 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
 |
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt. Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Höftledsartros, coxartros |
 |
Uppdaterad: 2009-07-20 |
 |
|
 |
 |
|
 |
Specialistläkare Per Lindblom, Ortopedi/Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Granskad av: Professor Urban Lindgren, Ortopedkliniken/Huddinge Universitetssjukhus
|
 |
|
|
|
 |
|
|
|
 |
|
| [BAKGRUND] [ORSAKER] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING] [BEHANDLING] |
 |
BAKGRUND
|
Artros i höftleden (coxartros) är en vanligt förekommande degenerativ sjukdom med en prevalens som stiger med åldern från under 1 % < 55 år till mer än 10% >85 år. Kvinnor och män drabbas lika ofta och hos 1/3 av patienterna är sjukdomen bilateral.
Höftartrosen medför i avancerat stadium ett stort lidande med värk och nedsatt förmåga till ADL.
|
Orsaker
|
- De patogenetiska mekanismerna bakom artros är oklara. En teori är att mikrotrauma förstör ledbroskets struktur och leder till ökat vatteninnehåll i brosket, vilket i sin tur gör det mindre motståndskraftigt mot belastning.
- Höftledsartros är till övervägande del primär, dvs. utan känd orsak. Den sekundära artrosen uppstår till följd av t ex trauma mot leden, anatomiska avvikelser som dysplasi, samt inflammatoriska ledsjukdomar. Möjligtvis finns en koppling till hereditet.
- Vissa yrken verkar medföra ökad risk för höftartros, bl. a inom jordbruksarbete och hos balettdansöser kan man se en ökad frekvens.
- I normalfallet utvecklas höftledsartrosen under lång tid med en långsam progress över decennier. Mer aggressiva former förekommer också med snabbt progredierande sjukdom och invalidiserande symptom.
- Man bör använda ordet ledsvikt istället för ledförslitning. Aktivitet är viktig för att ledbrosket skall fungera normalt och ett ”normalt” användande av leden vare sig leder till eller förvärrar höftledsartros.
|
SYMTOM och KLINISKA FYND
|
Symtom
|
- Symptomutvecklingen vid artros följer ofta ett speciellt mönster. Initialt uppkommer smärta endast vid belastning och fr a då igångsättningssmärta, t ex vid gående efter en stunds sittande eller första stegen på morgonen. Efter hand uppkommer också vilovärk och nedsatt gångsträcka och i avancerade stadier nattlig värk som leder till sömnstörningar. Smärtan och värken förläggs ofta in mot ljumsken med utstrålning till in- och utsida av låret.
- Efter hand tilltar stelhet och inskränkning av rörelseförmågan där förmågan till inåtrotation och extension påverkas först.
- Patienten kan ha noterat benlängdsskillnad som kan vara funktionell pga. kontraktur och strukturell beroende på ben och broskförlust.
|
Kliniska fynd
|
- Vid inspektion av patienten i undersökningsrummet kan man notera avklädningssvårigheter (inskränkt rörelseförmåga) och hälta.
- Atrofi av lårmuskulaturen ses ofta och kan mätas som låromfång. Benlängdsskillnad kan bedömas via jämförelse av avståndet mellan spina iliaca anterior superior (SIAS) och spetsen av mediala malleolen, alternativt via uppskattning av höjdskillnad av crista iliaca hos stående patient. Rörelseomfånget jämförs mellan sidorna och ofta är fr a inåtrotations- och extensionsförmågan nedsatt med smärta vid provokation.
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
- Ryggsjukdomar och då fr a spinal stenos kan ge smärtutstrålning och svaghet runt höften liknande den vid artros, men oftast förläggs då smärtan på dorsalsidan av höft och lår. Någon gång kan också diskbråck ha smärtutstrålning in mot ljumsken.
- Patienter med avvikande symptom och sjukdomsutveckling bör utredas för uteslutande av annan allvarlig behandlingsbar åkomma såsom infektioner och tumörer.
|
UTREDNING
|
- Slätröntgen av bäcken och höft är förstahandsval. De klassiska radiologiska tecknen på artros är sänkt ledspringa, osteofytära pålagringar, ökad sklerosering av det subchondrala benet, samt cystbildning. Det finns dock ingen 100 % -tig överensstämmelse mellan artrosgrad på röntgen och patientens symptombild, dvs. en normal röntgenbild utesluter inte symtomgivande artros och omvänt så kan en patient med grav radiologisk artros ha lindriga besvär.
- Isotopscintigrafi, datortomografi eller magnetresonanstomografi (MRI) är inte förstahandsval vid utredning av misstänkt höftledsartros men kan bli aktuella vid misstanke om t ex tumör/metastas, caputnekros etc.
- Inte heller laboratorieundersökningar är del av primär utredning vid höftledsartros men blir aktuella vid t ex misstanke om infektion eller malignitet.
|
BEHANDLING
|
Konservativ
|
- I början av artrosförloppet räcker information om sjukdomsförloppet samt råd om avlastning av leden.
- Enklare analgetika som Paracetamol och Ibuprofen kan ordineras. Vid otillräcklig effekt kan man ge Diklofenak eller Ketoprofen, gärna i retardform. Potentiellt beroendeframkallande smärtstillande läkemedel bör undvikas då sjukdomen har ett kroniskt förlopp.
- Sjukgymnastik bidrar till att bibehålla rörlighet och muskelstyrka och därmed funktion. Vidare kan patienten få hjälp med att prova ut och lära sig använda en käpp i motstående sidas hand och även prova alternativ smärtlindring t ex transkutan nervstimulering (TNS).
- Vid utebliven effekt av konservativ behandling hos patient med symptomgivande röntgenverifierad artros remitteras till ortoped för bedömning och eventuell operativ åtgärd.
|
Kirurgisk
|
- Varje år utförs över 10 000 höftledsplastiker i Sverige på grund av artros. Tekniken är välutvecklad och framgångsrik där ett flertal studier har visat på mycket goda resultat. Såväl funktion och välbefinnande hos patienten återställs till nivåer nära de normala för åldern. Därmed har höftproteskirurgi visat sig vara ett mycket kostnadseffektivt ingrepp.
Den vanligaste operationsmetoden innebär ersättning av höftleden med en metallstam i femur och en plastcup i acetabulum. Både cementerade och ocementerade tekniker finns. På senare år har också tillkommit en ytersättningsprotes helt i metall, långtidsresultat saknas ännu för denna protestyp. Vidare har s.k. minimalinvasiv teknik utvecklats för att minska den postoperativa morbiditeten.
Till komplikationer vid höftproteskirurgi hör infektion, tromboembolisk händelse, lossning, protesluxation och periprostetisk fraktur. Upp mot 5 % av höftprotespatienterna har genomgått revisionsoperation efter 10 år pga lossning. Revisionsoperation har ett något sämre resultat än det primära ingreppet.
- Operationen görs till övervägande del i spinal anestesi och belastning tillåts direkt. Patienten kan i normalfallet återvända direkt till hemmet efter cirka 5 dagars sjukhusvistelse.
- Normalpatienten kan efter en höftprotesoperation leva ett aktivt liv med t ex promenader, lättare trädgårdsarbete, cykling och simning. Tyngre idrottsaktiviteter såsom löpning och utförsåkning på skidor bör undvikas.
- Alternativ till höftproteskirurgi hos yngre patienter kan vara korrigerande osteotomier i bäcken och femur och t.o.m. artrodes vilket kan ge långvarig symptomfrihet och god funktion.
|
ICD-10
Annan primär koxartros M16.1
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M16 Höftledsartros
|
Referenser
|
Indikationer för behandling inom ortopedi. Nationellt Kompetenscentrum för Ortopedi (NKO)/2005
|
 |
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:220
|
|
 |
|
|
 |  | | Läkare | | |  |  |  |  |  | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens |  | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare i allmänmedicin |  | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare och Sjuksköterskor |  | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens |  | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | ST-läkare |  | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Distriktsläkare |  | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Överläkare |  | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Endokrinolog/ diabetolog |  | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi |  | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Läs mer om Capio |  | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Verksamhetschef inom Psykiatrin |  | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Vi söker allmänspecialist till Österlen |  | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | ST-läkare i Urologi |  | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen |  | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialister i Allmänmedicin |  | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Överläkare/ Specialistläkare |  | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | | | Sjuksköterskor | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare och Sjuksköterskor |  | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | |  |  |  |  |  | Psykolog |  | Psykosvård, Falköping | | | |
|  | |  | | |
|
| |
|
|
|
 |