| Yrsel (balansstörning) |
 |
Uppdaterad: 2009-11-02 |
|
|
|
|
|
|
Docent Per Hanner, Öronkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskad av: Chefsläkare Helen von Sydow, Primärvården/Göteborg
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
| Försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen: Rekommendation |
|
|
|
| [BAKGRUND] [VESTIBULARISNEURONIT] [BENIGN LÄGESYRSEL] [AKUSTIKUSNEURINOM] |
|
Bakgrund
|
Yrsel är en sinnesvilla som innehåller ett moment av rörelser.
Yrsel, vertigo, innebär att det finns en känsla av att omgivningen rör sig. Yrseln kan antingen vara rotatorisk med en känsla av att omgivningen snurrar eller nautisk vid vilken patienten har en känsla av sjögång. Vegetativa symtom som illamående och kräkningar är vanliga. Balansstörning innebär problem med gången och i uttalade fall svårigheter att stå upprätt.
Diffus yrsel är ett mer svårtolkat symtom. Patienten kan exempelvis ha en känsla av rotation inne i huvudet medan omgivningen är stillastående.
Det är av vikt att skilja mellan perifer (otogen) och central yrsel. Vid perifer yrsel är skadan lokaliserad till vestibularisorganet eller n. vestibularis.
|
Disposition i den här behandlingsöversikten:
|
- Vestibularisneuronit
- Benign lägesyrsel
- Akustikusneurinom
|
VESTIBULARISNEURONIT
|
Orsaker
|
Sjukdomen tros vara orsakad av en viros som angriper n. vestibularis. Infektionsteorin har under senare år ifrågasatts och det talas alltmer om vestibulärt avbrott.
|
Symtom
|
Akut insjuknande med kraftig rotatorisk yrsel utan hörselnedsättning. Kraftigt illamående och kräkningar gör att det oftast blir aktuellt med inläggning och i.v. nutrition.
|
Kliniska fynd
|
Patienten har en kraftig spontannystagmus och nedsatt vestibulär funktion (nedsatt eller upphävd kalorisk reaktion) i det drabbade örat. Hörseln är opåverkad. Nystagmus är i initialskedet av s k destruktionstyp, d v s slår ifrån den sjuka sidan.
|
Differentialdiagnoser
|
- Benign lägesyrsel
- Laesio auris interna (akut inneörelesion)
- Mb Menière
- Stroke, fr a cerebellär blödning eller infarkt
- Akustikusneurinom
|
Utredning
|
- Otoneurologiskt status
- Ton- och tal audiogram
- Elektronystagmografi (ENG) eller videonystagmografi (VNG)
- Orienterande infektionsprover, el-status, borreliaserologi
|
Behandling
|
I det akuta läget ofta inläggning och i.v. nutrition.
Antiemetika (ex Supp. Stemetil, 1 x 1-2, T. Postafen 1 x 1-2)
Tidig mobilisering och balansträning på egen hand eller med hjälp av sjukgymnast.
|
Uppföljning/fortsatt omhändertagande
|
Prognosen är god om sjukgymnastik sätts in inom ca 48 timmar. Den akuta yrseln klingar gradvis av. Patienten kan dock ha yrselbesvär under lång tid, upptill 1,5 år eller mer efter insjuknandet. Det finns en kronisk form av sjukdomen vid vilken patienten kan få flera recidiv av yrseln.
|
|
BENIGN LÄGESYRSEL
|
(Benign paroxysmal positionell vertigo - BPPV)
|
Orsaker
|
Tillståndet anses bero på en skada i båggångsapparaten där lösryckta otolitkristaller rullar fram och tillbaka vid huvudvridningar och retar balanssinnescellerna ("Kristallsjuka"). BPPV kan förekomma efter skalltrauma och tolkas som att otoliter skakats loss och retar vestibulariscellerna.
|
Symtom och kliniska fynd
|
Akut insjuknande med lägesyrsel som utlöses i ett eller flera lägen av huvudet. Efter en latens på några sekunder kommer en kraftig rotatorisk yrsel åtföljd av lägesnystagmus. Illamående och kräkningar förekommer. Såväl yrseln som nystagmus klingar av efter c:a en minut (adaptation).
Om lägeprovokationen upprepas avtar yrseln allt mer och försvinner slutligen helt. Yrselformen är alltså uttröttbar, vilket också är diagnostiskt.
Inga samtidiga hörselfenomen.
|
Differentialdiagnoser
|
- Vaskulär yrsel
Om lägesyrsen inte är uttröttbar kan den bero på att kärlen i vertebro-basilarområdet komprimeras vid huvudvridningar varvid cirkulationsinsufficiens till bakre skallgropen uppstår med yrsel och obalans som följd.
- Akustikusneurinom
Stora neurinom kan vid huvudvridningar ge lokal tryckpåverkan på hjärnstammen. Hörseln är då påverkad.
|
Utredning
|
- Ton- och talaudiogram
- Elektronystagmografi (ENG) eller VNG
- Hörseln är ej påverkad vid denna yrselform och den kaloriska reaktionen är normal.
- Klinisk undersökning skall göras med Frenzels glasögon eller med videonystagmogram i olika lägen av patienten. Nystagmus och rotatorisk yrsel framkallas i ett speciellt läge. Yrseln och nystagmus är uttröttbar vid upprepad provokation.
|
Behandling
|
Spontanläkning
• Sjukdomen läker i regel ut spontant efter ett par månader.
Aktiv terapi
- Patienten instrueras att göra självträning i form av huvudrörelser i provokationslägena.
- Manöverbehandling (Semonts eller Epleys manövrar):
Behandlingen är många gånger effektiv och utförs av en del allmän- och öronläkare samt sjukgymnaster. Patientens huvud vrids i sådana riktningar att otolitkristallen "puttas" ut från båggångarna ut i utriculussäcken. Irritationen av kristallen mot båggångarnas sinnescellsregioner, ampullerna, upphör då. Patienten får efter manövern lämna mottagningen och bära en stödkrage samt instrueras att sitta upp de närmaste 48 timmarna.
|
Uppföljning/fortsatt omhändertagande
|
Sjukdomen är i regel ett engångsinsjuknande, men recidivformer och mer kroniska former finns. Är patienten väl botad behövs ingen ytterligare uppföljning.
|
AKUSTIKUSNEURINOM
|
Orsaker
|
Benign tumör, schwannom, som vanligtvis utgår från n. vestibularis. Tumören växer långsamt och symtomen från balanssystemet är ringa genom att kompensation hinner uppträda från CNS och andra sidans balansorgan. Tumören trycker allt mer mot n. cochlearis vilket ger tilltagande sensorineural hörselnedsättning.
|
Symtom och kliniska fynd
|
Gradvis ökande ensidig hörselnedsättning med tinnitus och ibland lindrig yrsel, ostadighet.
Spontannystagmus saknas i regel.
I enstaka fall kan det bli blödning i tumören vilket ger en snabb expansion av tumörmassan med akut ökat tryck mot hörselnerven. Den kliniska bilden ter sig då som plötslig hörselnedsättning.
|
Utredning
|
- Otoneurologiskt status
- Audiometri (visar sensorineural hörselnedsättning av retrocochleär typ)
- Ton- talaudigram
- hjärnstamsaudiometri (ABR)
- stapediusreflexprov
- Vestibulära test
- ENG visar nedsatt eller upphävd kalorisk retbarhet på tumörsidan.
- OMT, ögonmotilitestet, är patologiskt vid stora tumörer som trycker mot hjärnstammen.
- Radiologi
- MRI med gardoliniumkontrast visar mycket tydligt neurinomet.
|
Differentialdiagnoser
|
- Plötslig hörselnedsättning
- Vascular loop (ektatisk kärlslynga som trycker mot hörsel- och balansnerven i ponsvinkeln)
- Lesion i hjärnstammen
|
Behandling
|
- Kirurgi
- Neurokirurgiskt (vanligtvis via suboccipital- eller middle fossa approach)
- Otologiskt (translabyrintär teknik via temporalbenet in genom inre hörselgången)
- Strålterapi
|
ICD-10
Annan perifer yrsel H81.3
Benign paroxysmal yrsel H81.1
Benign tumör i kranialnerver D33.3
|
Referenser
|
Vestibularisneuronit
Nadol JB Jr. Vestibular neuritis. Otolaryngol Head Neck Surg. 1995 Jan;112(1):162-72.
Strupp M, Arbusow V, Maag KP, Gall C, Brandt T. Vestibular exercises improve central vestibulospinal compensation after vestibular neuritis. Neurology. 1998 Sep;51(3):838-44.
Benign lägesyrsel
Dix MR, Hallpike CS. The pathology, symptomatology and diagnosis of certain common disorders of the vestibular system. Ann Otol Rhinol Laryngol 1952;61:987-1+16
Schuknecht HF. Cupulolithiasis. Arch Otolaryngol 1969;90:113-126.
Semont A, Freyss G, Vitte E. Curing the BPPV with a liberarory Maneuvre. Adv Otorhinolaryngol 1988;42:390-393.
Epley JM. The Canalith Repositioning Procedure for treatment of benign paroxysmal positional vertigo. Arch Otolaryngol 1993;119:450-454.
Acusticusneurinom
House WF. Acoustic neuroma perspective, 1977. Laryngoscope. 1978 May;88(5):816-8.
Charabi S, Thomsen J, Tos M, Charabi B, Mantoni M, Borgesen SE.
Acoustic neuroma/vestibular schwannoma growth: past, present and future. Acta Otolaryngol. 1998 Jun;118(3):327-32.
|
|
|
Copyright © 2010, Internetmedicin AB
|
|
ID:1039
|
|
 |
