 |
 |
|
|
|
| Behandlingsöversikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Platsannonser |
|
|
|
| Tjänster |
|
|
|
| Kurser |
|
|
|
| Nyhetsbrev |
|
|
|
| Information |
|
|
|
| Länkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.
Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.
Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.
| Suicidriskbedömning |
|
Uppdaterad: 2010-03-29 |
|
|
|
|
|
|
Professor Lil Träskman-Bendz, Inst. för Kliniska Vetenskaper, Psykiatri/Skånes Universitetssjukhus i Lund
Granskad av: Chefsläkare Helen von Sydow, Primärvården/Göteborg
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUNDSFAKTORER] [UTREDNING] [BEHANDLING] |
|
|
|
BAKGRUND
|
I Sverige suiciderade år 2007 1126 personer (säkerställda suicid). Det är dubbelt så vanligt att män suiciderar jämfört med kvinnor. Män använder dessutom oftare drastiska suicidmetoder, där hängning är vanligast.
Suicidförsök är den starkaste kända riskfaktorn för suicid. Cirka 2 % av dem som gjort suicidförsök suiciderar inom ett år.
Förslag på definition av suicidförsök:
” A suicide attempt includes those situations in which a person has performed an actual or seemingly life-threatening behavior with the intent of jeopardizing his life, or to give the appearance of such an intent, but which has not resulted in death.” (Phoenix, Arizona, USA, 1970)
Fri översättning: “Ett suicidförsök innefattar de situationer då någon uppvisat ett uppenbart, eller skenbart livshotande beteende med avsikten att riskera sitt liv, eller givit intryck av att ha haft detta syfte med handlingen, men där den inte varit dödlig”.
|
Epidemiologi
|
Dödsorsaksrapporter visar att suicid förekommer i alla åldrar och över hela landet. Högst är incidensen bland män över 65 år (cirka 40/100 000). De senaste 10 åren har suicidfrekvensen minskat hos medelålders personer, särskilt hos män. Ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken hos män i denna åldersgrupp.
Man räknar med att cirka 50% av personer som suiciderat någon gång varit kända för psykiatrin. Bland dessa personer är könsskillnaden och skillnad i suicidmetod inte lika stor som bland suicidfall i allmänhet.
Det finns uppgifter om att suicidförsök är c:a 10 gånger vanligare än suicid, men denna siffra är synnerligen osäker, bl a beroende på svårigheten att definiera suicidförsök. Antalet har på senare minskat i alla åldersgrupper utom bland unga kvinnor för vilka det ökat.
|
BAKGRUNDSFAKTORER
|
Detta avsnitt handlar om psykologiska faktorer!
Att suicid är en aggressiv handling är tydligt – inte minst utifrån närståendes starka reaktioner. Om handlingen dessutom varit impulsstyrd, så kan suicidet te sig än mer oförklarligt för de närstående, såvida inte flera självdestruktiva signaler föregått handlingen. En oförmåga att bemästra stress (coping) bör även nämnas i detta sammanhang. Vidare har psykologisk forskning betonat två typer av ensamhet, ”aloneness” och ”loneliness”. Det senare betyder att man känner sig ensam, men har en längtan efter en närstående, medan "aloneness" är en betydligt ödsligare variant av ensamhet, som sannolikt är kopplad till suicidbenägenhet.
|
- Somatiska faktorer
Eftersom patienter med vissa neurologiska åkommor (MS, epilepsi, stroke och Parkinsons sjukdom), smärttillstånd, endokrina sjukdomar löper stor risk att insjukna i depression, så bör det även finnas en ökad risk för suicid hos dessa patientkategorier. Det finns exempelvis en ökad risk för suicid hos patienter som nyligen fått besked om insjuknande i MS.
- Biologiska faktorer
Avvikelser i serotoninsystemet har diskuterats i samband med suicidalitet sedan många år tillbaka. Ursprungligen var det Gottfries och medarbetare, som 1975 publicerade intressanta fynd i hjärnan hos personer som avlidit på grund av suicid. Sedan dess har ett flertal prospektiva och retrospektiva studier av monoaminsystemen genomförts på psykiatriska patienter med olika diagnoser, ibland i anslutning till suicidförsök. Fynden talar för att serotonin spelar en viktig, men inte avgörande, roll för suicid. Även avvikelser i katekolaminsystemen har diskuterats i detta sammanhang, liksom avvikelser i stresshormonaxeln (hypothalamus-hypofys-binjure) med hög eller extremt låg kortisolproduktion som följd. Det finns studier som visar samband mellan låga halter av kolesterol och våldsam död. Detta skulle kunna förklaras av att kolesterol är av vital betydelse för biologiska membran, där olika receptorer för t ex monoaminer är belägna. Dessutom är kolesterol ”ursubstansen” för steroider och steroidomsättning. Aktuell forskning handlar om immunsystemets betydelse för psykisk sjukdom och suicidalitet.
- Samhälleliga faktorer
Epidemiologiska undersökningar från olika delar av världen visar att suicidfrekvensen varierar betydligt mellan olika nationer och kulturer. Exempelvis är suicidtalet lågt i islamiska stater och i vissa katolska länder (dock ej i Litauen och Ungern, som har en extremt hög suicidfrekvens). I västvärlden är suicid vanligare bland män än bland kvinnor.
|
Det suicidala syndromet
|
Eftersom suicidförsök och suicid förekommer oavsett psykiatrisk diagnos, kan man tala om ett ”suicidalt syndrom”. En eller flera av följande riskfaktorer kan ingå i syndromet:
|
- Suicid/suicidförsök i familjen
- Ett skört socialt nätverk (särskilt hos äldre)
- Sexuella övergrepp (kvinnor)
- Separation(er), upplevelse av kränkning
- Upprepade aggressiva handlingar genom livet
- Tidigare suicidförsök
- Långvarig och svår psykiatrisk sjuklighet (upprepat antal vårdtillfällen)
- Fysisk sjukdom (särskilt hos äldre)
- Hypokondriska föreställningar
- Långvarig smärta
- Ångest, agitation
- Sömnproblem (särskilt hos äldre); mardrömmar
- Impulsivitet
- Hopplöshet
- Sensitivitet
- Inskränkt förmåga till problemlösning
- Missbruk
|
UTREDNING
|
- När man har att göra med en patient med (misstänkt) psykisk sjukdom, så skall man alltid penetrera eventuell förekomst av suicidtankar och suicidplaner. I anamnesen skall finnas uppgifter i enlighet med ”det suicidala syndromet”. Det är viktigt att införskaffa en objektiv anamnes från någon närstående.
- I utredningen skall utrönas huruvida samsjuklighet mellan psykisk sjukdom, personlighetsstörning och/eller somatisk sjukdom föreligger.
- En neuropsykologisk undersökning med frågeställningen kognitiv dysfunktion, risk för impulsgenombrott kan vara till stöd.
- Laboratorieprover med inriktning på endokrin sjukdom, B-12 brist eller annan misstänkt somatisk sjukdom rekommenderas.
- Suicidriskbedömning skall utföras vid upprepade tillfällen. Det s k ”presuicidala syndromet” måste beaktas, eftersom patienten efter att ha bestämt sig för att ta sitt liv, kan förefalla må bättre än på mycket länge.
- Efter ett suicidförsök görs alltid en noggrann psykiatrisk bedömning med stöd av uppgifter från anhöriga. Avsikten med suicidförsöket kan bedömas med hjälp av en skala, the Suicidal Intent Scale (SIS). En annan skala, the Suicide Assessment Scale (SUAS), kan vara ett stöd i bedömning av suicidalitet. Skalan finns numera i självskattningsversion.
|
BEHANDLING
|
- Grundsjukdomen/sjukdomarna skall alltid behandlas adekvat.
- Kombinationen läkemedel och strukturerade, gärna psykopedagogiska, samtal är av stort värde.
- En annan strategi är att lämna ut ett telefonnummer och utlova omedelbar tillgång till samtal vid suicidtankar, enligt den engelska ”green-card” modellen.
- Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en framgångsrik behandlingsmetod, särskilt för kvinnor med personlighetsstörning.
- I syfte att minska upprepade suicidförsök, har kognitiv psykoterapi framgångsrikt genomförts efter suicidförsök i flera studier.
- Senare års studier antyder att ”suicidnära” patienter ofta erhållit otillräcklig antidepressiv läkemedelsbehandling. Studier från Sverige, Australien och USA visar att den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel under senare år sannolikt har bidragit till en drastisk nedgång i antalet suicid.
- Behandling med konventionella neuroleptika vid psykossjukdom kan förebygga suicidalt beteende ( visat bl a för klozapin och flupentixol).
- Litium (Lithionit), som förebygger recidiv av bipolär och unipolär sjukdom, kan möjligen vara ett antisuicidalt läkemedel per se.
- Anhöriga bör alltid finnas med i behandlingsprocessen.
|
ICD-10
Avsiktligt självdestruktiv handling X60
Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism X60
Avsiktligt självdestruktiv handling med icke specificerade metoder X84
|
Referenser
|
Självmordsnära patienter - kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Svenska Psykiatriska Föreningen, 1997, Bokförlaget Gothia.
Hawton, Keith & van Heeringen, Kees (eds): The international handbook of suicide and attempted suicide. Wiley. 2000.
Hawton, Keith (ed): Prevention and treatment of suicidal behaviour. Oxford University Press, 2005.
Wasserman D & Wasserman C (eds): Oxford Handbook of Suicidology. Oxford University Press, 2009.
Beskow, Jan (red.): Självmord och självmordsprevention. Om livsavgörande ögonblick. Studentlitteratur. 2000.
Vård av självmordsnära patienter – en kunskapsöversikt. Socialstyrelsen. 2003. http://www.sos.se
Förslag till nationellt program för suicidprevention – befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag, 2006. www.sos.se
Preliminär dödsorsaksstatistik för 2006 och 2007. www.sos.se
Övriga e-post adresser av intresse: www.ki.se/suicid och www.spes.nu
Nämnda skalor och konsultationsunderlag kan rekvireras från författaren.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:1244
|
|
 |
|
|
 |
|
|
|
|
|
| Akutpsykiatri - BMS symposierapport |
|
| Referat från Bristol-Myers Squibbs symposium: Omhändertagande av patienter i akutpsykiatri (Stockholm febr 2010) |
|
| www.abilify.se |
|
|
| |
|
|
|
|
 | | | Läkare | | |  |  | | | | Verksamhetschef inom Psykiatrin | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Ekeby Vårdcentral Eskilstuna (Achima Care AB) | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | ST-läkare | | Öron-näsa-halskliniken, Centralsjukhuset Kristianstad | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare i allmänmedicin | | Habo vårdcentral, Jönköping Vårdcentralerna Bra Liv | | | ...................... | | | | | |  | | | | Distriktsläkare | | Gamla Stans Vårdcentral, Stockholm | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialister i Allmänmedicin | | Mycket gott om hyrläkaruppdrag i hela Sverige, Vårdassistans Läkarbemanning | | | ...................... | | | | | | | | | | Överläkare/ Specialistläkare | | Kvinnokliniken, NU-sjukvården, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Överläkare | | Öron-näs-halskliniken, Ängelholms sjukhus | | | ...................... | | | | | | | | | | ST-läkare i Urologi | | Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läs mer om Capio | | Capio, flera orter | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare till Kvinnokliniken, Smärtenheten, Ögonmottagningen | | Flera tjänster, Lindesbergs lasarett | | | ...................... | | | | | |  | | | | Vi söker allmänspecialist till Österlen | | Carema Sjukvård | | | ...................... | | | | | |  | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | ...................... | | | | | | | | | | Endokrinolog/ diabetolog | | Diabetes/ endokrinsektionen, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan | | | ...................... | | | | | |  | | | | Läkare - Specialist i Allmänmedicin eller likvärdig kompetens | | Sala Norra Vårdcentral, Sala (Achima Care AB) | | | | | Sjuksköterskor | | | | | | | | Specialistläkare och Sjuksköterskor | | Försvarsmakten, internationella fredsuppdrag | | | | | Övrigt | | | | | | | | Psykolog | | Psykosvård, Falköping | | | |
| | | | | |
|
| |
|
|
|
 |
