 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Anemi, järnbrist |
|
Uppdaterad: 2009-01-18 |
|
|
|
|
|
|
Docent Per Ola Andersson, Hematologisektionen/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Professor Hans Wadenvik, Hematologisektionen/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskad av: Professor Anders Österborg, Hematologiskt Centrum/Karolinska Universitetssjukhuset
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [ORSAKER] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [SYMTOM] [UTREDNING] [BEHANDLING] [BEHANDLINGSKONTROLL] |
|
BAKGRUND
|
Anemi orsakad av järnbrist (dvs uttömda järndepåer och/eller bristande järntillförsel).
I praktiken bör man se en järnbristanemi som orsakad av blödning och inrikta anamnestagande och utredning därefter.
|
|
ORSAKER
|
Ökade förluster
|
- Blödning från GI-kanalen (t ex gastrit, ulcus, tumör, inflammatorisk tarmsjukdom, angiodysplasier, divertikulos)
- Rikliga menstruationer (av malign/benign orsak)
- Blodgivare som inte substitueras adekvat
|
Ökat järnbehov
|
- Vid graviditet
- Vid snabb tillväxt under ungdomen
|
Minskat järnupptag
|
- Nedsatt järnabsorption (ventrikel/tunntarmsoperationer, celiaki, atrofisk gastrit/aklorhydri)
- Nedsatt innehåll av järn i födan (t ex vegetarianer/veganer) – sällsynt
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
- Sekundär anemi (fr a inflammatoriska/infektiösa tillstånd)
- Talassemi
|
Ytterligare differentialdiagnoser (anemi - allmänt)
|
SYMTOM
|
Förutom anemirelaterade symtom är symtomen även relaterade till bakomliggande orsak (blödningskällan):
|
- Buksmärtor
- Ändrade avföringsvanor (obstipation, mörk/svart/blodig avföring, diarréer)
- Rikliga menstruationer
|
Kliniska fynd
|
- Palpabel tumör i buken (gyn/GI-kanalen)
- Blod/mörk el svart avföring PR
- Hemorrojder
|
Ytterligare kliniska fynd (anemi - allmänt)
|
UTREDNING
|
|
Provtagning
|
Kardinalfyndet vid järnbristanemi är en mikrocytär, hypokrom anemi (MCV sänkt, MCH sänkt).
Vissa andra tillstånd kan ge samma bild men en primär provtagning innefattar alltid:
|
- S-Fe och TIBC (total iron binding capacity = transferrin):
Vid järnbrist är S-Fe lågt och TIBC högt.
Vid sekundära tillstånd är istället både S-Fe och TIBC lågt.
- Transferrinmättnad (S-Fe/S-TIBC x 100) – är alltid lågt vid järnbristanemi (< 15 %)
- S-ferritin:
Speglar kroppens järndepåer och är således lågt vid järnbrist.
Ferritin kan stiga vid inflammatoriska tillstånd, vilket kan fördunkla bilden.
- F-Hb (ev. redan på akuten)
|
Fortsatt provtagning innefattar:
|
- Löslig transferrinreceptor i serum (S-TfR) Ökar vid järnbrist och påverkas ej av inflammatoriska tillstånd och kan därför användas för att bedöma järnstatus vid inflammatoriska tillstånd/sjukdomar. Andra tillstånd som påverkar S-TfR-nivån är hemolytisk anemi, polycytemi, sfärocytos (höjer) och kronisk njurinsufficiens (sänker).
- Benmärgsundersökning:
Vid tomma järndepåer försvinner (sjunker) det s k retikulära järnet i benmärgen.
Om ovanstående labvärden inte säkert kan svara på om järnbrist föreligger eller ej – utför benmärgsaspiration och fråga efter: järndepåer?
- Vid mikrocytär, hypokrom anemi utan konstaterad järnbrist och utan att inflammatoriskt/infektiöst tillstånd kan fastställas – fundera på talassemi (penetrera hereditet och tag Hb-elfores).
|
Vidare utredning
|
Vid järnbristanemi ska man i första hand misstänka ökade förluster, dvs blödning. Utredningen bör inriktas på att försöka fastställa blödningskälla.
OBS! Negativa F-Hb utesluter inte GI-blödning!
|
- Noggrann anamnes (GI-anamnes, menstruationer, vegan/vegetarian?)
- Koloskopi och/eller gastroskopi (ev. med tunntarmsbiopsi, celiaki?)
- Ev. gynkonsult
- Vid celiakimisstanke:
|
Läs mer i behandlingsöversikt "Celiaki, hos vuxna"
|
BEHANDLING
|
Om utredning av bakomliggande orsak initierats kan givetvis behandling i form av järnterapi påbörjas.
Man kan ge järn på två sätt – oralt eller parenteralt. Syftet är att höja Hb till normalvärde och att därefter fylla järndepåerna.
Oralt:
Fortfarande är förstahandsvalet vid järnbristanemi peroral järnbehandling.
T ex tablett Duroferon (Fe2+) 100 mg 1 x 2-4 p.o.
Absorptionen varierar betydligt, mellan 5-20 % beroende på graden av järnbrist.
Vid grav järnbrist kan relativt höga doser ges (4 tabl/dag), biverkningarna är dock dosberoende.
Minska risken för biverkningar genom att rekommendera tablettintag tillsammans med föda.
Parenteralt:
Parenteral behandling är sällan indicerat, utan ges när peroral terapi inte kan genomföras (vid peroral intolerans, vid malabsorption, dålig patientmedverkan eller när järnbehovet är för stort för enteral behandling, t ex vid svår inflammatorisk tarmsjukdom).
Det finns numera tre parenterala preparat registrerade:
Venofer (järnsackaros, 20 mg/ml), Cosmofer (järndextrankomplex, 50 mg/ml) samt Ferinject (dextriferron, 50 mg/ml). Venofer och Ferinject ges endast i.v., men Cosmofer kan även ges djupt i.m. När det gäller antal doser - se FASS! Venofer/Cosmofer ger få biverkningar, även om övergående måttlig hypotension är vanligt vid administrering så är överkänslighetsreaktioner sällsynta. Vid Ferinject-behandling är det ovanligt med hypotension. Det gamla preparatet Jectofer har utgått sedan många år.
Om patienten tål den högre perorala dosen av Duroferon (300-400 mg/dag) är det förmodligen ingen större klinisk skillnad i Hb-uppgång jämfört med parenteral järnsubstitution.
OBS! Om blodtransfusion(er) givits - tänk på att en enhet blod (=erytrocytkoncentrat) innehåller cirka 250 mg järn som således givits parenteralt – översubstituera inte!
|
BEHANDLINGSKONTROLL
|
Hb bör stiga med minst 1 g/l per dag de första 2-3 veckorna.
Om inte bör man omvärdera diagnosen, fundera över pågående blödning, ev samtidig sjukdom som ger sekundär anemi, möjlig malabsorption eller dålig compliance.
Peroral behandling bör vid en ren järnbristanemi (utan komplicerande tillstånd) ges tills Hb-värdet stabiliserats på "normal" nivå och därefter ytterligare 1-2 månader för att fylla på järndepåerna. Minska dock dosen efter hand till 100 mg x 1-2.
|
ICD-10
Järnbristanemi, ospecificerad D50.9
|
Referenser
|
Cook JD. Diagnosis and management of iron-deficiency anaemia.Best Pract Res Clin Haematol. 2005 Jun;18(2):319-32.
Umbreit J. Iron deficiency: a concise review.Am J Hematol. 2005 Mar;78(3):225-31.
Auerbach M, Goodnough LT, Picard D Maniatis A. The role of intravenous iron in anemia management and transfusion avoidance. Transfusion. 2008 May;48(5):988-1000.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:335
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
