 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Diarré, infektiös |
|
Uppdaterad: 2009-11-19 |
|
|
|
|
|
|
Docent Bo Svenungsson, Smittskydd Stockholm/
Granskad av: Professor emeritus Kjell Alestig, Infektionskliniken/SU/Östra sjukhuset
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
| Försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen: Rekommendation |
|
|
|
| [BAKGRUND] [ORSAKER] [SYMTOM] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING / PROVTAGNING] [BEHANDLING] [UPPFÖLJNING] |
|
BAKGRUND
|
Virusinfektioner är sannolikt den vanligaste orsaken till inhemsk diarré i Sverige, medan bakterier som t ex Salmonella svarar för den största delen av utlandsförvärvad smitta.
Bakterier och protozoer sprids vanligen via vatten och födoämnen, medan person - person smitta är vanligt vid virusorsakad diarré.
|
ORSAKER
|
De mest frekvent förekommande tarmpatogenerna i svenska patientmaterial är:
|
Virus
|
- Rotavirus
Vanligast etiologi hos barn mellan 6 månader och 2 år
- Calicivirus
Norovirus och Sapovirus förekommer i alla åldrar (Sapovirus dock framför allt hos barn), vanlig som nosokomial smitta (vinterkräksjuka) och livsmedelssmitta
- Enteriska adenovirus
Framför allt hos barn
- Astrovirus
Framför allt hos barn, ibland nosokomial smitta
|
Bakterier
|
- Salmonella
3500-4000 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta
- Campylobacter
6000-7000 fall/år, cirka 65 % utlandssmitta
- Shigella
400-600 fall/år, cirka 85 % utlandssmitta
- Yersinia enterocolitica
500-800 fall/år, cirka 20 % utlandssmitta
- Clostridium difficle
Cirka 10000 fall/år, 10–20 % av antibiotika-associerad diarré
- Enterotoxinbildande E. coli (ETEC)
Vanligaste orsaken till “turistdiarré”
- Enterohemorragiska E. coli (EHEC)
250–350 fall/år. Hos 5-10 % av patienterna, framförallt barn, uppträder hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)
|
Bakteriella “klassiska matförgiftningar” (preformerade toxiner)
|
- Stafylokockus aureus
- Clostridium perfringens
- Bacillus cereus
|
Protozoer
|
- Entamöba histolytica/dispar
90 % utlandssmitta, framför allt asymtomatiska. De asymtomatiska fallen utsöndrar i mer är 90 % endast den apatogena Entamöba dispar, som i mikroskop inte går att skilja från Entamöba histolytica (se nedan).
- Giardia intestinalis
1000-1500 fall/år, cirka 70 % utlandssmitta
- Cryptosporidium-species
ofta vattenassocierad smitta,50-100 fall/år, cirka 65 % utlandssmitta
- Cyclospora cayetanensis
ovanlig, oftast importfall, smittar via t ex förorenade grönsaker
- Dientamöba fragilis
oklar klinisk relevans men bedöms ibland kunna orsaka diarré. Rådgör vid behov med infektionsspecialist.
- Blastocystis hominis
oklar klinisk relevans men bedöms ibland kunna orsaka diarré. Rådgör vid behov med infektionsspecialist.
|
|
SYMTOM
|
Varierande sjukdomsbild, från asymtomatiskt bärarskap till fulminanta diarrétillstånd.
Svårt att på den kliniska bilden avgöra etiologi.
Några särdrag:
|
- Kräkningar dominerande symtom:
Virus, “klassisik matförgiftning” med stafylokocker eller Bacillus cereus.
- Kolitsymtom - blodig diarré, feber, tenesmer:
Framför allt Campylobacter, Shigella, C. difficile, EHEC (saknar dock ofta feber), ibland E. histolytica, Salmonella, Yersinia.
- Subakut, intermittent diarré:
Giardia intestinalis, E. histolytica
- Sepsis och extraintestinala manifestationer:
Framför allt Salmonella. Reaktiv artrit ses dock ofta i samband med yersinios
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
Så gott som alla diarrétillstånd kan påminna om infektiös enterit. En grundregel är att ju mer akut insjuknande, desto oftare finner man en tarmpatogen.
|
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD):
Vid IBD vanligen smygande insjuknande, frånvaro av tidig feber, söker relativt sent. Vid infektiös kolit ses ofta akuta symtom. Makroskopisk bild vid endoskopi kan se lika ut, ibland särskiljer histologin.
- Ischemisk kolit
- Läkemedelsbetingad diarré
- Förstoppningsdiarré
- Funktionell tarmsjukdom (IBS)
- Colon irritabile
- Malabsorption
- Malignitet
|
UTREDNING / PROVTAGNING
|
Anamnes
|
- Epidemiologi.
Utlandsvistelse? Läkemedelsintag (t ex antibiotika)? Fler insjuknade? Riskyrke? Kontakt med husdjur? Livsmedelsanamnes. Vistelse på förskola? Vårdinrättning?
- Symtom.
Tidigare diarrésymtom? Akut insjuknande? Diarréfrekvens? Kräkningar? Blod? Tenesmer? Urinmängder? Torra slemhinnor? Feber?
|
Blodprover
|
- Vätskebalansprover (Na, K, Hb, serumkreatinin, albumin, ev. standardbikarbonat) vid tecken till dehydrering.
- Vid kolitbesvär kontrolleras SR, CRP, TPK och vita.
- Buköversikt / CT buk och rektoskopi alt sigmoideo/coloscopi vid misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom - kontakta gastroenterolog.
|
Mikrobiologisk diagnostik
|
Ta reda på vilka analyser det lokala laboratoriet utför, skriv om möjligt viktiga anamnestiska uppgifter (alltid smittland) och frågeställning på remissen. Fråga alltid efter EHEC hos patienter med blodig diarré! EHEC analyseras inte rutinmässigt vid alla laboratorier om frågeställningen saknas.
|
- Fecesodling x 2 (-3)
Ger svar på växt av Salmonella, Shigella, Y. enterocolitica och Campylobacter.
Snabb transporttid. Provet kan tas som "rektalsvabb". Ange alltid smittland på remissen, även om det är Sverige. Annars sker ingen rutinmässig serotypning av Salmonella.
- Clostridium difficile
Fecesprov för toxinbestämning i första hand. Även odling kan utföras och är nödvändig för genotypning vid epidemiologisk utredning. Genotypning bör alltid efterfrågas vid anhopning av fall och hos patienter med svår kolit (en speciell variant, C. difficile 027, kan ge svåra symtom och högre mortalitet).
- EHEC, ETEC
Fecesprov för analys av E. coli-associerade virulensfaktorer. Fråga alltid efter EHEC vid blodig diarré, framför allt hos barn.
- Vibrio cholerae
Prov sänds ofta i specialsubstrat. Tala med lokala laboratoriet.
- Virusdiagnostik
Utföres framför allt vid anhopning av fall. Rotavirus och enteriska adenovirus kan diagnostiseras med ELISA metoder. Elektronmikroskopi och PCR används för diagnostik av calicivirus och astrovirus.
- Protozoer
"Cystor och maskägg" prov x 1-3. Indicerat i första hand vid dysenteri efter tropikvistelse eller vid subakuta/kroniska diarréer, även inhemska. Med mikroskopi kan man inte differentiera mellan cystor av den patogena Entamoeba histolytica och den apatogena Entamoeba dispar. Endast fynd av trofozoiter med intracellulära erytrocyter indikerar E. histolytica. På sektionen för parasitologisk diagnostik på Smittskyddsinstitutet (SMI), Stockholm, kan speciesdifferentiering utföras med hjälp av PCR-teknik. Studier både i Sverige och utomlands har visat att E. dispar svarar för ca 90 % av alla fall med diagnostiserad E. histolytica/dispar.
Om diagnostik av cryptosporidier önskas måste detta stå på remissen eftersom specialfärgning krävs. Var frikostig med frågeställningen cryptosporidios vid vattentunna diarréer och buksmärtor!
- Serologi
Vid frågeställning reaktiv artrit (Salmonella, Yersinia, Campylobacter). Amöbaserologi vid leverabscess.
|
|
BEHANDLING
|
Behandling av specifika patogener enligt särskilda behandlingsdokument.
Allmänna behandlingsprinciper:
|
- Vätske-saltbehandling är hörnstenen. Sempers vätskeersättning för oral rehydrering. Vid behov av parenteral rehydrering, ge Ringer-acetat. Mät förluster och vätskeintag.
- Behandla inte okomplicerad diarrésjukdom med antibiotika! Effekten är marginell och bärarskap av ev Salmonella kan förlängas.
- Empirisk antibiotikabehandling kan övervägas vid svår sjukdom som t ex kolitsymton med frekventa diarréer och hög feber om bakteriell etiologi misstänks. Behandlingsvalet är då vanligen ciprofloxacin (Ciproxin 500 mg x 2 per os), som regel i 5 dygn. Dock betydande resistens för flera tarmpatogener!
Gör resistensbestämning om ev patogen isoleras!
Shigellos, giardiasis och amöbiasis behandlas som regel alltid, C. difficile-diarré endast vid uppenbara symtom (se separata dokument).
- Undvik motilitetshämmande preparat vid akut infektiös diarré. Kan dock rekommenderas vid okomplicerad turistdiarré.
- Effekten av probiotika är inte av sådan omfattning att preparaten generellt kan rekommenderas för kliniskt bruk.
|
Visa behandlingsöversikt: Campylobacter, Shigella, Yersinia
|
Visa behandlingsöversikt: Clostridium difficile
|
Visa behandlingsöversikt: Protozoinfektioner i mag- tarmkanalen
|
Visa behandlingsöversikt: Salmonella
|
Uppföljning
|
- De flesta tarminfektioner är självläkande inom 7-14 dagar.
- Anmäl enligt Smittskyddslagen via www.sminet.se utan dröjsmål och senast dagen efter diagnos:
Salmonella, Shigella, Campylobacter, Yersinia enterocolitica, EHEC, V. cholerae, vibrioinfektion exkl. kolera, E. histolytica, G. intestinalis, infektion med Cryptosporidium.
- Om anmälningspliktig sjukdom: Behandlande läkare ansvarar för smittspårning och att ge patienten information och förhållningsregler enl. smittskyddsblad (www.smittskyddstockholm.se)
- Kontrollprovtagning utförs som regel efter salmonellos, shigellos och EHEC, om patienten har ett yrke som medför “riskhantering”, t ex handhavande av oförpackade livsmedel eller vård av späda barn/immunsupprimerade, och om det gäller förskolebarn.
- Ge råd om smittvägar, handhygien!
|
Länkar
|
Smittskydd Stockholm har en hemsida med anmälningsblanketter, smittskyddsblad med läkarinformation och patientinformation för diagnoser i smittskyddslagen samt allmänna råd vid tarmsmitta:
|
Smittskydd Stockholm
|
ICD-10
Salmonellaenterit A02.0
Akut gastroenteropati orsakad av Norwalk-faktor A08.1
Enterit orsakad av rotavirus A08.0
Enterit orsakad av adenovirus A08.2
Annan och ospecificerad gastroenterit och kolit av infektiös orsak A09.0
Enterit orsakad av Campylobacter A04.5
Shigella dysenteriae A03.0
Enterit orsakad av Yersinia enterocolitica A04.6
Enterokolit orsakad av Clostridium difficile A04.7
Akut amöbadysenteri A06.0
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
|
A02 Andra salmonellainfektioner
|
A04 Andra bakteriella tarminfektioner
|
Referenser
|
Läkemedelsverkets workshop; Treatment of infectious diarrhea. Medical Products Agency, Uppsala, 1999.
Guerrant RL et al. Practice guidelines for the management of infectious diarrhea. Clin Infect Dis 2001;32:331-50.
Pawlowski, SW, et al. Diagnosis and treatment of acute or persistent diarrhea. Gastroenterology 2009:136:1874-86.
Svenungsson B. Akuta tarminfektioner hos vuxna. Regionalt vårdprogram, Stockholms läns landsting, 2006.
www.smittskyddstockholm.se
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:224
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
