kontrolleras efter 1,5-2 timmar.
|
PUMPBEHANDLING
|
Trots flerdos insulinprogram, täta B-glukosmätningar och anpassad kost/fysisk aktivitet, kan många patienter med typ 1 diabetes ändå inte uppnå adekvat metabol kontroll. Insulinpumpbehandling kan då vara ett alternativ.
Uppskattningsvis använder 2000 patienter i Sverige insulinpump idag. Utrymme finns för att öka antalet insulinpumppatienter. Överväg remiss vid problem att få adekvat metabol kontroll.
Den presumtive pumppatienten ska
|
- ha minst 6 månaders erfarenhet av multipel insulindosterapi.
- vara erfaren när det gäller blodglukosmätning.
- ha utbildning och kapacitet att sköta pumpen.
- kunna variera dosen efter sina egna mätningar.
|
BEHANDLINGSMÅL
|
Det generella behandlingsmålet vid såväl typ 1 som typ 2 diabetes har fastställts i de Nationella Riktlinjerna för diabetesvården (HbA1c < 6,5%).
Med utgångspunkt från dessa mål diskuteras patientens individuella mål fram, vilka dokumenteras i journalhandling.
Insulindoser och insulindossystem omprövas ständigt på basen av patientens egna B-glukosmätningar och psykosociala förutsättningar.
Kontinuerlig utbildning och beteendeträning krävs, samt motiverande samtal. Detta gäller t ex injektions- och testteknik, förmåga att tolka sina värden samt vidtaga åtgärder vid hypoglykemi och akut sjukdom.
Detta gör att patienter med typ 1 diabetes normalt ska skötas på speciella diabetesmottagningar.
|
VÅRDKEDJA
|
Vid behov av hjälp med insulinbehandlingen vänder sig primärvården till respektive specialistenhet enligt distriktsindelningen.
|
KVALITETSUTVECKLING
|
Kvalitetsindikatorer:
|
- HbA1c
- B-glukosvariabilitet
- Frekvens av allvarlig hypoglykemi per år
- Frekvens av allvarlig hyperglykemi per år
|
Kvalitetssäkring:
Medverkan i lokalt och Nationellt Kvalitetsregister möjliggör kvalitetsutveckling i enlighet med det goda exemplets makt, samt möjliggör mätning av måluppfyllnad.
Kostnader för insulinbehandling:
Årskostnad för insulin vid en dos om 40 E per dygn = cirka 3000 kronor inklusive injektionsmaterial.
Insulinpumpbehandling kostar ungefär 3-5 gånger mer per år.
|
Nyheter
|
Läs mer om nyheter på:
Diabetolognytt - DiabetesUpdate
|
ICD-10
Diabetes mellitus typ 1 med koma E10.0
Diabetes mellitus typ 1 med acidos eller hyperosmolaritet (utan koma) E10.1
Diabetes mellitus typ 1 med neurologisk komplikation UNS E10.4X
Diabetes mellitus typ 1 med perifera kärlkomplikationer E10.5
Diabetes mellitus typ 1 med andra specificerade komplikationer E10.6
Diabetes mellitus typ 1 med multipla komplikationer E10.7
Diabetes mellitus typ 1 med icke specificerade komplikationer E10.8
Diabetes mellitus typ 1 utan (uppgift om) komplikationer E10.9
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
E10 Insulinberoende diabetes
|
|
Referenser
|
Diabetes. Red. Carl-David Agardh, Christian Berne, Jan Östman, kapitlet om insulinbehandling. Almqvist och Wiksell, 1992.
Treatment of insulin dependent diabetes. Läkemedelsverket 1990.
Insulinpump handlingsprogram SU. Internet:
|
http://www.diabetolognytt.nu/nummer1_2_97/insulinpump.html
|
Insulinbehandling på blodsockrets grund. Martin Fahlén, Folke Lithner. Novo Care, Novo Nordisk Pharma AB. Box 50587, 202 15 Malmö, tel 040-388900. Fax 040-187249. Gratis.
Vanans makt, doktorn som stöd för förändringar av levnadsvanor. Wentzel, Lingfors. Astra Läkemedel AB, Kvarnbergsgatan 16, 151 85 Södertälje, tel 08-55326000, fax 08-55328920. Gratis.
Varför gör de inte som vi säger? Teori och praktik om att påverka människors levnadsvanor. Arborelius, Pharmacia och Upjohn, Sverige AB, 112 87 Stockholm,tel 08-6958000, fax 08-6554370. Gratis.
Patientinformation: Insulinbehandling - möjligheter och praktiska råd. Göran Blohmé. Svenska Diabetesförbundets skriftserie nr 6, 8 kr.
En handbok för dig som injicerar insulin. Novo Care, Novo Nordisk Pharma AB, Box 50587, 202 15 Malmö, tel 040-388900, fax 040-187249. Gratis.
Om blodsocker. Råd och synpunkter. Novo Care, Novo Nordisk Pharma AB, Box 50587, 202 15 Malmö, tel 040-388900, fax 040-187249. Gratis.
Insulinbehandling på blodsockrets grund. Martin Fahlén, Folke Lithner. Novo Care, Novo Nordisk Pharma AB, Box 50587, 202 15 Malmö, tel 040-388900, fax 040-187249. Gratis.
Svar på dina frågor om diabetes Typ 1. Elisabeth Björk. Svenska diabetesförbundets skriftserie nr 14. 8 kr.
En vägledning till Dig med Typ 1 diabetes. Per Reichard. Novo Care. Novo Nordisk Pharma AB. Gratis.
Intensifierad insulinbehandling - varför? Hur? Risker? Per Reichard. Novo Care. Novo Nordisk Pharma AB. Gratis.
Lite mer om Diabetes Typ 1. Mona Landin-Olsson. Bayer Sverige AB.
Box 5237, 402 24 Göteborg. Tel 031-839800, fax 031-408829.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:418
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
