 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Bensår, venösa |
|
Uppdaterad: 2010-04-20 |
|
|
|
|
|
|
Docent Carita Hansson, Hudkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskad av: Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [SYMTOM] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING/PROVTAGNING] [BEHANDLING] |
|
BAKGRUND
|
|
Definition
|
Kroniska bensår definieras som "sår på ben och/eller fot nedom knät som ej läkt på 6 veckor". Många föredrar idag att kalla kroniska sår för svårläkta sår.
Ett "bensår" är ett symtom och inte en diagnos i sig, varför man alltid måste fastställa bakomliggande orsaker.
Vid de flesta bensår (minst 50%) är den bakomliggande orsaken venös insufficiens.
|
Orsaker
|
- Etiologin till venösa bensår är venös insufficiens/venös hypertension i det djupa och/eller ytliga vensystemet.
- Patienter med påverkan på det fibrinolytiska systemet, t ex de med medfödd protein-S och protein-C brist har ökad benägenhet för trombos samt också kraftigt ökad frekvens av venösa bensår.
- Ytterligare faktorer för sårens uppkomst har diskuterats som t ex aktiverade vita blodkroppar, fria syreradikaler och järndeposition.
|
SYMTOM
|
- Smärtor i sår eller ben
- Benkramper i vila
- Tyngdkänsla i benen (venös insufficiens)
- Bensvullnad (pittingödem) speciellt på kvällarna
- Eksem (venöst eksem/hypostatiskt eksem)
- "Atrophie blanche" ses som vita områden med förstorade slingriga teleangiectasier där smärtsamma sår kan uppstå
- Lipodermatoscleros är en inflammatorisk process som initialt ofta har kraftigt röda ömmande förändringar som lätt förväxlas med erysipelas. Huden blir småningom brädhård.
- Symtom av mer kosmetisk karaktär är synliga varicer och bruna/svarta hemosiderinpigmenteringar
|
Kliniska fynd
|
Det typiska venösa såret är ytligt och beläget ovan/bakom mediala malleolen.
Man ser ofta ödematösa ben med varicer, hemosiderinpigmenteringar, "atrophie blanche" förändringar samt eksem.
|
Visa bild venöst bensår
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
Alla andra sår belägna på ben och fötter.
|
UTREDNING/PROVTAGNING
|
1. Alla bensårspatienter bör undersökas med systoliska arm- och ankelblodtryck för att utesluta eller fastställa grad av arteriell insufficiens.
Vid låga ankeltryck eller i oklara fall med klinisk misstanke på arteriell insufficiens, rekommenderas vidare utredning med tåtryck på klinisk fysiologisk avdelning.
|
Visa bild ankeltrycksmätning
|
2. Blodprover och urinprover för diabetes, vaskulit
3. Biopsi vid misstanke om vaskulit eller tumör
4. Odlingar för bakterie- eller svampinfektion kan bli aktuella
5. Epikutantest/lapptest vid misstanke om kontaktallergier
6. En vanlig handdoppler kan förbättra vendiagnostiken men är inte tillräckligt säker för att användas inför venkirurgi. Inför venkirurgi rekommenderas istället venös färgdoppler/duplex undersökning.
|
BEHANDLING
|
Man bör sträva efter så få omläggningar av såret som möjligt. Dels för att inte störa sårläkningen, dels för att minska smärtor i samband med förbandsbyte, men även av ekonomiska skäl (kostnaden för bensårsbehandling 1996 beräknades överstiga 2 miljarder årligen i Sverige).
Allt perifert ödem behöver elimineras för att bensår skall kunna läka. Ödem motverkas med högläge i vila, lindning, kompressionsstrumpor, pumpstövel och/ eller diuretika (ingen effekt på ödem orsakat av venös insufficiens).
|
Den väsentligaste behandlingen för venösa bensårspatienter är kompressionsbehandlingen. Den arteriella cirkulationen värderas genom anamnes och utredning med arm- och ankelblodtryck (ankel/armtrycks index=AI) i första hand och systoliska tåtryck i andra hand. Hos patienter med diabetes och/ eller hypertoni kan trycken bli falskt för höga och hos dessa patienter bör man vid långsam sårläkning utreda med tåtryck. Vid normala ankeltryck med AI >0,8 hos icke diabetiker/icke hypertoniker och ankeltryck >80 mm Hg kan alla typer av kompressionsbehandling användas. Vid låga ankeltryck väljer man i första hand lågelastiska bindor. Vid uttalad samtidig arteriell insufficiens (kritisk ischemi) bör patienten sova utan bindor nattetid (även lågelastiska).
|
KOMPRESSION
|
- Högelastiska eller lågelastiska bindor
- Flerlagerskompression
- Kompressionsstrumpor
- Pumpstövelbehandlig
|
Polstring med vadd (Soffban) utjämnar trycket.
|
Högelastiska eller lågelastiska bindor
Bindor tas vanligen på i sängen på morgonen och av på kvällen. Många äldre/handikappade kan inte själva linda sina ben och då finns alternativa lösningar.
Högelastiska bindor av Dauer-typ (t ex Elodur fine eller den längre Perfekta fein) ger högt arbetstryck och högt vilotryck. Lågelastiska bindor (t ex Comprilan eller Pütterbindor) ger högt arbetstryck och lågt vilotryck.
De högelastiska bindorna tar man oftast av på natten, medan de lågelastiska vanligen lindas om 2 - 3 gånger i veckan.
Man väljer lågelastiska bindor i första hand till patienter med samtidig arteriell cirkulationsnedsättning och högelastiska till rullstolsbundna eller sängliggande patienter.
Flerlagersförband
Kompressionsbehandling med långtidsförband i form av flerlagersförband byts vanligen 1-2 ggr/v. Fördelen med flerlagersbandage är att de ger god kompression dygnet runt. Många patienter tycker det är bekvämt att inte allför ofta behöva byta bandage. En nackdel är att patienten måste skydda förbandet vid dusch, eller samordna ny omläggning efter avtagande av gammalt bandage och dusch. Seal-tight är ett skydd som används för gipsade som kan användas.
Två-, tre- eller fyralagersbandage är avsedda att sitta på plats under lång tid och bytas en eller två gånger per vecka. Profore tre- eller fyralagersbandage består av sårkontaktlager, polstringslager, samt flera olika kompressionslager. De många lagren gör det lättare att uppnå rätt kompressionstryck och bandage finns i flera olika storlekar. Ankelomfånget mäts för att få rätt storlek.
Alternativ för tvålagersbandage är ProGuide tvålagersbandage (mät ankelomfång för storlek) eller ett innerförband med zinkoxid-preparererad strumpa (Zipzoc salvstrumpa) som läggs direkt på såret och huden med ett klistrande komprimerande ytterförband (t ex Cobanbinda).
Pumpstövelbehandling (intermittent pneumatisk kompression)
Pumpstövelbehandling används som ett tillägg till sedvanlig kompressionslindning. Den dubbelväggiga stöveln fylls respektive töms i sekvenser av en luftkompressor. Behandlingen sker under olika lång tid vanligen från 15 minuter upp till 60 minuter med olika tryck, en eller flera gånger dagligen eller några gånger i veckan. Flowtron Hydroven 3 är avsedd för hembehandling och Flowtron Hydroven 12 för mottagningar eller på sjukhus (www.arjohuntleigh.se).
Kontraindikationer för pumpstövelbehandling är obehandlat hjärtsviktsödem, pågående erysipelasinfektion, akut djup ventrombos, ytlig arteriell by-pass och uttalad kritisk ischemi.
Bestämmelser angående vem som står för kostnaden varierar mellan landstingen, de flesta berättigade patienter kan kostnadsfritt få låna pump och stövel.
Kompressionsstrumpor
Kompressionsstrumpor klass II-III används vanligen först när såren är läkta, för att förhindra recidiv. Även för kompressionsstrumpor varierar bestämmelserna angående vem som står för kostnaden mellan landstingen, men de flesta berättigade kan kostnadsfritt få kompressionsstrumpor varje halvår.
|
|
RENGÖRING OCH OMLÄGGNING AV SÅR
|
Förutom sårrengöring med ljummet kranvatten och kompresser kan mekanisk rengöring med sax och pincett, kniv eller skarp sårslev behövas. Om såret är smärtsamt bedövar man först med lidocain (Xylocain 2% gel eller 5% salva) eller lidocain/prilocain (EMLA-kräm) under minst 30 minuter.
Omläggningsfrekvens är beroende av sårets lokalstatus. När sår är orena med fibrin och nekroser, rikligt vätskande, infekterade eller pseudomonaskontaminerade behövs ofta initialt dagliga omläggningar.
|
Klinisk infektion:
|
Föreligger en klinisk sårinfektion (erysipelas/cellulit) behandlas patienten med antibiotika systemiskt efter bakterieodling är tagen.
|
Sårbehandlingsprodukt:
|
Under kompressionsbindor (även under flerlagersförband ibland) används sårprodukter som väljs efter sårstatus (rent, granulerat, smetigt, fibrinbelagt, nekrotiskt eller infekterat), mängd vätska från såret samt hur smärtsamt såret är. Produkter som lätt ger sensibilisering bör undvikas, då kontaktallergier är vanligt förekommande vid venösa sår.
|
Följande är några förslag på produkter att använda (upphandlade i VG-regionen):
|
- Hydrogel till rena, granulerade, fibrinbelagda, inte alltför vätskande, smärtsamma sår t ex Suprasorb G gel, tillsammans med sekundärförband (Vitri sårdyna).
- Hydrokolloidala förband till rena, granulerade, fibrinbelagda, inte alltför vätskande, smärtsamma sår, t ex Duoderm, Comfeel, Suprasorb H.
- Hydrofiberförband av karboxymetylcellulosa (CMC) till kraftigt vätskande sår, bildar snabbt gel, t ex Aquacel.
- Alginatförband till kraftigt vätskande sår, t ex Suprasorb A alginat.
- Polyuretanskumsförband i många typer, till kraftigt vätskande sår t ex Ligasano, till måttligt vätskande sår t ex Allevyn och till mindre vätskande t ex Mepilex. Biatain Soft-hold, Permafoam, Tegaderm foam, Polymem är andra exempel på polyuretanskumsförband.
- Cadexomerjod (Iodosorb) till infekterade, grönbelagda eller smetiga sår(inte till patienter med/eller under utredning för thyreoideasjukdom, inte heller till sår >300cm2).
- Silverförband används till infekterade, grönbelagda eller smetiga sår t ex Acticoat, Actisorb plus, Aquacel Ag eller Contreet, där man strävar efter begränsad användningstid med tanke på risk för bakteriell resistensutveckling.
- DACC (dialkylkarbamoylklorid) innehållande förbandet Sorbact binder hydrofoba mikroorganismer till sig.
- Salvkompresser (Atrauman, Jelonet, Lomatuell H) utan lanolin och utan antibiotika är användbara i de flesta situationer.
- Silikonkompresser (t ex Mepitel, Mepilex) vid smärtsamma sår och ömtålig hud.
|
Huden runt sår kan skyddas med Natusan zinksalva eller Cavilon No Sting hudbarriärfilm.
2007-12-01 antog Hälso- och sjukvårdsutskottet i VG-regionen ett beslut om ett basutbud som bekostas av den som lägger om (även kommunen) samt ett avancerat utbud av sårförband som bekostas av regionen. De avancerade omfattar Cadexomerjod, silverförbanden Aquacel Ag och Contreet, Zipzoc salvstrumpa (apoteksvara), och Polymem.
|
PATIENTINSTRUKTION
|
Den venösa bensårspatienten bör få instruktion angående högläge i vila, att undvika tunga lyft, samt att undvika stillastående.
Att sluta röka är bra för alla sårpatienter.
|
Behandlingsmål
|
Vid behandling av venösa bensår med fullgod kompressionsbehandling läker cirka 75% på 6 månader (alla typer av venösa bensår orsakade av ytlig och/eller djup venös insufficiens).
Hos de flesta patienter är målet att få såret läkt och sedan bibehålla läkningen. Recidivrisken är hög för läkta venösa sår och alla patienter med venösa bensår bör bedömas med hänsyn till möjligheten för venkirurgisk åtgärd. Patienten bör få råd om fortsatt kompressionsbehandling, vanligen med kompressionsstrumpor efter läkning för att minska återfallsrisken.
|
Från Sahlgrenska Universitetssjukhuset: "Sår och sårbehandling 2010"
|
* Preparaten som nämns är upphandlade/rekommenderade inom Västra Götaland regionen
|
ICD-10
Varicer i nedre extremiteterna med bensår I83.0
Varicer i nedre extremiteterna med både bensår och inflammation I83.2
Bensår som ej klassificeras annorstädes L97.9
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
|
I83 Varicer (åderbråck) i nedre extremiteterna
|
Referens
|
Information från Läkemedelsverket; årgång 6, oktober 1995. Venösa bensår, s 239-274.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:255
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
