 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Plötslig spädbarnsdöd (SIDS, Sudden Infant Death Syndrome) |
|
Uppdaterad: 2010-04-13 |
|
|
|
|
|
|
Barnhälsovårdsöverläkare Bernt Alm, Landstinget Halland/
Granskad av: Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barnsjukhus Göteborg
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [EPIDEMIOLOGI] [ORSAKER] [DEFINITION] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [PROFYLAX] [UTREDNING OCH PROVTAGNING] [ÅTGÄRDER] |
|
|
|
BAKGRUND
|
Plötslig spädbarnsdöd är känt sedan äldsta tider, både hos djur och hos människor.
Det första kända omnämnandet antas vara från Första Kungaboken, där det berättas om kung Salomo som avgjorde en tvist mellan två mödrar, där den enas barn dött under natten. Dödsorsaken angavs till att ”… hon hade legat ihjäl honom.”
Att ligga ihjäl ett spädbarn har genom tiderna varit den angivna orsaken till att barn dött under natten. Olika mekaniska anordningar har uppfunnits för att förhindra detta.
Under 1800-talet upptäckte man att barn som avlidit hade förstorad thymus, och detta ansågs då kunna orsaka kvävning. Så småningom fann man att thymusförstoringen var en fysiologisk företeelse hos spädbarn, men diagnosen status thymo-lymphaticus levde kvar ända till 1930- och 40-talet.
Kring mitten av förra seklet blev i stället teorin att en infektion orsakade SIDS den vanligaste, men även kvävning, antingen av sängkläder eller uppkräkt maginnehåll hade sina förespråkare.
Bland övriga orsaker som diskuterats men aldrig säkert verifierats har varit både nedkylning och överhettning, anafylaxi av komjölk, vaccinationer, ändrade dygnsrutiner, flygresor, ämnesomsättningssjukdomar, kemikalier i sängkläder (flamskyddsmedel), gastroesofageal reflux och läkemedel.
|
EPIDEMIOLOGI
|
Incidens
Incidensen av plötslig spädbarnsdöd varierar över världen. Den lägsta förekomsten återfinns i Asien, Nederländerna, Finland och Sverige, medan speciellt hög förekomst har setts på Nya Zeeland.
Sedan allmänna råd för att undvika plötslig spädbarnsdöd (framförallt ryggläge under sömn) introducerats, har dessa skillnader minskat.
I Sverige ökade incidensen från cirka 0,3 per 1000 levande födda 1973, till ett maximum 1991 med 1,1 per 1000 levande födda. Sedan introduktionen av de förebyggande råden våren 1992 (se nedan), har incidensen sjunkit markant. Sedan år 2000 har den legat nästan oförändrad på 0,25 per 1000 levande födda (2008: 0,13).
Läs mer om följande faktorers inverkan på incidensen av plötslig spädbarnsdöd nedan:- Ålder
- Kön
- Årstid
- Geografi
- Socioekonomiska förhållanden
- Veckodag
- Tid på dagen
- Fysiskt läge
- Moderns ålder
- Paritet
- Moderns rökning
- För tidig födsel och låg födelsevikt
- Amning
- Napp
- Sova i föräldrarnas säng
Ålder
Under den första levnadsmånaden är plötslig spädbarnsdöd mycket sällsynt, och därefter ökar vanligheten. Det är som vanligast vid 3-4 månaders ålder för att sedan avta. Cirka 80 procent av fallen har inträffat före 6 månaders ålder.
Kön
I alla undersökningar finns det en övervikt av pojkar (cirka 60 %).
Årstid
Innan introduktionen av de förebyggande råden fanns en tydlig årstidsvariation, med högre antal fall under vintermånaderna. Denna har dock blivit mindre i takt med att antalet fall minskat.
Geografisk variation
Huruvida incidensen är beroende av klimatvariationer är inte helt utrett. I Sverige kunde man se en högre incidens i de nordliga länen än i de sydliga före introduktionen av de förebyggande råden, och liknade förhållanden har rapporterats från Nya Zeeland.
Socioekonomiska förhållanden
SIDS är vanligare i familjer med sämre sociala och ekonomiska förutsättningar.
Veckodag
Plötslig spädbarnsdöd är vanligare på veckosluten. Någon säker förklaring till detta finns inte, men ändrad livsföring under helger har ansetts spela in.
Tid på dagen
De flesta barn dör under sömn, på natten, och hittas därför vanligen under morgontimmarna.
Fysiskt läge
Barn som avled i plötslig spädbarnsdöd upptäcktes ofta liggande på mage med ansiktet ner i kudden och ofta med huvudet täckt av sängkläder. Trots att detta tolkades som kvävning, drog få författare slutsatsen att magläget borde undvikas. Risken med magläge uppmärksammades först i Hong Kong, där man noterade en särskilt låg incidens av SIDS, och kopplade detta till att så få barn sov på mage där. Senare har magläge under sömn kunnat visas vara den viktigaste riskfaktorn (oddskvot 3-14), och incidensen av plötslig spädbarnsdöd minskade kraftigt sedan ryggläge under sömn rekommenderats. Även sidoläge under sömn innebär en ökad risk, vilket anses bero på att läget är instabilt, och att barnet kan rulla över på mage. Sidoläget i sig innebär sannolikt ingen ökad risk, men bör avstås ifrån med tanke på ovanstående.
Moderns ålder
Låg ålder hos modern är i alla epidemiologiska studier en riskfaktor.
Paritet
Hög paritet är en känd riskfaktor.
Moderns rökning
Redan 1966 noterades att rökning under graviditeten var vanligare bland fall än kontroller. Rökning under graviditeten ökar risken tre till fyra gånger och ökar med antalet cigarretter. Eftersom de flesta mödrar som röker under graviditeten även röker efter, är det svårt att med epidemiologiska metoder bestämma om effekten är störst vid rökning under eller efter graviditet. Effekten av rökning under graviditeten tycks vara något större, vilket stöds av djurförsök där tackor givits nikotin under dräktigheten. Eftersom nikotin anses vara involverat i den patogenetiska mekanismen, bör man i möjligaste mån undvika nikotininnehållande ersättningar (tuggummi, plåster eller snus) vid rökslut under graviditet.
För tidig födsel och låg födelsevikt
Både underburenhet och intrauterin tillväxthämning ökar risken för SIDS.
Amning
Amningens betydelse för att skydda mot plötslig spädbarnsdöd är och har varit omstridd, men det mesta pekar mot en liten skyddseffekt och då framförallt av exklusiv amning under de första fyra levnadsmånaderna.
Napp
De flesta studier visar på en skyddande effekt av att använda napp, särskilt när barnet skall sova. Mekanismen är oklar, men bättre förmåga till uppvaknande, underlättad munandning och minskad benägenhet för barnet att lägga sig på mage har föreslagits. De invändningar som tidigare rests mot nappanvändande, dvs att den kan ge upphov till dentala komplikationer samt störa amningen, anses numera ha svagare evidens, särskilt om napp introduceras när amningen etablerats, och huvudsakligen används när barnet skall sova.
Sova i föräldrarnas säng
Att barnet sover tillsammans med föräldrarna är en omstridd praxis. Det finns evidens för att samsovning är värdefullt för en framgångsrik amning, och amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd. Emellertid har flera undersökningar visat på en ökad risk för SIDS vid samsovning, särskilt om barnet är under 2-3 månader, och om modern är rökare. Det säkraste tycks vara att ha barnet i sängen när det ammas och är vaket, och att sova i egen säng, helst nära föräldrarna i samma rum.
|
ORSAKER
|
Vad som är det slutliga händelseförloppet vid SIDS är ännu ej klarlagt.
Under de sista tre decennierna har den viktigaste hypotesen varit störningar i andningen, men sedan flera undersökningar visat att bradycardi föregått andningsstörningen, har denna ifrågasatts, och med den även bruket av apnémonitorer.
Det antas allmänt att SIDS är multifaktoriellt betingat. Grundförutsättningen skulle kunna vara ett på något sätt fysiskt komprometterat barn som genomgår en kritisk fas i utvecklingen, och där utsätts för en utlösande faktor som till exempel överhettning eller någon infektion.
|
DEFINITION
|
Den nu gällande definitionen av SIDS är:
”Plötslig död under spädbarnsåret som inte kan förklaras efter genomgång av klinik, omständigheterna vid dödsfallet och obduktion” (Stavanger 1995).
Denna skiljer sig från den ursprungliga definitionen från 1969 enbart genom att omständigheterna kring dödsfallet (”death scene investigation”) nu finns med.
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
Många fall av plötslig död blir efter utredning förklarade. Internationellt används ofta begreppet SUDI (Sudden Unexpected Death in Infancy), varav en större del är SIDS.
År 2007 obducerades 33 barn på de rättsmedicinska avdelningarna i Sverige, och 13 av dessa (ca 40 %) hade fått diagnosen SIDS.
De diagnoser som måste övervägas är:
|
- Meningoencephalit
- Sepsis
- Pneumoni
- Myocardit
- RSV-infektion
- Pertussis
|
|
|
PROFYLAX
|
Våren 1992 introducerades nedanstående råd för att undvika plötslig spädbarnsdöd, och de har uppdaterats 2004 och 2006. Broschyrer med information till spädbarnsföräldrar finns på alla mödra- och barnavårdscentraler. Den finns även att hämta på Socialstyrelsens hemsida (www.socialstyrelsen.se).
Följande råd ges där:
|
- Låt spädbarnet sova på rygg
- Avstå från att röka
- Amma om det är möjligt
- Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig
|
I den senaste versionen (2006) finns även en diskussion om napp och att sova i föräldrars säng.
De största effekterna uppnår vi antagligen genom att minska antalet barn som sover på mage eller sida, och att ytterligare minska antalet gravida som röker eller använder nikotin i annan form.
Att för tidig födsel och låg födelsevikt ökar risken pekar på nödvändigheten av att ha en hög kvalitet på mödrahälsovård och neonatalvård.
|
UTREDNING OCH PROVTAGNING
|
- Fysikalisk undersökning av barnet
- Blododling (via hjärtpunktion)
- CRP, LPK, neutrofila
- Likvor (via lumbalpunktion)
- Celler, protein och glukos
- Odling
- Virusisolering
- Eventuellt extrarör (fryses)
- Bakterie- och virusdiagnostik från övre luftvägar:
- Pertussis (NPH-odling)
- RSV, ECHO och Coxsackie (sköljvätska)
- Urinodling
- Hudbiopsi (fibroblaster)
|
|
|
ÅTGÄRDER
|
Ansvarig läkare bör vara bakjouren. Denne utser den läkare som skall ta hand om akutfasen och uppföljningen. Lämplig för detta är en något erfaren läkare under utbildning, som själv bör ha handledning under förloppet. En person bör avdelas att ansvara för barnet efter akutrummet och en person att ta hand om familjen. Observera att familjen inte bör lämnas ensam!
Läkaren deltar i återupplivningsförsöket tillsammans med IVA-personal, och dödförklarar i samråd med IVA-läkare. Ta anamnes från ambulanspersonal. Ge familjen dödsbeskedet.
Samtala med familjen om det inträffade, eventuellt tillsammans med stödpersonen. Föräldrarna är både chockade och extremt upprörda i den akuta situationen, men tar oftast till sig det stöd som personalen erbjuder. Blir situationen helt ohållbar kan ansvarig läkare bedöma behovet av akut psykiatriskt stöd.
Anmälan av dödsfallet skall ske till polisen i det distrikt där familjen bor.
Skriv preliminärt dödsbevis. Detta skickas till polisens tekniska rotel, som begär rättsmedicinsk obduktion. Obduktionsremiss skrives alltså ej.
Sjukskriv båda föräldrarna. Orsak kan vara ”psykisk krisreaktion vid eget barns död”. Föräldrarna förlorar föräldrapenningen den dag barnet dör.
Det är läkarens uppgift att bevaka provsvar och kontakta rättsmedicin om något oväntat dyker upp som är av intresse för deras handläggning.
Om mamman ammar skall recept på bromokriptinmesylat (Pravidel) skrivas ut (1 tablett à 2,5 mg x 2 i samband med måltid under 14 dagar).
Informera om eventuella vetenskapliga undersökningar rörande SIDS som är aktuella på kliniken.
Lämna ut telefonnummer och meddela när du själv är i tjänst de närmaste dagarna.
Ordna återbesök för uppföljning inom 1-3 dagar, och/eller efter begravningen.
|
Uppföljning och fortsatt omhändertagande
Ge relevant medicinsk information samt följ krisförloppet.
Informera om det rättsmedicinska resultatet.
Familjen kan erbjudas att träffa ambulanspersonalen som transporterat barnet.
Fortsatt sjukskrivning diskuteras. Överväg remiss till psykiater vid långvarig krisreaktion.
|
ICD-10
Plötslig spädbarnsdöd R95.9
|
Referenser
Alm B, Lagercrantz H, Wennergren G. Stop SIDS - sleeping solitary supine, sucking soother, stopping smoking substitutes. Acta Paediatr. 2006 Mar;95(3):260-2.
Swedish Medical Research Council State of the Art Conference on the Sudden Infant Death Syndrome. Proceedings. Gothenburg, 3-5 June 1992. Acta Paediatr Suppl 1993;389(1):1-129.
Alm B, Milerad J, Wennergren G, Skjaerven R, Øyen N, Norvenius G, et al. A case-control study of smoking and sudden infant death syndrome in the Scandinavian countries, 1992 to 1995. The Nordic Epidemiological SIDS Study. Arch Dis Child 1998;78(4):329-34.
Alm B, Norvenius SG, Wennergren G, Skjaerven R, Oyen N, Milerad J, et al. Changes in the epidemiology of sudden infant death syndrome in Sweden 1973-1996. Arch Dis Child 2001;84(1):24-30.
Alm B, Möllborg P, Erdes L, Pettersson R, Aberg N, Norvenius G, Wennergren G. SIDS risk factors and factors associated with prone sleeping in Sweden. Arch Dis Child. 2006;91:915-9.
Wennergren G. Prevention of sudden infant death syndrome. Pediatr Pulmonol 2004;37 Suppl 26:110-1.
Carpenter RG, Irgens LM, Blair PS, England PD, Fleming P, Huber J, et al. Sudden unexplained infant death in 20 regions in Europe: case control study. Lancet 2004;363(9404):185-91.
American Academy of Pediatrics, Task Force on Sudden Infant Death Syndrome. Policy Statement. The changing concept of sudden infant death syndrome: diagnostic coding shifts, controversies regarding the sleeping environment, and new variables to consider in reducing risk. Pediatrics 2005;116:1245-55.
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Broschyr från Socialstyrelsen (http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2006/9337/2006-114-40.htm). Kan även beställas från Socialstyrelsen, art. nr. 2006-114-40.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:1466
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
