Gå till startsidan
Visa viktig juridisk information
torsdag 2 september 2010
Glömt lösenord? Hjälp?
Ny användare?
Behandlingsöversikter
Platsannonser
Tjänster
Kurser
Nyhetsbrev
Information
Länkar
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.





Hepatit B - akut Uppdaterad: 2009-10-31
Professor Ola Weiland,  Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Granskad av: Professor emeritus Ragnar Norrby,  Infektion/Stockholm

Kommentera innehållet i behandlingsöversikten. Tipsa en kollega om behandlingsöversikten Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet. En video som hör till ämnet finns på Internetmedicin.se Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet
Sök i ICD-10 och Åtgärdskoder Utskriftsvänlig version av behandlingsöversikten


[BAKGRUND] [SYMTOM OCH KLINISKA FYND] [DIAGNOSTIK] [BEHANDLING]
BAKGRUND
 
Infektion med hepatit B-virus (HBV) är globalt sett en mycket vanlig sjukdom som orsakar stor morbiditet och mortalitet. De kroniska formerna av hepatit B dominerar helt och man beräknar att cirka 400 miljoner av jordens befolkning är kroniskt infekterade.

De högsta hepatit B-bärarfrekvenserna (HBsAg-bärare) finner man i Afrika, söder om Sahara, och i Sydostasien. I dessa delar av världen är upp till 15-20% av befolkningen bärare av hepatit B-virus och >90% av den vuxna befolkningen har markörer som talar för genomgången- eller kronisk HBV-infektion.

Frekvensen kroniska HBsAg-bärare är cirka 5% i Syd- och Östeuropa.

I Skandinavien ses de lägsta bärarfrekvenserna på < 1%. I Sverige är således bärarfrekvensen av hepatit B-virus låg, men betydligt högre om man tillhör någon riskgrupp, exempelvis är invandrare från endemiska länder, är intravenös missbrukare eller tillhör gruppen män som har sex med män.

Ett kroniskt HBsAg-bärarskap medför en ökad risk att utveckla hepatocellulär cancer (HCC). Denna tumörform är mycket vanlig i länder med hög HBsAg-bärarprevalens.


 
AKUT HEPATIT B

I Sverige, liksom i övriga västvärlden, är majoriteten av akuta HBV-infektioner sekundära till sexuellt överförd smitta eller intravenöst drogmissbruk.

I högprevalensländer och därmed globalt, dominerar den vertikala smittspridningen via mor till barn samt horisontell smitta mellan barn.

 

Smittvägar
 
  • Vertikal smitta från mor till barn
  • Horisontell smitta mellan barn
  • Sexuell smitta
  • Inokulationsmitta - via nålstick, transfusioner eller andra medicinska åtgärder


SYMTOM och KLINISKA FYND
 
I endast cirka 50% av HBV-fall bland vuxna ger den akuta infektionen upphov till kliniska symtom. Vid symtomgivande HBV-infektion skiljer sig symtomen då inte från andra hepatitformer.

Utmärkande drag för en akut HBV infektion är inslag av serumsjukekaraktär som:

  • Feber
  • Urtikariella utslag
  • Ledvärk

    I övrigt skiljer man som för andra hepatitformer mellan:

  • Asymtomatiska former (som dominerar helt bland småbarn)
  • Anikteriska
  • Ikteriska former (som dominerar bland vuxna)
  • Några få utvecklar svår sjukdom med fulminant leversvikt (FHF).


    Ovanliga associerade sjukdomssyndrom:

  • Membranoproliferativ glomerulonefrit
  • Gianotti-Crostis sjukdom (utslag)
  • Vaskuliter
  • Aplastisk anemi
     

  • Prognos

    Om en akut HBV-infektion läker ut eller inte, beror främst på åldern hos den som insjuknar. Risken för att utveckla kronisk infektion är störst i låga åldrar.

     
    Risken att utveckla kronisk infektion relaterat till åldern vid insjuknandet:

    ÅlderKronisk infektion
    Nyfödd90%
    1 år50%
    2-4 år20%
    Vuxna och barn >7 år< 5%



    DIAGNOSTIK

    Diagnosen fastställs genom påvisande av serumantikroppar mot hepatit B-virus core IgM (anti-HBc IgM) mätt med ELISA-teknik. Denna test är alltid positiv vid det kliniska insjuknandet och skiljer en tidigare oupptäckt kronisk HBV-infektion från den akuta.
    Den kroniska saknar anti-HBc av IgM klass, men har IgG-antikroppar
    (låga anti-HBc IgM nivåer kan ibland ses vid reaktivering av en kronisk hepatit B).

    Både kroniska och akuta HBV-infektioner är som regel HBsAg-positiva. I det subakuta skedet kan HBsAg redan ha hunnit bli negativt, medan anti-HBc IgM alltid är positivt vid akut HBV-infektion.

    Hos immunsupprimerade individer, t ex dialyspatienter, kan serokonversionen vara fördröjd. Hos dessa individer kan ibland infektionen detekteras endast genom påvisning av HBV-DNA med PCR-teknik.

     
    Smittsamhet

    Den akut HBV-infekterade individen är smittsam så länge HBsAg förekommer i serum.


     
    BEHANDLING
     
    De fall av akuta HBV-infektioner man som kliniker möter (vanligen narkomaner eller sexuellt smittade) är som regel ikteriska, men läker spontant i >95% av fallen.

    En liten andel av patienterna riskerar att utveckla ett svårt fulminant förlopp (FHF), vilket tidigast upptäcks genom stigande INR (sjunkande PK-värden) och tilltagande ikterus. Monitorering av dessa parametrar i akutfasen är viktig.
    Dessa fall bör handläggas på specialkliniker med tillgång till levertransplantation, som vid FHF är livräddande och den enda effektiva behandling som finns att tillgå.
    Försöksvis ges till denna grupp också antiviral behandling med lamivudin (Zeffix), men någon säkerställd effekt av denna medicinering finns inte redovisad i några större studier. Denna behandling rekommenderas dock allmänt till patienter med svår akut hepatit.

    Om ALAT-värdet inte normaliserats inom 6 månader efter insjuknandet samt HBsAg inte blivit negativt, riskerar individen att utveckla en kronisk HBV-infektion. Behandling kan då diskuteras, men någon säker effekt finns inte dokumenterad för akut/subakut HBV-infektion i stora serier.
     

    Smittskyddsanmälan

    Akuta hepatit B fall skall enligt Smittskyddslagen (SmL) anmälas av den läkare som sköter patienten. Smittskyddsanmälan görs till:
     
    • SMI
    • Smittskyddsläkaren

    Smittspårning
     
    Det är viktigt att utföra smittspårning runt det akuta HBV-fallet för att kunna erbjuda bl a sexualkontakter postexpositionell profylax med hepatit B-vaccin.

     
    Friskförklaring

    För friskförklaring efter akut HBV-infektion krävs:

  • Normaliserade ALAT värden
  • Negativt HBsAg
  • Utvecklade anti-HBs (=antikroppar mot hepatit B ytantigen)- indikerar utläkning.

     
  • ICD-10

    Akut hepatit B med hepatit D med leverkoma B16.0
    Akut hepatit B med hepatit D utan leverkoma B16.1
    Akut hepatit B utan hepatit D med leverkoma B16.2
    Akut hepatit B utan hepatit D, utan leverkoma B16.9

     
    Sjukskrivning

    Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
    B16 Akut hepatit B

     

    Gå till början av sidan.
     
    Copyright © 2010, Internetmedicin AB   ID:238
       Läkare
     
    Läs mer om Capio
    Capio, flera orter
    ......................
     
    Endokrinolog/ diabetolog
    Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan
    ......................
     
    Överläkare/ Specialistläkare
    Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan
    ......................
     
    Överläkare/ Specialistläkare i Urologi
    Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
    ......................
     
    Vi söker allmänspecialist till Österlen
    Carema Sjukvård
    ......................
     
    Specialister i Allmänmedicin
    Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning
    ......................
     
    Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen
    Flera tjänster, Lindesbergs lasarett
    ......................
     
    ST-läkare
    Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad
    ......................
     
    Överläkare
    Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus
    ......................
     
    Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens
    Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB)
    ......................
     
    Distriktsläkare
    Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm
    ......................
     
    Verksamhetschef inom Psykiatrin
    Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
    ......................
     
    Specialistläkare i allmänmedicin
    Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv
    ......................
     
    Specialistläkare och Sjuksköterskor
    Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag
    ......................
     
    ST-läkare i Urologi
    Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås
    ......................
     
    Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens
    Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB)
     
       Sjuksköterskor
     
    Specialistläkare och Sjuksköterskor
    Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag
     
       Övrigt
     
    Psykolog
    Psykosvård, Falköping
     
     
     

     
     Copyright © Internetmedicin 2010  | info@internetmedicin.se 20:38:55 | Sitemap