 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
 |
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt. Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Smärta - akut |
 |
Uppdaterad: 2009-11-12 |
 |
|
 |
 |
|
 |
Med dr Henrik Norrsell, Multidisciplinärt Smärtcentrum/SU/Östra Sjukhuset
Granskad av: Docent Bengt R. Widgren, Akut och Olycksfallsmottagningen/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
|
 |
|
|
|
 |
|
|
|
 |
|
| [PERIFERT VERKANDE ANALGETIKA] [SVAGA OPIOIDER] [STARKA OPIOIDER] |
 |
Bakgrund
|
Vid behandling av akut smärta bör man försöka ställa en kausal diagnos, som ofta kan leda till en kausal behandling. Ofta är dock patienten i behov av ren symtomatisk smärtbehandling innan eventuell kausal behandling har effekt.
I många fall saknas en kausal behandling, varvid smärtbehandlingen blir det primära.
Vid akut smärta kan det vara svårt att utföra en riktig smärtanalys, men bakomliggande orsak bör alltid värderas.
Vid bristande terapeutiskt svar bör inslag av neurogen smärta övervägas. Denna är emellertid svår att behandla specifikt i akutsituationen, men är viktig att beakta inför behandling på sikt.
|
WHO:s smärttrappa
|
WHO har beskrivit smärtbehandling som en trappa, där man på första steget har ”perifera analgetika”. På andra steget lägger man till ”svaga opioider” och på det tredje byts den svaga opioiden ut mot en ”stark opioid”.
Observera att starka opioider främst används vid malign smärta samt vid pre- och postoperativ svår smärta. Vid annan icke malign smärta bör man vara försiktig med starka opioider. Morfininjektioner bör således inte användas som tillfällig lösning utan eftertanke, då detta på sikt kan förvärra en kronisk smärtproblematik. Varje patient måste bedömas individuellt.
Vid behandling av akut smärta är det av stor vikt att värdera effekten av behandling, vilket enkelt kan göras med en VAS-skala (ingen smärta=0, värsta tänkbara smärta =10)
|
|
PERIFERT VERKANDE ANALGETIKA
|
Paracetamol har god analgetisk effekt med låg toxicitet givet i adekvata doser. Observera försiktighet hos patienter med alkoholmissbruk eller annan orsak till leversvikt.
|
NSAID-preparat verkar smärtstillande och inflammationshämmande via hämning av prostaglandinsyntesen. Gruppen innehåller ett stort antal preparat, där det är svårt att rangordna med avseende på analgetisk effekt. Erfarenhetsmässigt kan enskilda patienter svara olika på olika preparat, varför det kan vara idé att prova att byta inom gruppen vid terapisvikt. Största problemet med NSAID-preparat är risken för gastrointestinal blödning.
|
SVAGA OPIOIDER
|
|
|
Dessa preparat skall kombineras med något perifert verkande analgetikum och det finns en uppsjö av fasta kombinationer (Panocod, Citodon, Ardinex m fl).
Alla preparat kan ge problem med illamående och obstipation. Möjligen har tramadol en fördel i detta avseende och sannolikt lägre potential för missbruk.
Kodein är känt för att kunna utlösa gallvägsbesvär.
Dextropropoxifen har tillsammans med alkohol givit upphov till dödliga intoxikationer i mycket moderata doser. Detta har gjort att man rekommenderar restriktiv förskrivning av preparat innehållande dextropropoxifen.
|
STARKA OPIOIDER
|
Denna grupp innehåller en stor mängd preparat, vilka alla verkar via opioidreceptorer. Biverkningar beror i första hand på effekter förmedlade via samma receptorer, vanligast är illamående och förstoppning. Dessa kan ofta behandlas framgångsrikt med antiemetika och laxantia.
Beroendeutveckling är inget problem vid kortvarig behandling i samband med t ex en operation och mycket sällan vid malign smärta. Beroende kan dock bli ett problem vid behandling av kronisk, icke-malign smärta.
Andningsdepression kan förekomma efter höga doser hos opioidnaiva personer, men är inget problem vid långvarig behandling. Denna effekt har mycket snabb toleransutveckling.
|
Morfin (Morfin, Dolcontin, m.fl.)
Modersubstansen för övriga preparat och är fortfarande förstahandsval vid de flesta tillstånd som kräver starka opioider. Finns i de flesta beredningsformer.
Observera att morfin har en aktiv metabolit som kan ansamlas vid kronisk njursvikt.
Vid övergång från parenteral till peroral terapi krävs en ungefär trefaldig ökning av dosen, men det föreligger stora individuella skillnader i upptaget vid peroral administration.
|
Ketobemidon (Ketogan, Ketogan Novum, Ketodur)
På de flesta sätt likvärdigt med morfin. Ekvipotent dosering. Samma anpassning måste göras vid övergång från injektioner till peroral terapi. En skillnad är dock att ketobemidon saknar aktiva metaboliter, vilket är en fördel hos patienter med njursvikt.
Det finns rapporter om en tilläggseffekt via N-metyl-D-aspartat (NMDA) receptorsystemet. Detta skulle teoretiskt kunna vara fördel vid behandling av neurogen smärta.
|
Petidin (Petidin)
Finns endast för parenteralt bruk. Har något kortare duration, men inga andra fördelar jämfört med ovannämnda preparat. Har dessutom en toxisk metabolit som kan ackumuleras och är därför inget alternativ vid långtidsbruk.
|
Oxycodon (Oxycontin, Oxynorm)
Används mycket internationellt och har nyligen registrerats i Sverige. Finns i passande beredningsformer för såväl akut som kroniskt bruk. Har en fördel jämfört med morfin och ketobemidon genom att man direkt kan gå in med långverkande peroral beredning.
|
Fentanyl (Durogesic m.fl.)
Finns som depotplåster och är ett behandlingsalternativ, särskilt för patienter med sväljningssvårigheter. Mindre förstoppningsbenägenhet.
Kortverkande beredningsform finns som "lollipop" på licens.
|
Norspan (buprenorfin)
Är ett depotplåster som byts var 7:e dag.
|
ICD-10
Akut smärta R52.0
|
|
Referenser
|
Apoteket AB (2005), Läkemedelsboken, Stockholm, Narinder Rawal (1992), Postoperativ smärta och dess behandling, Örebro, Pharmacia & Upjohn
|
 |
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:132
|
|
 |
|
|
 |  | | Läkare | | |  |  |  |  |  | ST-läkare |  | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Verksamhetschef inom Psykiatrin |  | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Distriktsläkare |  | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Överläkare |  | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | ST-läkare i Urologi |  | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Läs mer om Capio |  | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialister i Allmänmedicin |  | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen |  | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Vi söker allmänspecialist till Österlen |  | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Överläkare/ Specialistläkare |  | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare och Sjuksköterskor |  | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi |  | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Endokrinolog/ diabetolog |  | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens |  | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens |  | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare i allmänmedicin |  | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | | | Sjuksköterskor | | |  |  |  |  |  | Specialistläkare och Sjuksköterskor |  | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | |  |  |  |  |  | Psykolog |  | Psykosvård, Falköping | | | |
|  | |  | | |
|
| |
|
|
|
 |