Salmonella

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.

Salmonella		Uppdaterad: 2009-11-19

Docent Bo Svenungsson, Smittskydd Stockholm/

Granskad av: Professor emeritus Kjell Alestig, Infektionskliniken/SU/Östra sjukhuset

Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.

Tipsa en kollega om behandlingsöversikten

Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.

Den här behandlingsöversikten har ingen video som anknyter till ämnet

Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Utskriftsvänlig version av behandlingsöversikten

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen: Rekommendation

[BAKGRUND] [SYMTOM] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [DIAGNOSTIK] [BEHANDLING] [UPPFÖLJNING]

BAKGRUND

I Sverige diagnostiseras årligen 3500-4000 fall av salmonella, varav ca 85 % är smittade utomlands.

Kliniskt kan infektionen indelas i fyra huvudgrupper:

Asymtomatiskt bärarskap
Salmonellaenterit
Septisk salmonellos (tyfoid och paratyfoid)
Fokala manifestationer

Orsaker

Salmonella är en aerob, gramnegativ stav tillhörande familjen Enterobacteriacae.
Cirka 2500 serotyper finns registrerade, alla utom S. Typhi och S. Paratyphi förekommer också i djurvärlden.
De vanligaste serotyperna är S. Enteritidis och S. Typhimurium.
Smittspridning till människa sker framför allt via födoämnen, t ex kontaminerade ägg- och köttprodukter, men även förorenade frukter, kryddor och grönsaker.

SYMTOM

Asymtomatiskt bärarskap
Salmonellaenterit:
Inkubationstid 1-3 dygn. Stora variationer i sjukdomsbild. Ofta akut insjuknande, feber, vattniga, voluminösa diarréer. Mer sällan kolit med blodig, slemmig avföring.
Som regel spontan läkning inom 7-14 dygn.
Septisk sjukdom förekommer, framför allt hos patienter med allvarliga underliggande sjukdomar.
Tyfoidfeber:
Inkubationstid 10-14 dygn. Hög feber, 39°-40°, allmän sjukdomskänsla, huvudvärk, illamående, ibland omtöcknat allmäntillstånd.
Diarré vanligt, men ibland förstoppning.
Relativ bradycardi, mjältförstoring och roseoler, 3-4 mm runda utslag, sparsamt spridda över framför allt bålen, är klassiska statusfynd, men inte obligata.
Obehandlad varar sjukdomen 2-3 veckor. Fruktade komplikationer i obehandlade fall är tarmperforation och blödning.
Fokala manifestationer:
Framför allt i anslutning till tarmkanalen, t ex cholecystit, diverticulit, men även i andra organ vid septisk spridning - spondylit, artrit, thyreoidit, orchit, pyelonefrit m.fl.
Infektioner i “locus minoris resistentiae”, t ex aneurysm, proteser, kärlgrafter.
Reaktiv artrit ses i 2-3 %.

DIFFERENTIALDIAGNOSER

Infektiös diarré av annan orsak
T ex Campylobacter, Shigella, ETEC, EHEC m.fl.
Inflammatorisk tarmsjukdom
Oftast mer smygande förlopp

DIAGNOSTIK

Mikrobiologisk diagnostik

Fecesodling x 2-3. Serotypning av salmonella görs rutinmässigt endast på inhemska fall. Därför måsta man alltid skriva smittland, Sverige eller annat land, på remiss för avföringsodling.
Om hög feber och allmänpåverkan även blododling x 2 och urinodling
Odling från ev fokala infektioner
Serologi vid t ex misstänkt reaktiv artrit, om odling är negativ

BEHANDLING

Vätskebehandling enligt sedvanliga principer

Antibiotikabehandling

Septisk salmonellos

En ökande resistens ses nu mot kinoloner i framför allt Asien varför förstahandsvalet till patienter som smittats i denna del av världen bör vara ceftriaxon (eller cefotaxim), innan resistensbestämning är klar. Om stammen inte har nedsatt känslighet för kinoloner är ciprofloxacin att föredra. Till resenärer från Afrika och Sydamerika bör ciprofloxacin fortfarande vara förstahandsval. Till svårt sjuka patienter kan man innan resistensbestämning hunnit bli klar överväga en kombination av ceftriaxon och ciprofloxacin. Azitromycin är ett alternativ om resistens eller om ciprofloxacin eller cefalosporiner av någon anledning inte kan ges.

Peroral behandling ges om möjligt till opåverkad patient.

Behandlingsalternativ (endera medlet eller kombination, se ovan):

Ciprofloxacin 500-750 mg x 2 peroralt eller 400 mg x 2 i.v. Med hänsyn till sjukdomens svårighetsgrad kan ciprofloxacin även ges till barn: 10 mg/kg x 2 per os.
Ceftriaxon 2-3 g x 1 i.v. Barn: 50 – 100 mg/kg/dygn.
Behandlingstid vanligen 10 – 14 dagar.
Azitromycin 500 mg x 1 peroralt i 7 dygn. Barn 10-20 mg/kg/dygn.
Trimetoprim-sulfa 2 tabl x 2 peroralt eller 10 – 15 ml x 2 i.v. Barn: 6 mg trimetoprim/30 mg sulfametoxazol/kg/dygn i 10-14 dagar.

Fokala manifestationer

- Som vid septisk salmonellos men varierande behandlingstid beroende på fokus.

Salmonellaenterit

- Antibiotikabehandling bör övervägas endast i speciella fall, t ex hos patienter med immunbristtillstånd, proteser, kärlgrafter, känt aneurysm, svåra diarrétillstånd.
- OBS! Antibiotikabehandling kan förlänga smittbärartiden!
- Till vuxna ges ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i minst 5 dygn. OBS ökande resistens, framför allt stammar från Asien!
- Begär alltid resistensbestämning!

Asymtomatiskt bärarskap

- Behandling kan övervägas om bärarskap > 3-6 månader.
- OBS gallfokus! Ev.ultraljud.
- Till vuxna ges ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i 2-3 veckor. OBS ökande resistens, framför allt stammar från Asien!
- Begär alltid resistensbestämning!
- Barn under 12 år behandlas endast i undantagsfall.
- Rådfråga infektionsspecialist.

Uppföljning

Smittbärartid. 50 % smittfria efter 4 veckor, 95 % efter 3 månader, 99 % efter 1 år. Småbarn smittbärare längre tid än vuxna.
Allmänfarlig sjukdom. Anmäl enligt smittskyddslagen via www.sminet.se, utan dröjsmål och senast dagen efter diagnos.
Smittspåra och ge förhållningsregler enligt Smittskyddsbladet. Påtala vikten av handhygien!
Kontrollprovtagning endast om klinisk indikation föreligger eller hos patienter med “riskyrken”:
Handhavande av oförpackade livsmedel eller vård/matning av späda barn/immunsupprimerade. I dessa fall bör tre negativa prover föreligga. Ev. tillfällig omplacering i arbetet.
Barn med Salmonella brukar kunna återgå till förskolan när de är stabilt symtomfria (cirka en veckas symtomfrihet). Kontrollprovtagning bör ändå göras enligt ovan.
Hos patienter med tyfoid eller paratyfoid tas 3 kontrollprover, 5 om “riskyrke”.

Länkar

Smittskydd Stockholm har en hemsida med anmälningsblanketter, smittskyddsblad med läkarinformation och patientinformation för diagnoser i smittskyddslagen samt allmänna råd vid tarmsmitta:

Smittskydd Stockholm

Referenser

Lindberg A et al. Salmonella
strategidokument. Socialstyrelsen 1999, artikelnummer 1999-00-066.

Wiström J et al. Empiric treatment of acute diarrheal disease with norfloxacin. A randomized, placebo-controlled study. Ann Intern Med 1992;117:202-8.

Bhan MK et al. Typhoid and paratyphoid fever. Lancet 2005;366:749-62.

Thaver D, et al. A comparison of fluoroquinolones versus other antibiotics for treating enteric fever: meta-analysis. BMJ 2009;338:b1159.