 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
 |
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt. Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Katarakt (grå starr) |
 |
Uppdaterad: 2010-07-01 |
 |
|
 |
 |
|
 |
Professor Charlotta Zetterström, Ögonkliniken/Ullevål Universitetssjukhus, Oslo
Granskad av: Chefsläkare Helen von Sydow, Primärvården/Göteborg
|
 |
|
|
|
 |
|
|
|
| Försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen: Rekommendation |
|
 |
|
| [BAKGRUND] [SYMTOM OCH KLINISKA FYND] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [UTREDNING] [BEHANDLING] |
 |
BAKGRUND
|
Katarakt, grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är den vanligaste orsaken till synnedsättning hos äldre patienter.
Studier visar att i åldersspannet 65-74 år har 50 % katarakt, och man ser en ökning till 70 % hos personer över 75 års ålder. Operationsvolymen i Sverige ökade kraftigt under åren 1980-2002 och har sedan planat ut på en volym av 80.000 operationer per år, vilket gjort den till landets vanligaste operation, alla kategorier. Synskärpan preoperativt har blivit bättre och bättre medan ålders- och könsfördelning varit i stort sett oförändrad. Man räknar med att hälften av Sveriges befolkning kommer att behöva opereras för katarakt under sitt liv.
Katarakt kan förekomma i alla åldrar, men frekvensen ökar kraftigt med stigande ålder. Katarakt förekommer även hos nyfödda.
|
Orsaker
|
- Den klart vanligaste orsaken till katarakt är hög ålder.
- Metabola sjukdomar, där diabetes mellitus är den vanligaste.
- Hos barn kan man även se katarakt vid galaktosemi, hypokalcemi eller vid Wilson's sjukdom.
- Trauma som orsak till katarakt ses både vid trubbigt våld utan perforation av ögongloben samt även vid perforerande skada.
- Rökning har befunnits vara en riskfaktor.
- Uveit
- Hereditet som orsak till katarakt ses framför allt hos barn och yngre vuxna.
- Grav myopi
- Strålningsinducerad, infraröd och UV. Studier finns som talar för att intensiv solexponering skulle ge katarakt tidigare i livet.
|
SYMTOM och KLINISKA FYND
|
Symtom
|
- Synnedsättning, från lindrig till total. Personer med grav synnedsättning enbart orsakad av katarakt har dock bibehållen förmåga att se ljus och kunna ange dess lokalisation.
- Bländningsbesvär vilket är mest påtagligt hos yngre patienter och ofta mest besvärande vid bilkörning på natten.
- Dubbelseende p g a att ögats lins bryter ojämnt till föjd av grumlingar.
- Myopisering. Linsens brytning förändras och ger linsmyopi - ses mest tydligt hos personer med kärnskleros.
- Tät svälld katarakt kan ge sekundärt glaukom och även uveit.
|
Kliniska fynd
|
- Nedsatt visus
- Myopisering
- Grumling av ögats lins. Om grumlingen av linsen är uttalad blir pupillen grå eller vit.
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
- Ögat och dess lins kan bedömas i kornealmikroskop, vilket kan utesluta differentialdiagnoser hos personer som medverkar till undersökningen.
- Hos små barn kan en central kornealgrumling, främre persisterande fetal vasculature (PFV), bakre PFV, förändringar i glaskroppen eller retina vara differentialdiagnoser. Dock blir diagnosen klar efter inspektion med mikroskop och ibland även efter en ultraljudsundersökning. Ibland behöver barnen sövas inför dessa undersökningar.
|
UTREDNING
|
- Komplett ögonundersökning.
- Katarakt är en klinisk diagnos. Ingen utredning är indicerad hos vuxna patienter. Katarakt tillhör det normala åldrandet.
- Hos barn kan utredning vara indicerad om ingen hereditet finns och om katarakten är dubbelsidig.
|
BEHANDLING
|
- Operation. Den egna linsen opereras bort med ultraljud. I den kvarlämnade linskapseln inlägges en intraokulär lins (IOL) som är vikbar. I Sverige är det vanligaste använda materialet akryl. Detta gör det möjligt att operera genom ett mycket litet snitt, bara runt 3 mm. I över 90 % av fallen utförs operationen som poliklinisk och tar endast 10-15 minuter.
- Innan operationen utförs mäter man korneas brytning samt bulblängden. Utifrån dessa beräkningar kan man med relativt stor säkerhet bedöma den linsstyrka som ger den önskade refraktionen efter operationen som oftast är normalsynthet eller emmetropi.
|
Komplikationer
|
- Endoftalmit. Infektion i ögat. Endoftalmit är dock mycket ovanligt i Sverige (0.0325 %), vilket innebär en frekvens som är bland de lägst internationellt rapporterade. Det finns ett signifikant samband mellan högre förekomst av endoftalmit och operationskomplikationer som ger kommunikation mellan ögats främre och bakre segment. I profylaktiskt syfte ges rutinmässigt 1 mg cefuroxim in i ögat vid operationens slut.
- Suprachoriodal blödning är en ovanlig komplikation. Riskfaktorer är hög ålder och glaukom. Med modern kirurgiteknik med självslutande snitt kan synen ofta bevaras.
- Kornealt ödem ses om mycket ultraljud har använts under operationen nära korneaendotelet. Patienter med ett lågt kornealt endotelcellsantal i ögat före operationen har ökad risk för att utveckla kornealödem.
- Näthinneavlossning troligen ingen eller ringa risk vid komplikationsfri kirurgi med dagens teknik
- Cystiskt makulaödem. Ökad risk om komplikationer under operationen i form av kapselbrott och glaskroppsförlust. Cystiskt makulaödem förkommer dock även i samband med komplikationsfri kirurgi.
- Efterstarr är den vanligaste komplikationen. Två år efter operationen ligger frekvensen efterstarr mellan 5 - 30 % hos vuxna patienter. Behandlingen av efterstarr är enkel. Man gör ett hål i den bakre linskapseln med YAG-laser. Faktorer som påverkar risken för efterstarr är ålder (yngre får mera efterstarr), operationsteknik samt den intraokulära linsens kvalitét och design.
|
Uppföljning
|
- De allra flesta lever som vanligt direkt efter operationen. Sjukskrivning är oftast inte aktuell hos arbetsföra personer.
- Behandlingen efter operationen består av antiinflammatoriska ögondroppar under några veckors tid. Oftast används kortisondroppar, dexametason (Isopto®-Maxidex ) med start 3 gånger dagligen under 1 vecka och nedtrappning till två gånger under 1 vecka. Den sista veckan ges kortisondroppar endast en gång dagligen.
- Efter en komplikationsfri operation i ett annars friskt öga behövs oftast bara en undersökning postoperativt. Kontrollen utföres efter en dag - några veckor efter operationen.
- Glasögonbyte är ofta nödvändigt postoperativt då refraktionen ändrar sig. Glasögonbytet kan göras 4-6 veckor efter operationen då synen oftast har stabiliserat sig. Ibland räcker det med färdiga enkla läsglasögon om ögat blivit emmetropt i samband med operationen.
|
ICD-10
Senil incipient katarakt H25.0 Senil nukleär katarakt H25.1 Senil katarakt av Morgagni-typ H25.2 Andra specificerade typer av senil katarakt H25.8 Senil katarakt, ospecificerad H25.9 Infantil, juvenil och presenil katarakt H26.0 Traumatisk katarakt H26.1 Katarakt efter andra ögonsjukdomar H26.2 Katarakt orsakad av läkemedel H26.3 Andra specificerade former av katarakt H26.8 Diabetisk katarakt H28.0 Katarakt vid andra endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och metaboliska sjukdomar som klassificeras annorstädes H28.1 Katarakt vid andra sjukdomar som klassificeras annorstädes H28.2 Bullös keratopati vid afaki efter kataraktkirurgi H59.0 Medfödd katarakt Q12.0
|
Sjukskrivning
Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
|
H25 Katarakt (grå starr) vid högre ålder
H26 Andra former av katarakt (grå starr)
H28 Katarakt (grå starr) och andra linsförändringar vid sjukdomar som klassificeras annorstädes
|
Referenser
|
|
Svensk Kataraktkirurgi. Årsrapport 2005 baserad på data från Nationella Kataraktregistret. Mats Lundström, Per Montan, Ulf Stenevi, William Thorburn.
|
 |
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:1398
|
|
 |
|
|
 |  | | Läkare | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen |  | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialister i Allmänmedicin |  | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | ST-läkare i Urologi |  | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Överläkare |  | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Verksamhetschef inom Psykiatrin |  | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Endokrinolog/ diabetolog |  | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Vi söker allmänspecialist till Österlen |  | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare och Sjuksköterskor |  | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare i allmänmedicin |  | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens |  | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi |  | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens |  | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | ST-läkare |  | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Distriktsläkare |  | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Läs mer om Capio |  | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Överläkare/ Specialistläkare |  | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | | | Sjuksköterskor | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare och Sjuksköterskor |  | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | |  |  |  |  |  | Psykolog |  | Psykosvård, Falköping | | | |
|  | |  | | |
|
| |
|
|
|
 |