 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Clostridium difficile |
|
Uppdaterad: 2010-04-07 |
|
|
|
|
|
|
Docent Bo Svenungsson, Smittskydd Stockholm/
Granskad av: Professor emeritus Kjell Alestig, Infektionskliniken/SU/Östra sjukhuset
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [SYMTOM] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING/PROVTAGNING] [BEHANDLING] |
|
BAKGRUND
|
- Cirka 20 % av fall med antibiotika-associerad diarré (AAD) och nästan alla fall med AAD och påvisad kolit orsakas av Clostridium difficile.
- Alla antibiotika kan utlösa C. difficile-associerad diarré men framför allt bör cefalosporiner, klindamycin och fluorokinoloner användas med försiktighet
- Clostridium difficile är jämte calicivirus den vanligaste nosokomiala tarmpatogenen.
- På senare år har även samhällsförvärvad sjukdom hos yngre personer och gravida samt fall utan föregående antibiotikaterapi uppmärksammats.
- Bakteriens förmåga att bilda sporer gör att den lätt sprids inom och är svår att eliminera från t ex vårdmiljöer.
- Antal patienter som förvärvar C. difficile under sjukhusvistelse har i olika studier varierat mellan 3 och 30 %.
- Framför allt drabbas äldre och kroniskt sjuka.
- Konsekvenserna av infektionen är betydande:
ökad mortalitet, ökade trombo-emboliska komplikationer, förlängd vårdtid, ökade sjukvårdskostnader och nosokomial smitta.
- En stam med ökad virulens (PCR-ribotyp 027) har de senaste åren uppträtt i Kanada, USA och flera länder i Europa men ännu är endast något enstaka fall konstaterat i Sverige. Stammen är resistent mot fluorokinoloner. Detta manar till ökad uppmärksamhet på svåra sjukdomsfall eller anhopning av fall, då odling av C. difficle och genotypning (PCR-ribotypning) bör utföras.
|
Orsaker/förlopp
|
- C. difficile koloniserar tarmen
- Antibiotika undertrycker normalfloran
- C. difficile växer till, producerar toxinerna A och B
- Inflammation av colon-slemhinnan, ev. pseudomembraner
- Diarré
- Bakteriesporer kan spridas till omgivningen, t ex via sjukvårdspersonal
- Nosokomial spridning
|
Riskfaktorer
|
- Antibiotika, framför allt cefalosporiner, klindamycin och fluorokinoloner
- Hög ålder
- Underliggande sjukdomar, t ex malignitet, uremi
- Långvariga sjukhusvistelser
- Cytostatikaterapi
- Tarminterventioner, t ex kirurgi, sonder, scopier
- Laxering eller behandling med andra tarmreglerande preparat
- PPI (protonpumpshämmare)
|
SYMTOM
|
- Symtomen debuterar vanligen under pågående antibiotikaterapi, men kan komma lång tid (vanligen dock inom sex veckor) efter avslutad behandling
- Asymtomatiskt bärarskap (framför allt neonatalt och hos äldre och kroniskt sjuka individer)
- Milda/måttliga diarrébesvär
- Enterokolit: feber, blodig diarré, buksmärtor och ofta betydande leukocytos, 1-3 % pseudomembranös kolit (endoskopisk diagnos)
- Fulminant kolit med ileus, toxisk dilatation - ovanligt
- Extraintestinala manifestationer - ovanligt
- 20 – 30 % av patienterna får recidiv efter behandling
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
- Antibiotika-associerad diarré av annan orsak
- Annan läkemedelsinducerad enterit, t ex NSAID
- Infektiös diarré av annan orsak, t ex Shigella, EHEC, Salmonella, Campylobacter, Yersinia
- Inflammatorisk tarmsjukdom
- Ischemisk kolit
- Funktionell diarré
|
UTREDNING/PROVTAGNING
|
Allmänna åtgärder
|
- Anamnes (antibiotikabehandling?)
- Buköversikt / datortomografi buk om misstanke ileus/toxisk dilatation
- Endoskopi om differentialdiagnostiska problem
- Vätskebalansstatus, CRP och vita vid behov
|
Mikrobiologisk diagnostik
|
- Analys av toxin B i feces med celltest (“golden standard”)
- Analys av toxin A och/eller B i feces med ELISA, i stort sett samma specificitet men något sämre sensitivitet än celltesten
- Odling av C. difficile - särskiljer ej toxinnegativa stammar som ej orsakar diarré. Vid positivt odlingsfynd bör stammen därför testas avseende toxinproduktion
- Molekylärbiologisk typning av bakterieisolat för epidemiologisk utredning. Viktigt vid svåra sjukdomsfall eller anhopning av fall, se ovan.
|
BEHANDLING
|
Allmänna åtgärder
|
- Sätt ut antibiotika om möjligt
- Understödjande vätskebehandling
- Undvik motilitetshämmande medel
- Förhindra nosokomial spridning
|
|
Specifika åtgärder
|
|
Asymtomatisk bärare | Ingen behandling
|
| Mild infektion | Expektans (25% läker inom 2-3 dygn utan specifik terapi)
|
| Medelsvåra fall | metronidazol 400 mg x 3 p.o i 7-10 dygn
|
| Svåra fall | vancomycin 125- 250 mg x 4 p.o i 10 dagar
|
| Ileus/toxisk dilatation | metronidazol 500 mg x 3 i.v.
i kombination med
vancomycin 500 mg x 4 rektalt eller p.o via duodenalsond
|
|
|
|
Recidiv
|
Första recidivet:
Upprepa metronidazol eller vancomycin enl. ovan.
Upprepade recidiv:
Ingen etablerad behandling finns. Alternativ:
A. Vancomycin i avtagande och intermittent dosering under sex veckor (prövas endast i mycket terapiresistenta fall). Rådfråga infektionsspecialist.
B. Rektal installation av
bakteriesuspensioner. Rådfråga infektionsspecialist.
C. Probiotika har prövats men effekten förefaller inte övertygande.
|
Kontrollåtgärder
|
- Minskad antibiotikaförbrukning, rätt antibiotikaval
- Snabb diagnostik och behandling
- Egen toalett, om möjligt isolering av diarrésjuka
- Korta vårdtider
- Basala hygienrutiner
- Mekanisk rengöring, handtvätt med tvål och vatten samt desinfektion
- Engångstermometrar
- Kontrollprovtagning när diarré upphört ska aldrig utföras
- Symtomfri patient behöver ej isoleras
- Övervakning av epidemiologiska läget
- Molekylärbiologisk typning av bakterieisolat vid svåra sjukdomsfall eller anhopning av fall, se ovan.
|
ICD-10
Enterokolit orsakad av Clostridium difficile A04.7
|
|
Referenser
|
Monaghan T, Boswell T, Mahida YR. Recent advances in Clostridium difficile-associated disease. Gut 2008;57:850-60.
Vonberg RP, Kuijper E, Wilcox MH, et al. Infection control measures to limit the spread of Clostridium difficile. Clin Microbiol Infect 2008;14 (Suppl. 5):2-20.
McFarland L. Alternative treatments for Clostridium difficile disease: what really works? J Med Microbiol 2005;54:101-11.
Kuijper EJ, Coignard B, Tüll P. Emergence of Clostridium difficile-associated disease in North America and Europe. Clin Microbiol Infect 2006;12 (Suppl. 6):2-18.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:223
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
