| Patellafraktur, hos vuxna |
 |
Uppdaterad: 2009-09-22 |
|
|
|
|
|
|
Överläkare Michael Möller, Ortopedkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhus Mölndal
Granskad av: Professor Urban Lindgren, Ortopedkliniken/Huddinge Universitetssjukhus
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
| [BAKGRUND] [SYMTOM OCH KLINISKA FYND] [KLASSIFIKATION] [DIFFERENTIALDIAGNOSER] [BEHANDLING] |
|
BAKGRUND
|
Frakturer av patella drabbar oftast yngre vuxna och framförallt män. Patella är kroppens största sesamben och har en viktig funktion genom att biomekaniskt öka kraften hos lårets sträckmuskulatur genom sin hävstångsverkan över knäleden.
|
Definition
|
En patellafraktur drabbar den triangelformade knäskålen. De övre trefjärdedelarna av knäskålens undersida är broskklädd ledyta medan den nedre fjärdedelen utgör fästpunkt för knäskålssenan och är inte broskklädd.
|
Skademekanism/orsak
|
Direktvåld och indirekt skademekanism förekommer. Genom slag mot knät, direktträff vid fall eller då det böjda knät exempelvis träffar instrumentbrädan vid en trafikolycka kan patella skadas.
Indirekt kan patella fraktureras vid ett fall och samtidig reflektorisk kontraktion av lårmuskulaturen som gör frakturgapet än större. Ett specialfall är skador av patella, och särskilt dess ledyta medialt, som följd av en luxation av patella, oftast hos unga.
|
Anamnes
|
- Hög- eller lågenergivåld?
- Fall inomhus eller utomhus? Fallhöjd?
- Trafikolycka? Andra samtidiga skador- Bakre korsbandsskada? Tibia/Femurfraktur? Höftluxation?
- Annan skadeorsak?
|
SYMTOM och KLINISKA FYND
|
- Inspektion: Sår? Skrubbsår? Svullnad?
- Palpation: Gap i patella eller sena? Ömhet?
- Rörelseprövning: böjning möjlig? Normal rörlighet av patella? Förmåga att sträcka benet mot tyngdkraften?
- Kantömhet av patella lateralt eller medialt?
- Tecken till andra samtidiga skador i samma ben?
|
KLASSIFIKATION
|
Denna eller liknande klassifikationer är vanligen använda och bygger på läge och utseende av frakturen.
|
|
Röntgenfynd
|
Röntgen görs med frontalbild och sidobild av knät samt en axialbild av patella. Dessa tre projektioner behövs för att påvisa eller utesluta fraktur samt bedöma frakturtyp.
Man bör se upp med de vanliga medfödda patellavarianterna (patella bi- eller tripartita) med förekomst av ett eller två mindre, rundade extraben vid patellas övre, laterala hörn. De skiljs från en färsk skada genom sin rundade form och typiska lokalisation.
|
DIFFERENTIALDIAGNOSER
|
- Kontusion utan skelettskada
- Distal femurfraktur
- Proximal tibiafraktur
- Patellaluxation
- Quadricepsseneskada
- Patellarseneskada
|
BEHANDLING
|
Akut omhändertagande
|
- Ta reda på skademekanism. Vid högenergivåld koncentrera undersökningen på andra mindre iögonfallande men potentiellt allvarligare skador.
- Om sådana skador kan uteslutas eller om lågenergivåld gör noggrann undersökning av knäleden och patella.
- Sök svar på frågan om patienten aktivt kan sträcka knäleden mot gravitationen! Svaret i kombination med röntgenfyndet avgör diagnos och fortsatt behandling.
- Lokalbedövning i leden kan underlätta undersökningen av sträckförmågan. Att aspirera hemartrosen kan också minska smärta och svullnad.
|
Fortsatt omhändertagande och behandlingsval efter röntgenundersökning
|
Behandlingsmålen är att återställa patellas funktion, extensormekanismens kontinuitet och minimera komplikationerna av en ledengagerande fraktur.
|
Frakturtyper där sträckmekanismen oftast är intakt:
|
I. Längsgående fraktur: Minskad aktivitet under 3-6 veckor, annars full rörlighet och belastning direkt.
II. Odislocerad splittrad fraktur och tvärfraktur: Gipshylsa ljumske-fotled med sträckt knä eller motsvarande låst ortos i 3-6 veckor. Full belastning och quadricepsövningar.
III. Osteokondral fraktur: Direkt mobilisering med rörlighetsträning och belastning. Om stort benfragment eventuellt artroskopi och försök till fixation alternativt extirpation av benfragmentet.
|
Frakturtyper där sträckmekanismen oftast inte är intakt:
|
IV. Dislocerad splittrad fraktur och tvärfraktur med dislokation > 3-4 mm och steg i ledytan > 2-3mm: Operation med stabil fixation om möjligt. Cerclage, pinnar och skruvar används.
a. Om stabilitet uppnås - inget behov av gips. Full rörlighet och belastning tillåten.
b. Om stabiliteten är tveksam vid många fragment eller dålig benkvalitet kan en gips användas enligt ovan i 3-6 veckor.
c. Mycket kraftigt splittrad fraktur kan behöva opereras med partiell eller även total patellektomi. Detta ska bara göras när ingen annan möjlighet finns.
|
V. Fraktur av övre eller nedre pol av patella: Operation med extirpation av benfragment och reinsertion av quadricepssena eller patellarsena samt ofta även avlastande cerclage.
Individualiserad efterbehandling med gips eller ortos 3-6 veckor och därefter successivt ökande rörelseomfång. Om cerclage lagts runt patella behöver detta oftast tas bort efter 3 månader när det hindrar rörligheten eller brustit.
|
Prognos och komplikationer
|
Prognosen för läkning är god. De sena komplikationerna är också relativt få även om smärttillstånd med snabb artrosutveckling kan ses efter svåra patellarfrakturer.
En muskulär svaghet är vanlig men denna ger sällan några större besvär.
Stelhet kan ses efter långvarig gipsbehandling och insatt osteosyntesmaterial i form av cerclage och pinnar ger ofta problem varför de måste opereras bort.
|
ICD-10
Fraktur på patella S82.0
|
Sjukskrivning
Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
S82 Fraktur på underben inklusive fotled
|
Referenser
|
Browner & Jupiter: Skeletal Trauma, Saunders, 2003.
Lindgren & Svensson: Ortopedi, Liber, 2001.
Rüedi & Murphy: AO principles of fracture management, Thieme, 2001.
Rockwood & Green: Fractures in adults, Lippincott, 2005
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:1063
|
|
 |
