| Borrelia |
 |
Uppdaterad: 2010-08-20 |
|
|
|
|
|
|
Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Granskad av: Professor emeritus Ragnar Norrby, Infektion/Stockholm
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
| Försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen: Rekommendation |
|
|
|
| [BAKGRUND] [ERYTEMA MIGRANS] [AKRODERMATIT] [LYMFOCYTOM] [NEUROBORRELIOS] |
|
BAKGRUND
|
Borrelia burgdorferi är en bakterie (spiroket) som sprids av fästingar. Fästingar finns i stor mängd i södra och mellersta Sverige, men är ovanligare norr om Dalälven. Borreliainfektioner uppträder huvudsakligen mellan maj och december.
Efter ett fästingbett kan lokala infektioner i huden uppträda, vanligen erytema migrans. Andra mer sällsynta hudmanifestationer är akrodermatit och lymfocytom. Bakterien kan spridas till nervsystemet även utan föregående klinisk hudinfektion och orsaka neuroborrelios. Artrit med svullnad och värk i stora leder, vanligtvis knäleder, förekommer, men är sällsynt i Sverige.
|
Kardit orsakad av borrelia burgdorferi kan ge rytmrubbningar (t ex AV-block) men är likaså mycket sällsynt i Sverige.
Borreliabakterien är känslig för penicillin (t ex Kåvepenin) och mycket känslig för doxycyklin (t ex Vibramycin, Doxyferm). Lokala hudinfektioner behandlas oftast med peroralt penicillin, medan mer allvarliga djupa infektioner behandlas med peroralt doxycyklin.
Vid hudrodnad efter fästingbett som överstiger en 5-kronas storlek rekommenderas antibiotikabehandling. Vid vanliga fästingbett informeras patienten att återkomma om hudrodnad ökar i storlek eller om neurologiska symtom tillstöter.
Antibiotika rekommenderas ej rutinmässigt vid vanliga okomplicerade fästingbett.
|
ERYTEMA MIGRANS
|
|
Symtom och klinisk bild
|
Erytemet börjar som en homogen ljusröd eller blåröd rodnad i hudens plan 1-4 veckor efter fästingbett. Efter en tid klarnar rodnaden centralt och antar en ringform, som långsamt växer i storlek. Atypiska fall förekommer mer sällan som hudrodnad utan övergång i ringform eller som vätskande hudulceration.
Vanligtvis förekommer inga lokalsymtom, men några patienter upplever klåda och sensibilitetstörningar över rodnaden.
Knappt 10% av patienterna utvecklar multipla erytem. Detta, liksom feber, anses utgöra tecken på disseminerad infektion med ökad risk för spridning till andra organ.
Bilderna nedan visar hur erytema migrans kan se ut.
|
|
|
|
|
Diagnostik
|
- Kliniska bilden
- Inga blodprover är till hjälp för diagnosen
- Antikroppstitern är ofta negativ
|
Differentialdiagnostik
|
- Bettreaktion (försvinner inom 1 vecka)
- Kontaktallergi
- Svampdermatoser
- Erysipelas
|
Se även översikt: Akut artrit, differentialdiagnoser
|
Behandling
|
- Singelerytem utan feber (vuxna): PcV 1,0 g x 3 i 10 dagar peroralt t ex T. Kåvepenin 1g x 3, barn 12,5 mg/kg x 3
- Multipla erytem eller feber – doxycyklin 200 mg x 1 i 10 dagar peroralt t ex Vibramycin 100 mg 2 x 1, Doxyferm 100 mg 2 x 1, barn > 8 år doxycyklin 4 mg/kg x 1 i 14 dagar. Barn < 8 år amoxicillin 15 mg/kg x 3 i 14 dagar.
- Pc-allergi - doxycyklin 200 mg x 1 i 10 dagar. Till barn > 8 år doxycyklin 4 mg/kg x 1, alternativt oral suspension cefuroxim (Zinnat).
I händelse av allergi även mot cefalosporiner kan ett sämre alternativ prövas, t e x azithromycin (Azitromax) eller doxycyklin trots ålder < 8 år. Risk för besvärliga biverkningar av doxycyklin efter kortare kurer till barn är sannolikt mycket sällsynt.
- Amoxicillin kan vara ett alternativ till barn som inte tål smaken av vanligt PcV.
|
AKRODERMATIT
|
|
Symtom och klinisk bild
|
Kronisk hudsjukdom som utvecklas sakta under loppet av månader och år. Patienterna får blåröda hudförändringar som uppträder solitärt eller i fläckform, vanligast på fötterna och benen. Svullnad förekommer ofta. Efter årslånga infektioner utvecklas hudatrofi. Perifer neuropati i anslutning till det drabbade hudområdet är inte ovanligt.
|
|
Diagnostik
|
- Klinisk bild
- Borreliaserologi - mycket höga antikroppstitrar!
- Vid tveksamhet - biopsi
|
Differentialdiagnostik
|
- Cirkulatorisk insufficiens
|
Behandling
|
|
|
LYMFOCYTOM
|
|
Symtom och klinisk bild
|
Blåröd tumörliknande uppdrivning ofta på örsnibb eller bröstvårta.
|
Diagnostik
|
- Borreliaserologi + biopsi
|
Behandling
|
- Som vid akrodermatit, se ovan
|
NEUROBORRELIOS
|
Borreliabakterien kan spridas från fästingen till kroppens nervsystem utan hudinfektion 1-2 veckor efter bettet (ej efter månader till år). Bakterien kan också spridas via hudinfektionen erythema migrans. Tiden mellan bett och neurologiska symtom kan då förlängas.
Smärtor, kranialnervspareser och sensibilitetsrubbningar är vanliga symtom vid neuroborrelios. Insätts antibiotikabehandling efter ett par veckors sjukdom brukar symtomen börja klinga av efter 1 veckas behandling och successivt minska inom ett par veckor till någon månad.
Har sjukdomen pågått under flera månader finns risk för kvarstående neurologiska skador framför allt hos äldre personer, trots att infektionen bekämpats.
Lumbalpunktion är ett viktigt diagnostiskt hjälpmedel. Vid oklar akut smärta under sommar och höst bör lumbalpunktion övervägas. Smärtan beskrivs mest intensiv nattetid. Analys av likvor kan också vara av värde för att bedöma effekt av behandling, om tveksamhet uppstår.
|
|
Symtom och klinisk bild
|
Radikulitsymtom och meningitsymtom förekommer samtidigt eller var för sig.
|
- Meningitsymtomen yttrar sig som huvudvärk, nackvärk, trötthet, aptitlöshet och ibland kräkningar.
- Radikulitsymtomen kan vara både sensoriska och motoriska. Alla nervsegment kan drabbas, men kranialnerverna och speciellt facialisnerven är typisk lokalisation för radikulit.
- Smärtan dominerar bland sensoriska symtom. Den är neuralgiskt intensiv och svårbehandlad med analgetika.
|
Beroende på lokalisation misstolkas ibland orsaken till smärta. Exempel på feldiagnoser kan vara lumbago-ischias, gallstenssmärtor, hjärtinfarkt, gastrit-ulcus.
Ensidig facialispares är vanligast bland de motoriska symtomen. Svåra fall av hemipares och tetrapares är sällsynta.
|
Diagnostik
|
- Anamnes på fästingbett eller erytem förekommer i knappt hälften av fallen
- Lumbalpunktion med bestämning av celltal och antikroppshalt skall alltid utföras vid misstanke på neurologisk sjukdom
|
I likvor ses förhöjt antal mononukleära celler. Antikroppshalten blir efter en tid positiv i likvor och blod, men kan utvecklas långsamt och dröja 4-8 veckor efter symtomdebut. Om patienten haft mer än 8 veckors oklara neurologiska symtom och det föreligger en negativ IgG-borrelia-titer i serum, kan neuroborrelios uteslutas i majoriteten av fallen.
Ospecifika förhöjda antikroppshalter i serum förekommer i ökad frekvens med stigande ålder i normalpopulationen. Förhöjda IgM-koncentrationer hos vuxna är ofta falskt positiva. Isolerad IgM-stegring och normalt IgG-värde hos patienter med lång anamnes tyder ej på borreliainfektion. Vid tveksamma fall kan en lumbalpunktion behöva utföras för att få säkrare diagnos.
|
Differentialdiagnos
|
- Virusmeningit
- Lumbago-ischias och andra smärttillstånd
- Hjärntumör
|
Behandling
|
- Vuxna, peroralt doxycyklin (T Vibramycin, T Doxyferm) 100 mg, 2 tabletter 1-2 ggr dagligen i 10-14 dagar. Den kortare tiden, 10 dagar, kan användas vid dosering i det högre intervallet. I dessa fall rekommenderas dosreduktion (300 mg dagligen) vid vikt under 50 kg. Alternativt ceftriaxon (Rocephalin) 2 g x 1 i.v. i 14 dagar.
- Barn > 8 år doxycyklin 4 mg/kg/dygn i 10 dagar.
- Barn < 8 år intravenöst ceftriaxon (Rocephalin) 50-100 mg/kg/dygn i 10 dagar. Vid pc+cefalosporin-allergi rekommenderas oralt doxycyklin även till barn under 8 år. Risken för biverkningar av doxycyklin är sannolikt mycket liten, därför kan det vara ett alternativ även till barn under 8 år som av praktiska eller andra skäl inte vill genomgå intravenös behandling.
|
Många veckors/månaders behandling som praktiseras i en del länder, t ex Tyskland, mot s k kronisk borrelios har ingen vetenskapligt dokumenterad effekt. I de flesta fall är diagnosen fel eller också orsakas symtomen av kvarstående neurologiska skador utan aktiv infektion.
|
ICD-10
Infektion orsakad av Borrelia burgdorferi A69.2
Meningit vid bakteriesjukdomar som klassificeras annorstädes G01
†A692 Infektion orsakad av Borrelia burgdorferi
|
Sjukskrivning
Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
|
A69 Andra spiroketinfektioner
|
|
Referenser
|
Fästingburen Borrelia-infektion, Hagberg L. Läkartidningen volym 92, nr 8 sid 729-731, 1995.
Karlsson et al, Comparison of intravenous penicillin G and oral doxycycline for treatment of Lyme neuroborreliosis. Neurology 43: 169-175, 1993.
Dotevall L, Hagberg L. Successful oral doxycycline treatment of Lyme disease-associatied facial palsy and meningitis. Clin Infect Dis. 28:569-574, 1999.
http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2009/Rekommendationer-for-behandling-av-borreliainfektion/
|
Om du är läkare och vill diskutera denna behandlingsöversikt på
Läkarnätverket, klicka
här.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:107
|
|
 |
