 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Depression hos äldre |
|
Uppdaterad: 2009-11-05 |
|
|
|
|
|
|
Vårdenhetsöverläkare Stefan Westergren, Psykiatri Område Östra, avd 365/SU
Granskad av: Professor Lil Träskman-Bendz, Psykiatriska klin/Skånes Universitetssjukhus i Lund
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [ORSAKER] [SYMTOM] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING/PROVTAGNING] [BEHANDLING/UPPFÖLJNING] |
|
BAKGRUND
|
Affektiva syndrom är mycket vanliga tillstånd, vilka har stor betydelse ur såväl individ- som samhällsperspektiv. Risken att insjukna någon gång under livet är så stor som 20% för män och 40% för kvinnor, med en punktprevalens på cirka 5%. C:a 15 % av personer över 65 år drabbas av depression. Det finns med åren ett allt tydligare samband mellan affektiv sjukdom och ålder.
Risken för allvarliga komplikationer till depressionstillstånd är påtaglig, med fullbordat suicid som den mest extrema. Suicidfrekvensen har minskat något senare år, från att ha legat runt 2000/år till cirka 1500/år, troligen delvis avspeglande mer aktiv antidepressiv behandling. Drygt 500 av de som suiciderar är över 75 år, och den största riskgruppen är äldre män.
Fortfarande anser man dock att det föreligger underbehandling totalt sett i befolkningen. Detta gäller inte minst hos äldre, där symtombilden kan vara mindre karaktäristisk än vid depressioner hos yngre.
|
Orsaker
|
Vanligtvis endogen genes, men det finns också somatiska orsaker att tänka på:
|
- Ämnesomsättningsrubbning, framför allt hypothyreos
- Bristtillstånd av olika slag: anemier, hypovitaminoser (B12-folsyre-brist)
- Hyperkalcemi
|
SYMTOM
|
ICD 10-kriterier för depressiv episod (i varierande grad):
|
- Nedstämdhet
- Förlust av intresse
- Energiförlust, ökad uttröttbarhet
- Minskat självförtroende
- Skuldkänslor, självförebråelser
- Självmordstankar
- Kognitiva störningar, koncentrationsstörning
- Psykomotorisk hämning eller agitation
- Sömnstörning
- Aptitstörning
|
Hos äldre är klassisk melankoli mindre vanligt. Bilden kan domineras av påtagliga kroppsliga symtom, s k somatisering.
De kognitiva symtomen kan bli så uttalade att man talar om pseudodemens - depressionstillstånd ska alltid övervägas vid en begynnande demensbild.
Aggressivitet/agitation är inte ovanligt, och depressionsbakgrund bör man ha i åtanke.
Psykotiska inslag i depressionsbilden, med paranoida inslag och extrema skuldkänslor, är relativt sett ganska vanliga hos äldre.
|
De vanligaste depressionstyperna hos äldre
|
- A. Atypiska/maskerade depressioner
- B. Sekundära depressioner:
1.organiska: depression i samband med neurodegenerativa tillstånd som demens och Parkinssons sjukdom
2.depression utlöst av somatisk sjukdom, som cancer, hjärt-kärlsjukdom och neuroendokrin sjukdom.
3. Läkemedelsutlöst depression (antihypertensiva läkemedel, digitalis, L-dopa, kortikosteroider och neuroleptika).
4. Psykogent utlösta depressioner
- C. Dystymi
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
Psykiatriska:
Demensutveckling
Psykotiska tillstånd (t ex parafreni)
Substansbetingad depression (inte att förglömma även hos äldre), där det är viktigt med 3-4 veckors drogfrihet för att adekvat kunna utesluta rent missbruksrelaterad depressivitet.
|
Somatisk sjukdom:
Viktigt med adekvat utredning enligt nedan.
|
UTREDNING/PROVTAGNING
|
- Hb, Lpk, SR, CRP, elstatus inkl S-Ca (hyperkalcemi), leverstatus inkl GGT, ev CDT (vid misstanke om missbruk)
- TSH, fritt T4
- B12-folsyra (kompletteras med homocystein/metylmalonat vid "gråzonsvärde", dvs mot det nedre referensvärdet)
- Frikostigt uteslutande av intracerebrala processer (tumör, cerebrovaskulära skador, atrofi) med CT hjärna (alt MRT)
|
BEHANDLING/UPPFÖLJNING
|
Behandlingen vilar på en kombination av adekvat psykosocialt omhändertagande och farmakologisk/medicinsk behandling.
Samtidig somatisk problematik, som ju är vanlig, ökar känsligheten för mediciner, och medel med antikolinerg effekt bör undvikas (t ex tricykliska antidepressiva). Den antikolinerga effekten ökar bland annat risken för konfusion. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) tolereras jämförelsevis mycket bättre av äldre, där det mest studerade och använda i Sverige är citalopram.
|
- SSRI-preparat (specifika serotoninåterupptagshämmare): citalopram (Cipramil), fluoxetin (Fontex), paroxetin (Seroxat), sertralin (Zoloft) och fluvoxamin (Fevarin).
I Sverige används vid behandling av äldre ofta citalopram (Cipramil) (10-30 mg/dygn, maxdos 40 mg (mot 60 mg som gäller för yngre patienter)). Sertralin (Zoloft) är med enkel dosering (50 mg x 1) och liten interaktionsrisk ett alternativ.
Escitalopram (Cipralex), en vidareutveckling av citalopram, kan övervägas utifrån vissa fördelar avseende tillslagstid och effekt.
- Bland de nyare preparaten är mirtazapin (Remeron) (30-45 mg till kvällen), med sin ångestlindrande och sömnförbättrande effekt, ofta gynnsamt.
- Vid terapisvikt kan också SNRI-preparat (serotonin och noradrenalinåterupptagshämmare) i form av venlafaxin (Efexor) eller duloxetin (Cymbalta) komma ifråga. Hos äldre bör doserna vara något lägre, för venlafaxin oftast (37,5-) 75-150 mg/dygn och för duloxetin oftast 60 mg/dygn.
Duloxetin (Cymbalta) kan vara särskilt användbart vid samtidig förekomst av depressiva symtom och kroniska smärtsymtom. Doseringen är oftast enkel, 60 mg x 1, som start- och underhållsdos. Ibland kan försiktigare startdos vara aktuell, 30 mg x 1. Maxdos är 120 mg (det är dock sällan aktuellt med sådana höga doser för äldre).
- Det relativt nyregistrerade bupropion (Voxra), med facilitering av noradrenerg och dopaminerg transmission, kan övervägas vid svårare serotonerga biverkningar av andra antidepressiva eller vid terapiresistens (ofta då som tilläggsbehandling). Erfarenheten av behandling av äldre är dock än så länge begränsad.
- Huruvida det nyaste tillskottet i den antidepressiva arsenalen, agomelatin (Valdoxan), är värdefullt vid behandling av äldre återstår att se. Tills vidare ingår läkemedlet inte heller i högkostnadsskyddet.
|
Inte minst med tanke på medicinkänsligheten hos äldre bör ECT tidigt övervägas som behandlingsalternativ. ECT är definitivt förstahandsval vid riktigt djupa depressionstillstånd med hög suicidrisk. Svar på ECT-behandling är särskilt gott vid stark psykomotorisk hämning och vid psykotiska depressioner.
|
Adjuvant behandling
|
Adjuvant behandling behövs långtifrån alltid, speciellt inte om ångestdämpande och sömnförbättrande antidepressiva används (t ex mirtazapin).
Ibland kan man överväga:
1. Bensodiazepiner
Observera att bensodiazepintillägg (t ex Stesolid 2-5 mg x 3) bara bör ske i initialfasen med fast planering att sätta ut preparatet inom några veckor. Detta för att dels undvika beroendeutveckling, dels att inte utsätta framför allt äldre patienter för en ökad risk för bl a ortopediska komplikationer (såsom fallskador).
2. Neuroleptika
Lättare psykotiska symtom vid depression försvinner ofta vid behandling med enbart antidepressiva.
Svårare symtom kräver dock tillägg med neuroleptika för att snabbare nå symtomlindring (t ex Risperdal, Zyprexa, Seroquel eller Cisordinol).
Observera att ECT bör övervägas som förstahandsmedel vid svår psykotisk depression.
|
Uppföljning
|
Depressionens allvarlighetsgrad och det sociala nätverket styr vårdnivå och uppföljning: Inneliggande vård eller poliklinisk behandling?
Uppföljning inom psykiatrin eller i primärvården?
Telefonkontakt eller återbesök inom en vecka är önskvärt för att kunna stötta i den första fasen då ofta biverkningar uppträder och innan en positiv behandlingseffekt inträtt.
Den fortsatta kontakten styrs av svårighetsgrad och behandlingssvar.
|
ICD-10
Lindrig depressiv episod F32.0
Medelsvår depressiv episod F32.1
Svår depressiv episod utan psykotiska symtom F32.2
Svår depressiv episod med psykotiska symtom F32.3
Andra specificerade depressiva episoder F32.8
Depressiv episod, ospecificerad F32.9
Recidiverande depression, ospecificerad F33.9
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
F32 Depressiv episod
F33 Recidiverande depressioner
|
Referenser
|
Ottosson: Psykiatri.
Kaplan and Sadock: Synopsis of Psychiatry.
Stahl: Essential Psychopharmacology.
C.G. Gottfries: Depressioner hos äldre.
www.fass.se
Rapport från Tandvårds- och läkemedelsverket; Genomgång av antidepressiva läkemedel 2008
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:172
|
|
 |
|
|
 |
|
|
|
|
|
| Akutpsykiatri - BMS symposierapport |
|
| Referat från Bristol-Myers Squibbs symposium: Omhändertagande av patienter i akutpsykiatri (Stockholm febr 2010) |
|
| www.abilify.se |
|
|
| |
|
|
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
