 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Testikelcancer |
|
Uppdaterad: 2009-11-26 |
|
|
|
|
|
|
Överläkare Gabriella Cohn Cedermark, Enheten för urologisk onkologi/Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset
Granskad av: Professor Roger Henriksson, Onkologi, Radiumhemmet/Karolinska Sjukhuset
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [SYMTOM OCH KLINISKA FYND] [UTREDNING OCH DIAGNOSTIK] [BEHANDLING] [UPPFÖLJNING] |
|
BAKGRUND
|
Testikelcancer är idag en av få solida tumörsjukdomar med mycket stor möjlighet till bot. Sedan slutet av sjuttiotalet har det skett en dramatisk förbättring av överlevnaden från 10% till idag drygt 90%. Detta har skett framför allt tack vare kombinationskemoterapi med cis-platinum, men också tack vare förbättringar inom kirurgi och diagnostik (datortomografi samt tumörmarkörer).
|
Epidemiologi
|
Testikelcancer är en relativt ovanlig tumörform och utgör mindre än 1 % av alla cancerfall. Testikelcancer är emellertid den vanligast förekommande cancern bland unga män i åldrarna 15-35 år och den näst vanligaste i åldersgruppen 35-39 år. I Sverige rapporterades 280 fall av testikelcancer år 2007. Den åldersstandardiserade incidensen är i ökande: 1987 var denna c:a 4,5/100 000 män och 2007 c:a 6/100 000 män. Under perioden 1987-2006 var den genomsnittliga årliga incidensökningen cirka 2 %.
Förekomsten av testikelcancer är högre i Danmark och Norge, och lägre i Finland.
|
Etiologi
|
Den specifika orsaken till testikelcancer är okänd, men ett flertal faktorer har associerats med en riskökning:
|
- Cancer in situ anses vara ett förstadium till testikelcancer och återfinns hos 95 % av patienterna med testikelcancer, och hos 1 % av befolkningen.
- Östrogenbalansen under fosterstadiet anses också vara av betydelse för uppkomsten av testikelcancer.
- Omkring 10% av patienterna har opererats för kryptorchism (till pungen icke-normalt nedvandrad testikel). Man har nyligen påvisat en genetisk förändring på X-kromosomen som associerats till kryptorkism.
- Även andra genetiska förändringar har identifierats vid testikelcancer. En ärftlig benägenhet påvisas för ca 1-3% av patienterna; riskökningen anses störst om en broder tidigare drabbats. Ökad benägenhet för testikelcancer har också påvisats för individer med kromosomala rubbningar.
C:a 3-5 % av patienterna med testikelcancer får en andra testikelcancer.
|
SYMTOM och KLINISKA FYND
|
- Det vanligaste symtomet vid testikelcancer är en palpabel resistens i testikeln.
- Andra vanliga symtom är:
- tyngdkänsla
- ömhet
- värk
- diffus obehagskänsla från testikeln.
- Gynekomasti kan vara ett symtom på testikelcancer.
|
UTREDNING och DIAGNOSTIK
|
Vid utredning av misstänkt testikelcancer görs:
|
- Kroppsundersökning
- Akut ultraljudsundersökning av testiklarna. Då det inte alltid är lätt att med palpation differentiera mellan epididymit och testikelcancer ska man vara generös med denna undersökning även om misstanken på testikelcancer ej är så uttalad.
|
Vid palpabel tumör i testikeln bör patienten utan dröjsmål skickas till närmaste urologklinik för utredning och omhändertagande. Telefonkontakt rekommenderas. Vid misstänkt tumör opereras patienten med borttagande av testikeln via ett snitt i ljumsken (se "Behandling" nedan). Vidare utredning och åtgärder i samband med detta innefattar:
|
- Biopsi från kontralaterala testikeln för att utesluta cancer in situ.
- Markörprover i form av beta-hCG (humant choriongonadotropin), S-AFP (alfafetoprotein) samt LD (laktatdehydrogenas) och, om möjligt, S-PlAP (placentärt alkaliskt fosfatas) tas FÖRE och EFTER operationen. Det är också tillrådligt att ta S-testosteron, LH, FSH samt S-HBG.
- Lungröntgen och datortomografi av thorax och buk/bäcken i nära anslutning till operationen.
- Beroende på klassificering och fynd vid primärutredningen görs förnyad stadieindelning efter sex veckor.
- Vid konstaterad metastasering skall dock onkolog kontaktas omgående. Ingen förnyad stadieindelning behövs i detta fall.
- Patienterna skall erbjudas spermiefrysning, helst före operationen.
|
Klassificering
Tumörer i testiklarna utgörs till 95 % av så kallade germinalcellstumörer, urspringande ur samma modercell. Dessa klassificeras väsentligen i två typer med biologiskt och kliniskt skilda karakteristika:- Seminom
Seminom utgör 50-55 % av germinalcellstumörerna. Av dessa patienter har 80 % sjukdom begränsad till testikeln. - Icke-seminom (blandtumörer)
Icke-seminom utgör c:a 40-45 % av germinalcellstumörerna. Inom denna grupp har hälften av patienterna spridd sjukdom redan vid diagnos.
|
BEHANDLING
|
Sedan 1981 finns för patienter med testikelcancer gemensamma behandlingsprogram och fortlöpande studier, de så kallade SWENOTECA-programmen (Swedish Norweigan Testicular Cancer Project). Alla patienter med testikelcancer skall anmälas till SWENOTECA; seminom till Onkologiskt centrum i Stockholm och icke-seminom till Onkologiskt Centrum i Lund. Särskilda blanketter finns för detta (se "Referenser" nedan för kontaktinformation). Seminomregistret är ett nationellt kvalitetsregister och icke-seminomregistret väntas bli nationellt kvalitetsregister under 2010.
Med SWENOTECA-programmen tillses att män med testikelcancer behandlas lika och enligt "golden standard" i hela Sverige och Norge. Tack vare dessa har man uppnått populationsbaserade överlevnadssiffror bland världens bästa för denna patientkategori.
Samtliga patienter med testikelcancer genomgår orkidektomi (borttagande av testikel). I övrigt skiljer sig behandlingen vid olika sjukdomstyper enligt nedan.
|
Seminom
|
För patienter med seminom i stadium I, dvs utan tecken till metastaser, finns idag tre behandlingsalternativ:
|
- Ett behandlingsalternativ är en adjuvant cytostatikakur med Carboplatin AUCx7. Detta alternativ har i en stor randomiserad studie visat sig ge samma recidivfria överlevnad som adjuvant strålbehandling.
- Det andra behandlingsalternativet är täta kontroller. C:a 15-20% av patienterna som går på kontroller kommer att utveckla metastaser, vanligast i retroperitoneala lymfkörtlar. I dessa fall ges behandling i form av strålning till 27 gy eller cytostatika (oftast fyra kurer).
- Adjuvant radioterapi mot paraaortala lymfkörtlar kan ges till en dos av 20 gy. Behandlingen ges under 10 vardagar. Detta är ett alternativ som endast rekommenderas under särskilda omständigheter, men som är lika effektivt som adjuvant cytostatika.
|
Överlevnaden för dessa 3 behandlingsalternativ är lika god, dvs c:a 98-99%.
Till patienter med seminom och metastaser ges i allmänhet 4 cykler med etoposid (Vepesid) och cisplatin (Platinol), såvida inte tumörbördan är mycket omfattande. Patienter med seminom genomgår vanligtvis inte retroperitoneal lymfkörtelutrymning, eftersom det mycket sällan föreligger kvarvarande viabel cancer i dessa metastaser. På grund av bindvävsomvandling har det också visat sig att operationskomplikationerna blir oacceptabelt höga för denna patientgrupp. Undersökning med FDG-PET kan vara av värde vid seminom för att bedöma resttumörer.
|
Icke-seminom
|
Farmakologisk behandling i form av cytostatika ges till:
|
- patienter med tecken till spridd sjukdom, dvs kvarstående markörförhöjning efter orkidektomi, utan röntgenologiskt påvisade metastaser.
- patienter med påvisad spridd sjukdom
- patienter med känd riskfaktor för spridning av sjukdom (mikroskopisk kärlinväxt hos patienter med icke-seminom).
|
Cytostatikabehandlingen ges i form av kombinationer av 2-4 olika typer av cytostatika. Basbehandlingen innefattar bleomycin (Bleomycin Baxter), etoposid (Vepesid) och cisplatin (Platinol), så kallad BEP-kur (se "Cytostatikabehandling" nedan). Denna klassiska cytostatikakombination är den som revolutionerat överlevnadssiffrorna sedan början på 80-talet. Även bättre diagnostik och kirurgi har bidragit till de goda behandlingsresultaten.
Antalet kurer styrs, beroende på respons, enligt mycket klara behandlingsprotokoll. Responsutvärderingen baseras på adekvat minskning av tumörmarkörnivåer samt röntgenologisk regress. Vid utebliven eller otillräcklig effekt intensifieras behandlingen med tillägg av ytterligare cytostatika, vanligen ifosfamid (Holoxan). Även högdoskemoterapi föregånget av stamcellsskörd kan komma ifråga för selekterade patienter enligt föreliggande behandlingsrekommendationer i SWENOTECA. För patienter med recidiv eller terapisvikt har också behandling med paclitaxel (Taxol) och gemcitabin (Gemzar) provats med påvisad effekt på sjukdomen.
Generellt gäller att vid förekomst av resttumörer efter avslutad cytostatikabehandling skall dessa opereras bort.
Om det föreligger retroperitoneala lymfkörtelmetastaser större än 2 cm före behandlingsstart, eller om lymfkörtelmetastaserna är mindre än 2 cm och ej försvinner efter behandling, genomgår patienter med icke-seminom retroperitoneal lymkörtelutrymning efter avslutad cytostatikabehandling. Om den histologiska undersökningen från denna operation visar förekomst av kvarvarande viabel cancer, behandlas patienterna med ytterligare 2 cytostatikakurer.
|
Cytostatikabehandling
BEP-kuren ges som intravenös behandling dag 1-5, med patienten inneliggande på onkologisk klinik, under noggrann kontroll av vätskebalans och med regelbunden medicinering mot illamående. Bleomycin ges företrädelsevis intramuskulärt.
Dag 15 ges bleomycin intramuskulärt i samband med ett polikliniskt läkarbesök.
Dag 22 påbörjas kur nummer två. Markörnivåer kontrolleras fortlöpande enligt schema, och röntgenologisk kontroll sker efter 2 och 4 kurer.
Biverkningar- Cytostatikan orsakar reversibelt håravfall.
- Påverkan på blodbilden med låga vita blodkroppsnivåer, med risk för infektioner och förlängning av kurintervall, gör att behandling med tillväxtfaktorer i form av granulocytstimulerare, t ex Neulasta, Neupogen eller Granocyt subkutant, ibland behöver ges.
- Cisplatin är ett cytostatikum som ger uttalat illamående. Detta kuperas väl med moderna antiemetika såsom Zofran, Kytril m fl så kallade 5-HT3 - blockerare.
- Spermiogenesen påverkas och därför erbjuds alla patienter spermiefrysning före behandlingsstart. Hos c:a 80 % av patienterna restitueras spermiogenesen inom 2-3 år. För de som inte återfår sin spermieproduktion och har barnönskan, erbjuds olika former av assisterad befruktning.
- Neurogena biverkningar förekommer i form av neuropatier och tinnitus. Raynauds fenomen och mikroalbuminuri är andra relativt vanliga biverkningar. Dessa är främst orsakade av cisplatin och bleomycin och är i viss mån reversibla.
- Bleomycin kan ge pneumonit och lungfibros, särskilt om dosen 300.000 E överskrids. Risken för dessa ibland mycket allvarliga biverkningar är större för äldre personer samt för de med nedsatt njurfunktion. Bleomycin kan också ge hudbiverkningar, vanligast i form av brun pigmentering.
|
UPPFÖLJNING
|
Patienterna följes efter avslutad behandling med täta röntgenkontroller och markörprover; de första åren varannan till var tredje månad, därefter lite glesare.
Majoriteten av återfallen, c:a 85%, inträffar inom de 2 första åren, men senare recidiv förekommer.
Patienterna följs i tio år efter avslutad behandling. Vårdprogramsblanketter/Kvalitetsregisterblanketter ifylles vid varje besök och inskickas till Onkologiskt centrum i Lund respektive Stockholm. Kontrollschema finns i de aktuella vårdprogrammen.
|
ICD-10
Malign tumör i icke nedstigen testikel C62.0
Malign tumör i nedstigen testikel C62.1
Testikelcancer, seminom C62.9A
Testikelcancer, annan än seminom C62.9B
|
Referenser
|
Nu gällande vårdprogram som kan hämtas via
Webbadress: www.ocsyd.se
Postadress:
Regionala Tumörregistret
Universitetssjukhuset i Lund
22185 Lund
tel 046-177560
E-post: oc.syd@cancerepid.lu.se
SWENOTECA IV – Behandlingsprogram för non-seminomatös testikelcancer (NSGCT). Onkologiskt centrum, Lund 1995.
SWENOTECA VI (A revised continuation of SWENOTECA III) A cancer care program. Non-Seminomatous Germ Cell Testicular Cancer (NSGCT) Clinical Stage I (CS1), Lund 2004
SWENOTECA VII – A revised continuation of SWENOTECA V, Janaury 2007 TESTICULAR SEMINOMA. Clinical STAGE I – Surveillance and treatment. Clinical Stage IIA – Radiotherapy. Advanced and relapsed disease, Lund 2007
(SWENOTECA III ersatt av SWENOTECA VI)
(SWENOTECA V ersatt av SWENOTECA VII)
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:1296
|
|
 |
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | | | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
