 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Knäledsartros, gonartros |
|
Uppdaterad: 2009-07-20 |
|
|
|
|
|
|
Specialistläkare Per Lindblom, Ortopedi/Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Granskad av: Professor Urban Lindgren, Ortopedkliniken/Huddinge Universitetssjukhus
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [ORSAKER] [SYMTOM OCH KLINISKA FYND] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING] [BEHANDLING] |
|
BAKGRUND
|
Knäledsartros (gonartros) är vanlig i den äldre patientgruppen med en prevalens runt 3 % och ökar med tilltagande ålder. Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män. Samhällets kostnader för artros som sjukdomsgrupp är stora och siffror runt 10 miljarder årligen har nämnts. Artros orsakar stort lidande hos den enskilde patienten med smärta och inverkan på ADL-funktionen. Symptomgivande artros uppkommer pga att belastningen på ledbrosket i knät överstiger den reparativa kapaciteten, leden sviktar.
|
|
Orsaker
|
De patogenetiska mekanismerna bakom artros är oklara. En teori är att mikrotrauma förstör ledbroskets struktur och leder till ökat vatteninnehåll i brosket, vilket i sin tur gör det mindre motståndskraftigt mot belastning.
Man har sett en ökad risk för knäledsartros hos vissa yrkesgrupper och inom vissa kontaktidrotter. Även hereditet spelar in men betydelsen är fortfarande oklar.
Knäledsartros förekommer i 2 former, den primära utan känd orsak och den sekundära där det finns en identifierbar orsak. Den sekundära artrosen är vanlig efter knäskador, man har bl. a sett hög artrosförekomst efter meniskskador och främre korsbandskirurgi. Vidare förekommer knäledsartros vid avancerade stadier av inflammatoriska ledsjukdomar (s.k. artros/artrit) och efter septisk artrit.
I normalfallet utvecklas knäledsartrosen under lång tid med en långsam progress över decennier. Mer aggressiva former förekommer också med snabbt progredierande sjukdom och invalidiserande symptom.
|
SYMTOM och KLINISKA FYND
|
Symtom
|
- Belastningsrelaterad smärta är det vanligaste debutsymptomet vid knäledsartros. Till en början ses igångsättningssmärta t ex på morgonen eller efter en stunds sittande.
- Smärtan förläggs oftast till insidan av knät då medial gonartros är den vanligaste formen och utgör närmare 90 %. Utstrålande smärta är inte speciellt vanlig.
- Vilovärk och nattlig värk är inte lika vanligt förekommande som vid höftledsartros och saknas helt hos ett flertal patienter.
- Efter hand tillkommer felställning i knäleden när broskhöjden avtar, samt rörelseinskränkning och hälta. Vid medial knäledsartros ställer sig knät i varus i belastning och vid lateral artros i valgus. Vid avancerad artros kan det också bli en formförändring av knät beroende på osteofytära pålagringar.
- Hos vissa patienter förekommer intermittent ledhinnesvullnad och även utgjutning i knäleden.
|
Kliniska fynd
|
- Ofta palpationsömhet lokalt över angripen ledspringa. Man palperar lätt ostefyter medialt på femur. Diffus ledsvullnad och även hydrops kan förekomma.
- Inskränkt rörelseomfång, fr a sträckdefekt är vanlig.
- Krepitationer (knaster från leden) från ledspringor eller under patella kan kännas ibland ev också höras.
- I avancerade fall finns formförändring och palpabla osteofytära pålagringar runt angripen ledspringa.
- Förekomst av gånghjälpmedel noteras. Varus-/valgusfelställning noteras enklast i stående.
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
- Inflammatoriska ledsjukdomar: Ofta känd diagnos med symptom från flera leder men kan ibland debutera som en monoartrit. Inflammationstecken i form av svullnad, rodnad och värmeökning.
- Främre knäsmärta: Ses fr a hos yngre kvinnor som uppger värk i sittande t ex i bil eller på bio, vid huksittande och gång i trappor. I status lokal ömhet runt patella samt smärta från femuropatellarleden vid kompression under samtidig kontraktion av quadriceps.
- Fortledd smärta från rygg, höftled eller fotled/fot
- Osteonekros som kan utvecklas spontant, efter trauma eller hos cortisonbehandlade patienter. Vanligast i mediala femurkondylen och kan ge en mycket besvärlig värk. Kan i initialskedet missas på slätröntgen.
- Degenerativ meniskskada kan ge diffus molande värk liknande den vid artros.
- Stressfraktur: Ovanligt.
- Tumör: Ovanligt men måste alltid uteslutas.
|
UTREDNING
|
- Skelettröntgen. Förstahandsval. Belastade bilder skall utföras för att underlätta artrosdiagnostiken. De klassiska radiologiska tecknen på artros är sänkt ledspringa, osteofytära pålagringar, ökad sklerosering av det subchondrala benet, samt cystbildning. Det finns dock ingen 100 % -tig överensstämmelse mellan artrosgrad på röntgen och patientens symptombild, dvs. en normal röntgen utesluter inte artros och omvänt så kan en patient med grav radiologisk artros ha lindriga besvär.
- Isotopscintigrafi, datortomografi eller magnetresonanstomografi (MR). Används på specifika indikationer som tumörutredning, misstanke om osteonekros, mjukdelsskada i knät.
- Artroskopisk utredning kan behövas om det föreligger osäkerhet avseende artrosutbredningen inför t ex osteotomi. Samtidigt kan man också åtgärda ev meniskskador eller t ex ta prov från ledhinna vid artritfrågeställning.
- Laboratioreprover vid misstanke om inflammatorisk knäsjukdom eller malignitet.
|
BEHANDLING
|
Konservativ
|
- I början av artrossjukdomen endast information om sjukdomsförloppet och råd om avlastning av leden.
- Enklare analgetika som Paracetamol och Ibuprofen är ofta motiverade. Vid otillräcklig effekt kan man ge NSAID-preparat, gärna i retardform. Potentiellt beroendeframkallande smärtstillande läkemedel bör undvikas då sjukdomen har ett kroniskt förlopp.
- Det finns inga säkra belägg för att glukosamin skulle vara effektivt vid artros, vare sig när det gäller symptomlindring eller möjligheten att förhindra progress av artrosen.
- Sjukgymnastik bidrar till att bibehålla rörlighet och muskelstyrka och därmed funktion. Vidare kan patienten få hjälp med att prova ut och lära sig använda gånghjälpmedel och även prova alternativ smärtlindring t ex transkutan nervstimulering (TNS) eller akupunktur.
- Överviktiga patienter kan få symptomlindring av viktminskning och möjligtvis också bromsa ytterligare artrosutveckling.
- Om det föreligger tydliga tecken på inflammatorisk reaktion i knät (svullnad, värmeökning, hydrops) kan man försöksvis ge intraartikulär kortisoninjektion vilket kan ge tillfällig symptomlindring. Det finns dock inga säkra belägg för att intraartikulärt givet kortison skulle ha effekt på artrossmärta på längre sikt, däremot kan möjligtvis kortisonet påverka broskets reparationsförmåga negativt. Maximalt 3-4 injektioner kan ges per år.
- Intraartikulär injektion av hyaluronansyra (tuppkamsextrakt) kan prövas men effektiviteten är inte klarlagd.
- Vid utebliven effekt av konservativ behandling hos patient med symptomgivande röntgenverifierad artros remitteras patienten till ortoped för bedömning och eventuell operativ åtgärd.
|
Kirurgisk
|
- Valgiserande tibiaostetomi är ett alternativ hos yngre (< 60 år) patienter med isolerad, lindrig medial gonartros. Osteotomin medför att belastningsaxeln flyttas till den friska lateralsidan med symptomlindring som följd. 4 av 5 patienter har gott resultat upp till 10 år postoperativt.
- Knäproteskirurgi är liksom höftproteskirurgi en välutvecklad och effektiv behandlingsmetod vid artros med mycket goda långtidsresultat med kvartstående god funktion och smärtfrihet hos 95 % av patienterna efter 10 år. Vid isolerad medial artros är halvprotes ett alternativ med kortare sjukhusvistelse och rehabiliteringstid. När artros föreligger i flera kompartment utförs totalplastik. Vårdtiden understiger i normalfallet 1 vecka och patienten kan oftast återvända direkt till hemmet. Rehabiliteringstiden är relativt lång och det tar upp emot ett halvår innan patienten uppnår fullgod funktion. Minimalinvasiv teknik prövas för närvarande och kan kanske förkorta både vård- och rehabiliteringstid, långtidsresultat saknas.
Liksom vid höftprotes skall tyngre aktiviteter som löpning och utförsåkning på skidor undvikas, i övrigt finns inga restriktioner avseende mobilisering. Till komplikationerna hör infektion, tromboembolisk händelse, lossning och periprostetisk fraktur. Färre än 5 % av patienterna genomgår revision av sin knäprotes inom en 10- årsperiod, orsakerna är främst lossning, slitage, infektion och knäskålsproblem.
|
ICD-10
Annan primär gonartros M17.1
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M17 Knäartros
|
Referenser
|
|
Indikationer för behandling inom ortopedi. Nationellt Kompetenscentrum för Ortopedi (NKO)/2005
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:216
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
