 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Panikångest |
|
Uppdaterad: 2009-10-30 |
|
|
|
|
|
|
Vårdenhetsöverläkare Stefan Westergren, Psykiatri Område Östra, avd 365/SU
Granskad av: Professor Lil Träskman-Bendz, Psykiatriska klin/Skånes Universitetssjukhus i Lund
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [SYMTOM] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [BEHANDLING] [UPPFÖLJNING] |
|
|
|
BAKGRUND
|
Omkring 10% av befolkningen har någon gång upplevt panikattacker. Fullt utvecklat paniksyndrom ses hos 1% av män och 2% av kvinnor.
Debutåldern varierar - de flesta insjuknar dock någon gång mellan tonåren och 40-årsåldern.
|
Orsaker
|
- Det föreligger en viss ärftlig komponent (visat bland annat i tvillingstudier).
- Det finns teorier om att det sensoriskt reglerande locus coeruleus i hjärnstammen utövar en ökad noradrenerg stimulering av limbiska strukturer, bland andra hippocampus. Detta leder till ökad inpräntning av det emotionellt laddade minnet av panikattacken.
- Tendensen att med tiden allt lättare utlösa en panikattack, kan ses som ett slags kindlingfenomen. Enligt kognitiv teori sker en feltolkning av kroppsliga signaler, vilket leder till den utvecklade panikattacken.
|
|
SYMTOM
|
Kännetecknande för en panikattack är enligt DSM-IV-klassifikationen minst 4 av nedanstående symtom. Dessa utvecklas snabbt, med kulmen inom 10 minuter:
|
- Palpitationer, bultande hjärta eller hastig puls
- Svettning
- Darrning eller skakning
- Känsla av att tappa andan
- Kvävningskänsla
- Smärta eller obehag i bröstet
- Illamående eller obehag i magen
- Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
- Derealisations- eller depersonalisationskänslor
- Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
- Parestesier (domningar eller stickningar)
- Frossa eller värmevallningar
|
|
Observera att man för att ställa diagnosen paniksyndrom kräver:
|
- Återkommande oväntade panikattacker
- Att minst ett av följande har åtföljt minst en attack under minst en månad:
|
- Ihållande förväntansångest (ångest för ångestattack)
- Rädsla att mista kontrollen, bli tokig eller få hjärtinfarkt
- Betydande beteendeförändring p g a attackerna
|
Man klassificerar också syndromet med avseende på om agorafobi föreligger eller inte.
|
Kliniska fynd
|
En noggrann, men inte överdriven, somatisk undersökning bör utföras vid första attack, där besked om normalt utfall av undersökning och EKG kan bidra till att feltolkningsmönster bryts. Ur medicinsk synvinkel är det samtidigt värt att notera att det föreligger en ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar på sikt (risken för t ex hjärtinfarkt vid ångest- och depressionssjukdom är cirka 2-3 gånger förhöjd, andra riskfaktorer borträknade).
En bidragande mekanism i detta sammanhang kan vara den obalans i det autonoma nervsystemet som man iakttagit vid paniksyndrom. Detta tar sig bland annat uttryck som en reducerad hjärtfrekvensvariabilitet och en något ökad hjärtfrekvens.
Av mer oklar klinisk betydelse är den överrepresentation av mitralvalvsprolaps som observerats hos patienter med paniksyndrom.
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
Somatiska:
|
- Angina pectoris och hjärtinfarkt
- Endokrina sjukdomar, främst hypertyreos, kan ge symtom som liknar panikångest - kontrollera fritt T4, T3 och TSH
- Palpitationer/extrasystolier kan likna symtombilden vid panikattack
|
Psykiatriska:
|
Innefattar en mängd andra ångesttillstånd. Dessa är viktiga att identifiera, inte minst p g a skillnader i behandling.
|
- Missbruk av alkohol och andra droger kan leda till ångestattacker. Tänk även på överkonsumtion av koffein (kaffe). Beakta möjligheten av simulerad ångest i syfte att erhålla bensodiazepiner.
- PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och akuta stresstillstånd
- Social fobi
- Specifik fobi
- Depressiva och psykotiska syndrom
- Personlighetsstörningar med ångestattacker, inte minst den emotionellt instabila personlighetsstörningen (borderline).
|
UTREDNING/PROVTAGNING
|
Rimlig somatisk utredning i debutfasen. Observera risken för resurskrävande undersökningar till begränsad eller ingen nytta.
|
- Rutinblodprover - blodvärde och elektrolyter
- Viktigt att utesluta hypertyreos (fritt T4, T3, TSH)
- Någon gång kan endokrinologisk utredning bli aktuell (t ex vid misstanke om feokromocytom, då attacker av högt blodtryck och flush i regel ingår i bilden)
|
BEHANDLING
|
Kognitiv psykoterapi
|
- Tar fasta på teorin om att panikattacken beror på en feltolkning av kroppsliga signaler. Terapin går ut på att identifiera denna feltolkning och hitta alternativa, mer adekvata, tankemässiga förklaringsmodeller. Patienten får också lära sig avledande tekniker/aktiviteter.
|
Farmakologisk behandling
|
- Av de 18 olika generiska substanserna som är registerade på indikationen depression i Sverige, inklusive det senast tillkomna agomelatin (Valdoxan), är sex stycken godkända för paniksyndrom, ett tricykliskt preparat (klomipramin) och fem SSRI (alla utom fluvoxamin-Fevarin). Notera att skillnader avseende indikationen 'Paniksyndrom' även kan förekomma mellan synonympreparat, de flesta men inte alla har indikationen.
- Traditionellt har klomipramin (Anafranil) använts med stor framgång.
- SSRI-preparat (t ex Cipramil, Cipralex, Zoloft, Seroxat och Fontex) har också visat sig effektiva och har ofta fördelar ur biverkningssynvinkel. Man bör observera att det inte är ovanligt med en initial ångestförstärkning vid behandlingsstart, vilket motiverar en låg dos under cirka en vecka. Därefter görs successiva dosökningar.
Lämpliga inledningsdoser respektive måldoser:
- citalopram (Cipramil) 10 mg x 1 resp 20-40(-60) mg/dygn p.o.
- escitalopram (Cipralex) 5 mg x 1 respektive 10-20 mg/dygn p.o.
- sertralin (Zoloft) 25 mg x 1 resp 50-100(-150) mg/dygn p.o.
- paroxetin (Seroxat) 10 mg x 1 resp 20-40 mg/dygn p.o.
- fluoxetin (Fontex) 10 mg x 1 resp 20(-40)mg/dygn p.o.
- Inledningsvis kan ångesten kuperas med bensodiazepiner (som längst några veckor). Det är oerhört viktigt att aktiv utsättning genomförs för att motverka utveckling av bensodiazepinberoende.
|
Uppföljning
|
- Kognitiv terapi genomförs vanligtvis med relativt täta sessioner (ofta en gång per vecka) under en period. I efterförloppet kan det vara gynnsamt med "underhållssessioner” (eventuellt varje halvår) för att motverka återfall.
- Medicinsk uppföljning sker i regel inom primärvården
- Farmakoterapi bör fortgå under lång tid, i regel åtminstone ett år
|
ICD-10
Paniksyndrom F41.0
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
F41 Andra ångestsyndrom
|
Referenser
|
FASS (Farmaceutiska specialiteter i Sverige) 2008
Fass.se
Ottosson: Psykiatri
Kaplan och Sadock: Synopsis of psychiatry
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:165
|
|
 |
|
|
 |
|
|
|
|
|
| Akutpsykiatri - BMS symposierapport |
|
| Referat från Bristol-Myers Squibbs symposium: Omhändertagande av patienter i akutpsykiatri (Stockholm febr 2010) |
|
| www.abilify.se |
|
|
| |
|
|
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
