| KOL, Kroniskt obstruktiv lungsjukdom |
 |
Uppdaterad: 2010-08-21 |
|
|
|
|
|
|
Docent Alf Tunsäter, Verksamhetsområde Lung- och allergisjukdomar/Skånes Universitetssjukhus, Lund
Granskad av: Docent Bengt R. Widgren, Akut och Olycksfallsmottagningen/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [SYMTOM OCH KLINISKA FYND] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING] [BEHANDLING] [UPPFÖLJNING] |
|
|
BAKGRUND
|
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som ökar dramatiskt. För personer mellan 45 och 65 år är prevalensen 10 % och den ökar med stigande ålder.
Den kroniska obstruktiviteten, som beror på en kombination av bronkiolit och emfysem, utvecklas smygande. Patienten upplever därför inte sina andningsproblem som så påtagliga att de motiverar läkarkontakt förrän lungfunktionen är halverad eller ännu sämre. Underdiagnostiken av KOL är följaktligen stor.
|
Orsaker
|
- Rökning - dominerande riskfaktor. Minst 50 % av de som röker utvecklar spirometriförändringar som vid KOL.
- Passiv rökning
- Luftföroreningar
- Luftvägsinfektioner i barndomen
- Bronkiell hyperreaktivitet
- Atopi
- Alfa-1-antitrypsinbrist - kan leda till emfysem, även hos personer som inte röker.
|
SYMTOM och KLINISKA FYND
|
Symtom
|
- Andningsbesvär - i början inga eller lätta. Därefter andnöd vid ansträngning, vid svår KOL även i vila.
- Hosta
- Slem
- Pip och väsningar - varierar i omfattning.
- Cyanos och perifera ödem - kan uppträda
|
Symtomen ökar med svårighetsgraden av KOL.
|
Kliniska fynd
|
Spirometri är basen i utredningen av KOL. Måste alltid utföras.
|
Visa behandlingsöversikt Spirometri
|
- Kvoten FEV1/VC < 0,7 eller FEV1/FVC < 0,7 upp till 65 års ålder
- Kvoten FEV1/VC < 0,65 för 65 år och äldre
- Ingen normalisering av kvoten efter bronkdilaterande behandling
- FEV1 > 80 % av förväntat värde vid stadium 1
FEV1 50-79 % av förväntat värde vid stadium 2
FEV1 30-49 % av förväntat värde vid stadium 3
FEV1 < 30 % av förväntat värde eller FEV1 < 50 % av förväntat värde + förekomst av andra negativa prognosfaktorer vid stadium 4
- Hyperinflation (tunnformad bröstkorg)
- Hypoxi
- Retention av koldioxid hos en del patienter
- Högt Hb (polycytemi) kan förekomma
|
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
- Astma
- Bronkiektasier
- Bronkiolitis obliterans
- Cystisk fibros
- Infektion
- Hjärtsvikt
- Tumör
|
|
UTREDNING
|
- Spirometri med reversibilitetstest
- Steroidtest
- Lungröntgen – ibland kompletterad med datortomografi
- Arteriell blodgas
- Pulsoximetri vid regelbunden uppföljning och vid exacerbationer
- Alfa-1-antitrypsin-bestämning
Speciellt då rökning negeras, åldern är under 50 år och försämringen av lungfunktionen går snabbt.
- Blodstatus
|
BEHANDLING
|
Icke farmakologisk
|
- RÖKSTOPP - den enda åtgärd som hejdar sjukdomsprocessen
- Vaccination mot influensa och pneumokocker
- Fysisk träning
- Patientutbildning
- Bedömning och behandling av kardiovaskulära riskfaktorer
- Rehabilitering vid svår KOL
|
Farmakologisk - regelbunden
Stadium 1 och stadium 2
(Stadium 1: FEV1 > 80 % av förväntat efter bronkdilaterare. Stadium 2: FEV1 50-79 % av förväntat efter bronkdilaterare.)
|
- Inga symtom – inga läkemedel (se icke-farmakologisk behandling)
- Vid symtom - pröva (för tillfällig symtomlindring) vid behovs-medicinering med kortverkande bronkdilaterare ipratropiumbromid (Atrovent), terbutalin (Bricanyl) eller salbutamol (Ventoline). Pröva regelbunden behandling med långverkande bronkdilaterare, i första hand tiotropium (Spiriva). Som alternativ eller tillägg kan långverkande beta2-stimulerare prövas (Serevent 50 mikrogram 2 gånger dagligen, alternativt Oxis 4,5 mikrogram eller 9 mikrogram 1-2 gånger dagligen).
- Seretide Diskus forte (kombinationsläkemedel) kan prövas vid följande indikation: FEV1 < 60% av beräknat normalvärde (före bronkdilaterare) och med upprepade försämringsepisoder i sjukdomshistorien, samt betydande symtom trots regelbunden behandling med bronkdilaterare.
|
Stadium 3
(FEV1 30-49 % av förväntat värde efter bronkdilaterare.)
|
|
|
Stadium 4
(FEV1 < 30 % av förväntat värde eller < 50 % av förväntat värde och förekomst av andra negativa prognosfaktorer.)
|
- Behandling som ovan.
- Vid kronisk andningssvikt - lägg till oxygen.
|
Allmänt om KOL-behandling
|
- Acetylcystein har exacerbationsförebyggande effekt endast hos patienter som ej har behandling med inhalationssteroider.
- Om patienten inte märker någon effekt – sätt ut läkemedlet!
- Patienter med KOL bör rekommenderas influensavaccination varje år samt vaccination mot pneumokocker (23-valenta pneumokockvaccinet). Revaccination med pneumokockvaccin en gång när det gått >5 år efter första vaccinationen.
- Vid KOL med respiratorisk insufficiens övervägs syrgasbehandling.
- Vid viss typer av emfysem utförs volymsreducerande emfysemkirurgi eller behandling med endobronkiella ventiler.
- I enstaka svåra fall med emfysem kan man utföra lungtransplantation. Oftast är det fråga om unga patienter med alfa-1-antitrypsinbrist.
|
Akut exacerbation
|
Akut behandling av lätt till måttlig försämring i form av ökad slembildning (ev. purulent), ökad andfåddhet, vätskeretention och hypoxi (KOL-exacerbation).
Var observant på differentialdiagnoserna. Även om patienten har en exacerbation av KOL kan denna ha utlösts av någon av diffdiagnoserna. Var därför frikostig med EKG, lungröntgen och hjärtenzymer.
Behandling i hemmet
|
|
|
Om patienten trots denna behandling försämras skall denne uppmanas att söka akut!
Behandling på vårdcentral/akutmottagning
|
- Inhalation av beta2-stimulerare (salbutamol 2,5-5 mg och/eller antikolinergika (ipratropiumbromid 0,5 mg) i nebulisator. Upprepas vid behov efter 30 minuter.
- Oxygenbehandling. Observera risken för koldioxidretention. PO2 < 6,5, PCO2 > 9 kPa och/eller pH < 7,3 motiverar intensivvård.
Patientens allmäntillstånd måste vägas in och kan i sig motivera intensivvård även om blodgasvärdena inte når dessa gränser.
Målet är PO2 > 8 kPa och en syremättnad på över 90%. För att nå dit:
- Börja med 1-2 L/min på näsgrimma (eller 28% via Venturimask).
- Ny blodgas var 30:e minut.
- Vid behov höj flödet med 0,5 L/min.
- Kortisonkur Betapred 0,5 mg eller prednisolon 5 mg, 5-6 tabletter dagligen i en vecka (ej vid lindriga exacerbationer).
- Antibiotika. KOL-patienter är ofta koloniserade av bakterier som pneumokocker och Hemophilus influenzae. Förstahandsmedlen är amoxicillin, doxycyklin eller trimetoprim-sulfa.
|
Om patienten försämras skall denne läggas in akut!
|
Vid fortsatt vård på avdelning:
|
- Blodgasanalyser tills värdena normaliserats. Kan ofta bli 1-2 mätningar per dygn.
- Djupandningar varje halvtimma på dagen och varannan timma på natten för att motverka koldioxidretention.
- Inhalationsbehandling enligt ovan 4-6 gånger dagligen.
- Fortsatt steroidbehandling enligt ovan.
- Diuretika vid vätskeretention.
- Antibiotika 10-14 dagar. Använd amoxicillin eller doxycyklin i första hand.
- Andningsgymnastik med sjukgymnast.
|
Visa behandlingsöversikt Kronisk bronkit och KOL - akut exacerbation
|
|
UPPFÖLJNING
|
KOL-patienten ska gå på regelbundna besök hos sin läkare. Snar uppföljning efter en svår exacerbation är viktigt.
Kom vid återbesöket ihåg:
|
- Spirometri
- Blodgas (eller pulsoximetri)
- Hjärt- och lungauskultation
- Var observant på hjärtsviktstecken
- Registrera symtom
- Kontrollera inhalationsteknik
- Rökare ges rådgivning om rökstopp
|
Patienter med svår KOL som inte är stabil samt de med respiratorisk insufficiens skall kontrolleras hos lungspecialist.
Man bör också kontakta lungspecialist vid upptäckt av homozygot alfa-1-antitrypsinbrist, oklar diagnos eller patient under 40 år som inte röker.
Om en stabil KOL-patient ska skötas i primärvården måste det finnas tillgång till spirometer och pulsoximeter, samt kompetens att tolka resultaten av dessa hjälpmedel.
|
Visa "Nationellt vårdprogram om Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom"
|
|
ICD-10
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom med akut nedre luftvägsinfektion J44.0
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom med akut exacerbation, ospecificerad J44.1
Annan specificerad kroniskt obstruktiv lungsjukdom J44.8
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ospecificerad J44.9
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J44 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom [KOL]
|
|
Referenser
|
KOL-praktika. Handbok i KOL-behandling med fallbeskrivningar. Mikael Lundborg och Torbjörn Gustafson. Draco Läkemedel AB 1999.
Management of chronic obstructive pulmonary disease. The European Respiratory Monograph 1998; Volume 3, Monograph 7: 1-302. Ed. Postma DS, Siafakas NM.
British Thoracic Society. Guidelines for the management of COPD. Thorax 1997;52:1-28.
American Thoracic Society. Standards for the diagnosis and care of patients with chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 1995;152:77-120
Fabbri L, Caramori G, Beghe B, et al. Chronic obstructive pulmonary disease international guidelines. Current Opinion in Pulmonary Medicine 1998;4:76-84.
Vägledning för behandlingsteam – Kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Ebbe Taudorf, Birthe Hellquist och Peter Lange. Svensk bearbetning: Thomas Sandström och Kjell Larsson. Draco Läkemedel AB 1999
KOL-Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom. Redaktör: Kjell Larsson. Boeringer Ingelheim AB 2006.ISBN 9789144019321
Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 2004. ISBN: 91-7201-907-7
Information från Läkemedelsverket, årgång 20, nummer 2, april 2009.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:231
|
|
 |
