Lever- och gallvägstumörer, benigna

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut längst upp till höger på sidan.

Registrerade användare har fri tillgång till utskriftsfunktionen.
För icke registrerade användare är kostnaden 10 kr per utskrift.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på knappen Logga in uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Klicka på knappen 'Gå vidare'.
7. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.

Lever- och gallvägstumörer, benigna		Uppdaterad: 2009-02-26

Specialistläkare Per Sandström, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping

Granskad av: Professor Roger Henriksson, Onkologkliniken/Norrlands Universitetssjukhus

Kommentera innehållet i behandlingsöversikten.

Tipsa en kollega om behandlingsöversikten

Den här behandlingsöversikten har ingen patientbroschyr som anknyter till ämnet.

En video som hör till ämnet finns på Internetmedicin.se

Den här behandlingsöversikten har ingen kurs som anknyter till ämnet

Utskriftsvänlig version av behandlingsöversikten

[UTREDNING] [HEMANGIOM] [ADENOM] [FOKAL NODULÄR HYPERPLASI] [CYSTISK LEVERSJUKDOM] [HYDATID / ECHINOKOCKCYSTOR] [ENTAMÖBA HISTOLYTICA] [CYSTISK GALLVÄGSSJUKDOM]

UTREDNING

Benigna levertumörer är vanliga och erbjuder differentialdiagnostiska problem i samband med att de upptäcks vid ultraljudsundersökning eller datortomografi.

Trots adekvat utredning kan man i vissa fall ej säkert säga om det rör sig om ett benignt eller malignt tillstånd och kan då tvingas till kirurgisk åtgärd. I första hand väljs laparaskopi och biopsi, men i enstaka fall blir öppen resektion nödvändig.

Ultraljud med intravenös kontrast har visat sig med stor säkerhet kunna karakterisera leverförändringar. Sannolikt kommer antalet osäkra fynd därför att minska, liksom behovet av biopsier och resektion.

HEMANGIOM

Vanligaste förekommande benigna levertumören.
Små kapillära hemangiom är vanliga och saknar helt klinisk betydelse. Större kavernösa hemangiom kan uppta en större del av levern och är sannolikt kongenitala missbildningar.
Större hemangiom kan vara associerade med ikterus, smärtor samt blödningar.
Asymtomatiska hemangiom kräver inte någon behandling, medan större i vissa fall kan kräva kirurgisk behandling.

ADENOM

Förekommer framför allt hos kvinnor i fertil ålder, men kan även förekomma hos män.
Oklart huruvida levercellsadenom är en premalign förändring eller inte.
Okarakteristiska buksymtom som ger anledning till utredning är vanligast, men symtomdebuten kan också ske med mer akuta smärtor i epigastriet som följd av en tumörnekros eller subkapsulär blödning.
Adenom kan vara mycket svåra att skilja från hepatocellulär cancer (HCC), varför de ofta leder till operation.

FOKAL NODULÄR HYPERPLASI

Fokal nodulär hyperplasi (FNH) är en tumörliknande förändring i levern som kan uppträda i multipel form.
Upptäcks ofta av en tillfällighet vid undersökning med ultraljud eller datortomografi.
Förändringen är hypervaskulär och liksom vid ett levercellsadenom kan det vara svårt att utesluta malignitet.
Ultraljud med kontrast kan med hög säkerhet bekräfta diagnosen.
Till skillnad från adenom ger FNH sällan symtom.
Har diagnosen FNH säkerställts behöver ej operation genomföras och ej heller någon ytterligare uppföljning.

CYSTISK LEVERSJUKDOM

Cystor i levern är vanligen benigna.
Förekommer både som enkla och multipla och kan även i vissa fall kommunicera med gallvägarna.
Symtom i form av ökat bukomfång, smärta, blödning, infektion och i enstaka fall ikterus kan förekomma. Oftast upptäcks dock cystorna av en tillfällighet.
Om patienten har symtom bör i första hand laparaskopisk ”deroofing” av cystan erbjudas. I de fall då de kommunicerar med gallvägarna bör cystojejunostomi eller fullständig excision väljas.
Cystor < 5 cm ger vanligen ej symtom. Ultraljudsledd punktion och tömning kan vara av diagnostiskt värde.
Den ovanliga tumören cystadenom anses vara ett förstadium till cystadenocarcinom och bör därför excideras.

HYDATID / ECHINOKOCKCYSTOR

Vanligaste formen av levercystor i världen. På grund av invandring ser man en ökad frekvens även i Sverige.
Echinococcus granulosa har hundar, boskap och får som mellanvärd.
Vanliga symtom är smärtor och fyllnadskänsla i buken och cystan är då vanligen >5 cm stor. Följdsymtom som infektion, ruptur, anafylaxi och gallobstruktion förekommer.
Diagnosen ställs med stor säkerhet både med ultraljud och datortomografi. Serologi är positiv i 85% av fallen.
Punktion bör undvikas då klar risk för spridning då uppstår.
Behandlingen, som är kirurgisk efter adjuvant medicinering med albendazol (4 veckor pre- och postoperativt), innebär resektion eller aspiration samt fyllnad av cystan med skleroserande agens och ”deroofing”. Med denna strategi blir patienten botad i 90 % av fallen. På senare tid har man ibland valt att ge trippel behandling (inte bara albendazol) 4 veckor pre- och postoperativt.

ENTAMÖBA HISTOLYTICA

Finns i hela världen där man har dålig hygien. Man infekteras genom att via mat eller vatten svälja cystor.
Kan ge leverabscesser. Vanligtvis inga symtom, men i vissa fall utvecklas amöbadysenteri.
Serologi för är positivt i nära 100 %.
Behandling startas direkt med tablett Metronidazol 750 mg x 3 i 10-14 dagar.

CYSTISK GALLVÄGSSJUKDOM

Cystbildningar i gallvägarna förekommer både intra- och extrahepatiskt.
Obstruktion, cholangit, stenbildning och canceromvandling förekommer.
Behandlingen är kirugisk när det är möjligt. Om förändringarna är intrahepatiska bör man överväga resektion. Vid choledocuscystor är det oftast möjligt att recesera och rekonstruera med en hepaticojejunostomi.