 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Nedre urinvägssymtom, LUTS |
|
Uppdaterad: 2010-04-06 |
|
|
|
|
|
|
Professor Peter Wiklund, Urologkliniken/Karolinska Universitetssjukhuset
Specialistläkare Martin Jonsson, Urologkliniken/Karolinska Universitetssjukhuset
Granskad av: Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [SYMTOM OCH KLINISKA FYND] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING] [BEHANDLING/UPPFÖLJNING] |
|
BAKGRUND
|
Centrala nervsystemet har ett primitivt sätt att hantera afferent information från urinvägarna och dess omedelbara omgivningar. Detta medför att sjukdomar som påverkar urinvägarna ger upphov till liknande symtomatologi, s k LUTS (Lower urinary tract symptoms).
Läkare som handlägger LUTS måste därför överväga ett flertal olika diagnoser innan behandling initieras.
LUTS är mycket vanligt förekommande:- • Prevalensen för LUTS hos män ökar med åldern: 10% i åldern 30-40 år, 50% i åldern 50-60 år, 70% i åldern 60-70 år och 90% för män över 80 år.
- Ca hälften av alla män får besvär till följd av BPH och ca var fjärde man får behandling någon gång i livet pga BPH.
- Urinvägsinfektioner utgör omkring 5% av besöken hos läkare i öppenvård.
- Ca 10% av den vuxna befolkningen har inkontinensproblem, 75% av dessa är kvinnor.
- I Sverige diagnostiseras varje år ca 9000 fall av prostatacancer.
|
SYMTOM och KLINISKA FYND
|
|
Symtomen (LUTS) delas upp i lagrings- och tömningssymtom:
|
Lagringssymtom
(svårt för urinblåsan
att lagra urinen)
Irritativa besvär | Tömningssymtom
(svårt för urinblåsan
att tömma urinen)
Obstruktiva besvär
|
Ökad miktionsfrekvens
Ökat antal miktioner nattetid (nykturi)
Trängningar | Startsvårigheter
Svag stråle
Trängningar
Känsla av dålig tömning
Efterdropp
Totalretention
|
|
|
|
Vissa sjukdomar, t ex blåscancer och urinvägsinfektion, ger framför allt upphov till lagringssymtom. Man finner emellertid relativt ofta även tömningssymtom hos dessa patienter. Ett flertal studier visar också att det differentialdiagnostiskt inte lönar sig att dela in patienter med utgångspunkt från lagrings- respektive tömningssymtom.
Lagringssymtomen upplevs vanligen som mest besvärande av patienten. Mer sällan klagar patienten över tömningssymtomen. De tycker oftast inte att det spelar någon större roll att strålen är svagare eller att det tar lite längre tid att kasta vatten. Undantaget är vid totalretention, då patienten söker akut.
Den typiske patienten besväras av att inte kunna åka till stan och handla utan att gå på toaletten flera gånger. Han kan inte gå på bio eller teater och han måste gå upp och kissa flera gånger varje natt.
Symtomen varierar ofta i intensitet med månads- till årslånga fluktuationer även utan behandling.
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
Följande orsaker till LUTS är vanligast och bör misstänkas i första hand:
|
Män
|
- Benign prostatahyperplasi (BPH)
- Prostatacancer (Rektalpalpation ua? Normalt PSA?)
- Urinvägsinfektion (Normal urinsticka?)
- Blåscancer (Makroskopisk hematuri?)
- Neurogen blåsrubbning (Cerebrala orsaker som stroke och Parkinson. MS, diabetes eller andra sjukdomar med neurogen påverkan.)
Neurogena sjukdomar ger ofta upphov till trängningsbesvär, men tömningsbesvär kan också förekomma om blåsmuskulaturen ej fungerar normalt.
- Medicinering (diuretika)
- Distal uretärsten
- Sten i urinblåsan (orsakas ofta av residualurin pga infravesiklat hinder, dvs tömningsbesvär)
- Kronisk prostatit/kronisk bäckenbottensmärta
- Interstitiell cystit (kronisk inflammatorisk sjukdom med smärtsamma urinträngningar utan känd genes. Ovanlig hos män)
|
Visa översikt BPH
|
Visa översikt Prostatacancer
|
Visa översikt UVI hos män
|
Visa översikt Prostatit
|
Kvinnor
|
- UVI (Normal urinsticka?)
- Blåscancer (Makroskopisk hematuri?)
- Trängningsinkontinens med okänd etiologi eller beroende på neurogen blåsrubbning (Cerebrala orsaker som stroke och Parkinson. MS eller andra sjukdomar med neurogen påverkan. Diabetes).
Neurogena sjukdomar ger ofta upphov till trängningsbesvär, men tömningsbesvär kan också förekomma om blåsmuskulaturen ej fungerar normalt.
- Blandinkontinens. En mycket stor andel av de kvinnor som lider av inkontinens har samtidiga inslag av trängnings- och stressinkontinens.
- Medicinering (diuretika)
- Distal uretärsten
- Uretrit/Kronisk bäckenbottensmärta.
- Interstitiell cystit
Kronisk inflammatorisk sjukdom utan känd genes. Relativt vanlig hos kvinnor med smärtsamma urinträngningar.
|
Visa översikt UVI hos kvinnor
|
UTREDNING
|
Män
|
- Anamnes
- Rektalpalpation (bedömning av storlek och cancersuspekta områden)
- Urinsticka (patienter med makroskopisk hematuri skall remitteras till urolog för cystoskopi och CT av övre urinvägarna)
- PSA (alla män med mer än 10 års förväntad livslängd eller vid misstanke om prostatacancer)
- Kreatinin (patienter med högt s-kreatinin skall remitteras till urolog om orsaken misstänks bero på postrenalt avflödeshinder)
- Tidsmiktion (>12 sek för första decilitern innebär stor risk för avflödeshinder)
- IPSS (International Prostate Symptom Score) viktigt för att utvärdera insatt behandling
- Miktionsschema (bedöm antal miktioner per dygn och urinmängder)
- Mätning av residualurin (bladderscan)
- Vid misstanke om distal uretärsten ska CT med och utan kontrast utföras
- Remiss för cystoskopi om bakomliggande orsak till patientens LUTS ej kan fastställas
|
Kvinnor
|
- Anamnes
- Urinsticka (patienter med makroskopisk hematuri skall remitteras till urolog för cystoskopi och CT övre urinvägar)
- Kreatinin (patienter med högt s-kreatinin skall remitteras till urolog om orsaken misstänks bero på postrenalt avflödeshinder)
- Miktionsschema (antal miktioner, urinmängd samt ev. läckage viktigt att bedöma)
- Gynekologisk undersökning
- Remiss för cystoskopi om ej bakomliggande orsak till patientens LUTS kan fastställas
- Vid misstanke om distal uretärsten ska CT med och utan kontrast utföras
|
BEHANDLING/UPPFÖLJNING
|
Beroende på orsak
|
- BPH (v g se denna översikt - länk ovan)
- Prostatacancer (v g se denna översikt - länk ovan)
- Misstanke om neurogen blåsrubbning föranleder remiss till urolog.
- Trängningsbesvär
- Antikolinergika, ex tolterodin eller solifenacin (Detrusitol 2-4 mg eller Vesicare 5-10 mg) kan provas vid irritativa besvär (lagringssymptom). Risken för urinretention orsakat av antikolinerg behandling är överdriven men inte helt försumbar (studier har visat en ökning på ca 25 ml i residualurin vid behandling med antikolinergika). Alfablockerare (Alfadil eller Xatral) kan minska besvär både relaterat till trängningar och/eller tömningsbesvär. Miktionsträning.
- Distal uretärsten
Akut behandling: antiflogistika alternativt morfinpreparat (Ketogan, Spasmofen)
Alla pat med uretärsten ska erhålla alfablockerare (Alfadil 4-8 mg, Xatral 5-10 mg) vilket underlättar stenpassage. Om stenen < 6 mm kan den avgå spontant, men stenar över 4 mm bör remitteras till urolog för eventuell åtgärd. Ny urinöversikt (alt CT om stenen ej är röntgentät) efter ca 3 veckor för stenkontroll. Vid feber och flanksmärtor skall patienten handläggas akut för intravenös antibiotikabehandling samt avlastning av njuren med nefrostomi alternativt uretärkateter.
- Sten i urinblåsan kräver transuretral operation (endoluminal stenextraktion), således remiss till urolog för operation.
- Eftersom symtomen vanligtvis fluktuerar över tid vid LUTS är noggrann uppföljning av vikt.
|
ICD-10
Andra och icke specificerade symtom och sjukdomstecken från urinorganen R39.8
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:214
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
